Laparoskopi

Allmänt

Laparoskopi innebär att man blir undersökt eller opererad i magen med hjälp av ett titthålsinstrument. Det kallas även titthålsundersökning eller titthålsoperation. Titthålsinstrumentet är ett tunt metallrör med en lampa och en liten videokamera som förs in i kroppen via ett litet hål som görs i buken. Hålet brukar vara ungefär tio millimeter stort.

Laparoskopi används bland annat för att undersöka gallblåsan, blindtarmen eller äggstockarna och har blivit en rutinmetod även vid många andra operationer i magen. Om undersökningen visar att man måste opereras kan ingreppet utföras direkt med hjälp av titthålsinstrumenten. Undersökningen kan även visa att en operation inte är nödvändig.

Fördelen med laparoskopi jämfört med traditionell operationsteknik är bland annat att snitten i huden blir mindre, att man kommer igång snabbare efter operationen och att man har mindre ont.

En vidareutveckling av titthålskirurgin är så kallad robotassisterad laparoskopi. Vid en sådan undersökning ser läkaren innehållet i bukhålan och de olika instrumenten på en bildskärm. Kamera och instrument styrs utifrån med hjälp av ett antal mekaniska armar. Fördelen med robotassisterad laparoskopi är att instrumenten är mer flexibla än vid vanlig laparoskopi. Det är särskilt bra vid operationer på ställen som är svåra att komma åt, till exempel djupt ner i bäckenet.

Förberedelser

Eftersom man blir sövd inför ingreppet ska man fasta, det vill säga varken äta eller dricka före. I de flesta fall ska man tvätta sig med en speciell tvål kvällen före och på operationsdagens morgon. Tvålen kan man köpa på apotek. 

Hur länge man ska fasta, hur man använder tvålen och hur man ska göra om man tar några läkemedel, brukar man få veta i samband med kallelsen till sjukhuset. Vanligtvis får man inte äta eller dricka något inom tolv timmar innan operation.

Hur går undersökningen till?

När man är sövd görs några små hål i bukväggen. Genom dessa små hål för läkaren in olika instrument, bland annat en liten videokamera och ett titthålsinstrument som fyller upp buken med koldioxid för att organen ska synas tydligare. Läkaren styr instrumenten utifrån och följer arbetet på en bildskärm. 

Man känner inget eftersom man är sövd hela tiden. När operationen är klar drar läkaren ut instrumenten och buken töms på koldioxid. De små hålen i bukväggen sys igen.

Hur mår man efteråt?

När ingreppet är färdigt blir man väckt och får sedan ligga på en uppvakningsavdelning. Man kan ha ont efteråt och kan då behöva smärtstillande läkemedel. 

Koldioxiden gör att trycket i buken ökar. Det kan ibland göra att man får ont uppåt axlarna då mellangärdet spänns ut av det ökade trycket. Detta är ofarligt och besvären brukar gå över snabbt, oftast redan efter några timmar. 

Det vanligaste är att man får åka hem samma dag. Om man av något skäl inte orkar åka hem brukar man kunna stanna över natten.

Det är normalt att inte bajsa de första dagarna efter operation. Kontakta en vårdcentral om magen inte kommer igång av sig själv och svullnar upp.

Kontakta vården omgående om du får feber eller frossa. Det finns alltid en risk för infektion i magen efter operation.

Du får information av en sjuksköterska om stygnen i operationssnitten ska tas bort eller sitta kvar. 

Plåstren på operationssnitten ska bytas fem dagar efter operationen och de nya plåstren ska sitta kvar i ytterligare fem dagar. Därefter kan du vara utan förband.

Det går bra att duscha och förbanden är vattentäta. Undvik att bada de första 14 dagarna efter operationen. 

För att operationssnitten och magmuskulaturen ska kunna läka ordentligt bör du undvika tunga lyft den närmsta månaden. Tala om för din läkare om ditt arbete innebär tunga lyft så att du kan få sjukskrivning.

Publicerad:
2016-10-31
Redaktör:

Litti le Clercq, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Anders Hyltander, läkare, specialist i kirurgi, Östra Sjukhuset, Göteborg