Tunntarmsröntgen på barn

Skriv ut (ca 3 sidor)

Tunntarmen är en av de sista delarna i kroppens matsmältningssystem. Maten passerar matstrupen, magsäcken, tunntarmen och sedan tjocktarmen. Sist kommer den till ändtarmen. Fotograf/Illustratör: Kari Toverud

En röntgenundersökning av tunntarmen tar mellan två och sex timmar, men görs med pauser. Barnet kan röra sig fritt varje gång läkaren tagit några bilder. För att tarmen ska synas tydligt på bilderna får barnet dricka kontrastmedel före undersökningen. Du som närstående kan vara med hela tiden.

Skriv ut

Behöver barnet förbereda sig?

Behöver barnet förbereda sig?

Förberedelserna för den här undersökningen kan skilja sig åt lite beroende på var i landet barnet ska undersökas. I den här texten berättar vi hur det vanligtvis går till.

Barnet ska inte äta eller dricka något fyra timmar före undersökningen. Mat och dryck som finns i magsäcken kan vara i vägen och göra bilderna otydliga.

Barnet får oftast en undersökningstid på morgonen eller förmiddagen så att hen slipper vara hungrig många timmar.

Fäll ihop

Hur går undersökningen till?

Hur går undersökningen till?

Barnet får lägga sig på ett undersökningsbord. Tjocka kläder och kläder med dragkedja kan vara i vägen för röntgenkameran, så de tas oftast bort eller viks undan. Kameran hänger ovanför i taket.

Sedan får barnet dricka kontrastmedel. Det är en vit vätska som gör att tarmen syns tydligare på röntgenbilderna. Medlet tas inte upp i kroppen och är inte skadligt. Det smakar inget speciellt, men ibland kan personalen blanda det med saft eller chokladpulver så att det smakar sött.

Barn som inte kan dricka eller äta själva kan i stället få kontrastmedel via näsan i en plastslang som kallas sond. Sonden förs ner i magsäcken via ena näsborren. Det kan kännas obehagligt, men med lugnande medicin går det ofta väldigt bra.

När sonden har passerat magsäcken och kommit ut i tunntarmen sprutar läkaren försiktigt ner kontrastmedlet i tarmen.

Bilder tas när kontrastmedlet rinner

Läkaren tittar på tarmen på en tv-skärm och följer kontrastmedlets väg i tarmen tills det töms ut i tjocktarmen. Undersökningen gör inte ont men en del barn kan få lite magknip. Läkaren tar några bilder medan kontrastmedlet rinner.

Kan äta igen efter två timmar

Undersökningen tar mellan två och sex timmar, det beror på hur fort kontrastmedlet rinner genom tunntarmen. Läkaren tar bilder med jämna mellanrum. Mellan tagningarna av bilder kan barnet till exempel leka i väntrummet.

Barnet kan äta igen ungefär två timmar efter att hen fick kontrastmedlet.

Du som närstående kan vara med vid undersökningen. Det finns skyddsförkläde att låna. 

Om det är möjligt, lämna syskon hemma.

Se till att förstå

De flesta barn brukar bli lugnade av att få veta vad som ska hända. Ju äldre ditt barn är desto viktigare är det att hen får vara delaktig i sin vård. Därför är det viktigt att du och barnet förstår informationen ni får av vårdpersonalen. De ska anpassa informationen efter barnets ålder och mognad.

Ni har rätt till tolkhjälp

Ställ frågor till vårdpersonalen om det är något ni inte förstår. Ni kan också be att få informationen nedskriven för att läsa den i lugn och ro. Ni har även rätt till tolkning till andra språk eller tolkhjälp om någon har hörsel- eller synnedsättning.

Fäll ihop

Vad kan undersökningen visa?

Vad kan undersökningen visa?

Med hjälp av undersökningen kan läkaren se om det finns något stopp i tunntarmen som hindrar till exempel mat att passera. Hen kan även se om tarmens slemhinna är svullen eller inflammerad.

Fäll ihop

Hur mår barnet efteråt?

Hur mår barnet efteråt?

Efter undersökningen är barnets bajs lite vitt. Det är ofarligt och försvinner inom något dygn.

Kontrastmedlet kan även göra bajset lite hårt. Försök därför att få barnet att dricka mycket resten av dagen. Hen kan äta som vanligt igen.

Fäll ihop

Hur får jag reda på undersökningsresultatet?

Hur får jag reda på undersökningsresultatet?

Efter undersökningen analyserar en röntgenläkare bilderna. Läkaren skickar sedan svaret till den läkare som bestämde att barnet skulle undersökas. Det brukar ta en vecka men ibland får ni svar tidigare än så.

Fäll ihop

Är det farligt för barn att röntgas?

Är det farligt för barn att röntgas?

En röntgenundersökning kan vara till stor nytta för att ställa diagnos och behandla olika skador och sjukdomar. Vid varje undersökning går röntgenstrålar genom kroppen, men stråldosen ska anpassas så att den blir så liten som möjligt. Personalen tar hänsyn till barnets ålder och skyddar ibland delar av kroppen som inte behöver utsättas för onödig strålning.

Nyttan av röntgenundersökningen ska alltid vara mycket större än den eventuella risken för skador, oavsett om barnet behöver röntgas någon enstaka gång eller många gånger. Därför behöver du inte oroa dig för strålningen.

Hur stor stråldos barnet får i sig beror på vilket organ som ska röntgas. Röntgen av tänder, en arm eller lungorna ger väldigt små stråldoser, medan till exempel datortomografi av huvudet ger lite mer stråldos.

Du som följer med vid undersökningen kan låna ett skyddsförkläde så att du inte utsätts för onödig strålning. Berätta för personalen om du är gravid.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-07-06
Redaktör:

Jessica Envall, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Pia Orvestad Edhav, röntgensjuksköterska och sektionsledare barnröntgen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg