Synnedsättning

Skriv ut (ca 13 sidor)

Att få en synnedsättning är vanligt, särskilt när du blir äldre. En synnedsättning som kommer plötsligt och har fler symtom, som att ögat gör ont, behöver ofta undersökas snabbare än om synnedsättningen kommer över en längre tid. Synen kan ofta bli bättre av glasögon eller av behandling för den sjukdom som orsakat nedsättningen. Om du, trots allt, får en bestående nedsättning som inte kan förbättras finns många olika synhjälpmedel som kan hjälpa i vardagen.

Skriv ut

Synen börjar och slutar inte med ögat. Tillstånd och sjukdomar som påverkar hjärnan och kroppen kan också påverka synen. Orsakerna till att synen blir sämre kan alltså finnas både i och utanför själva ögat.

När synen försämras kan det bero på:

  • Ett brytningsfel, till exempel närsynthet.
  • En ögonsjukdom, till exempel grå starr.
  • Andra sjukdomar, till exempel diabetes.
  • Skador på ögat.

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Du kan kontrollera synen hos en optiker om:

  • Du ser lite sämre än tidigare.
  • Synnedsättningen har blivit sämre under en längre tid, det vill säga ett halvår eller mer.
  • Du inte har några besvär från ögat.
  •  Ögat inte är rött.

Du ska vända dig direkt till en vårdcentral, ögonmottagning eller akutmottagning om:

  • Synen är kraftigt nedsatt.
  • Synen är nedsatt på bara ett öga.
  • Synen har försämrats snabbt, det vill säga på några timmar, dagar eller veckor.
  • Ögat är rött och samtidigt värker, skaver och är kraftigt irriterat.
  • Du har eller har haft en ögonsjukdom som kräver medicinsk behandling.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Hur en undersökning går till

Hur en undersökning går till

  • Ögats inre.

    Ögats olika delar

    Mer information
    Ögats inre.

    Hornhinnan och linsen fångar upp det vi ser och avbilder det på näthinnan, precis som kamerans objektiv gör på filmen. I näthinnan finns ljuskänsliga synceller som omvandlar ljuset till elektriska signaler som skickas via synnerven till hjärnans syncentrum där en bild skapas.

Den som undersöker dig vill först ofta veta:

  • Hur snabbt har synen försämrats?
  • Har synen försämrats på båda ögonen eller bara på ett?
  • Finns några andra ögonbesvär exempelvis smärta?
  • Har du några andra sjukdomar som diabetes?
  • Finns det någon i närmaste släkten som har en ögonsjukdom?

Du får sedan göra en ögonundersökning som brukar börja med att synskärpan kontrolleras. Ögat undersöks sedan med ett ögonmikroskop. Först de yttre delarna, ögonvitan och hornhinnan och sedan de inre delarna, linsen, glaskroppen och näthinnan. Ofta mäts också trycket i ögat samtidigt. Hela undersökningen tar mellan 10 och 20 minuter och gör inte ont. Du kan dock bli ljuskänslig och se suddigt under något dygn om du fått pupillvidgande ögondroppar.

Ibland kan du behöva komplettera den här grundundersökningen med en eller flera specialundersökningar. Ögonläkaren vill kanske undersöka synfältet och mörkerseendet.

Fäll ihop

Brytningsfel som orsak till en synnedsättning

Brytningsfel som orsak till en synnedsättning

Ögats hornhinna och lins fokuserar ljuset så att det uppstår en skarp bild på näthinnan. När någon av de här delarna av ögat avviker från det normala, eller när deras anpassning till avståndet mellan hornhinnan och näthinnan är dålig, blir bilden på näthinnan suddig därför att den fokuseras antingen framför eller bakom näthinnan.

Som brytningsfel räknas:

  • Närsynthet
  • Översynthet/långsynthet
  • Astigmatism
  • Ålderssynthet.

Närsynthet

Närsynthet betyder att du ser bra på nära håll men dåligt på långt håll. Närsynthet är ofta ärftlig. Den börjar i tonåren och ökar mest fram till tjugofemårsåldern.

Synnedsättningen utvecklas långsamt. Synen blir oftast sämre på båda ögonen, men inte nödvändigtvis lika mycket. Du ser bättre om du kisar. Till skillnad från andra brytningsfel blir du oftast inte trött eller får huvudvärk. Från och med fyrtioårsåldern brukar närsyntheten i stort sett vara stabil.

Om du får grå starr i högre ålder leder det till ökad närsynthet, vilket många märker genom att de kan läsa utan sina läsglasögon.

Översynthet/ långsynthet

Översynthet är motsatsen till närsynthet. Du ser bra på långt håll, men sämre på nära håll. Översynthet är också ärftlig.

Man har i regel god syn fram till ungefär fyrtio års ålder, då synen börjar försämras på både nära och långt håll. En del klarar den övergången utan problem. Andra kan få tvära svängningar i synskärpan och problem att hitta glasögon som passar. Men med lämpliga glasögon ser man bra.

Astigmatism

Hornhinnan är i allmänhet mer eller mindre oregelbunden. Den bryter ljuset olika mycket på vågrät ledd jämfört med lodrät ledd. Små skillnader påverkar inte synen. Större skillnader kan orsaka att du får sämre syn både på långt och nära håll. Du ser en mer eller mindre störande dubbelbild med ett öga. Du kan se något tydligare om du kisar. Ögonen känns ofta ansträngda och det är vanligt att du får huvudvärk.

Astigmatism är ofta kombinerad med något annat brytningsfel, för det mesta närsynthet. Astigmatism förändras mycket lite med tiden.

Ålderssynthet

Ögat kan ställa in skärpan steglöst och blixtsnabbt från oändligt långt avstånd till ungefär en dryg decimeter framför ögat. Denna mekanism, som kallas ackommodation, fungerar smidigt fram till 40–45-årsåldern. Sedan försämras den gradvis och upphör helt att fungera i 60-65 årsåldern. Du ser fortfarande bra på långt håll, men får allt svårare att se på nära håll.

Det börjar med att du får svårt att läsa finstilt text i dålig belysning eller på vanligt läsavstånd. Texten blir suddig och bokstäverna flyter ihop. Ögonen känns ansträngda och du kan få huvudvärk. Om du är närsynt, till följd av grå starr, motverkas åldersyntheten och du kan ofta läsa igen utan läsglasögon.

Behandling av de olika brytningsfelen

Alla typer av brytningsfel kan korrigeras med glasögon eller kontaktlinser. Om ögat är friskt i övrigt ska du när du använder glasögonen få normal synskärpa, det vill säga kunna se nedersta raden på syntavlan.

Ett alternativ till glasögon är kontaktlins, en tunn, mjuk eller mera sällan, en hård plastlins, som läggs direkt på hornhinnan.

När det gäller de vanligaste, mindre brytningsfelen är valet mellan glasögon och kontaktlinser en fråga om tycke och smak. Du får lika bra synskärpa vad du än väljer.

Om du är mycket närsynt får du bättre synskärpa med kontaktlinser än med glasögon.

Om du är mycket översynt, vilket är ovanligt, kan synfelet korrigeras lika bra med glasögon som med linser.

Ålderssynthet kan korrigeras med läsglasögon. Ett problem med de glasögonen är att de bara ger synskärpa på det avstånd de är utprovade för. Du kan ha svårt att till exempel läsa, spela piano, snickra och se på dataskärmen med samma glasögon. En lösning är så kallade "progressiva" glasögon som ger skärpa på flera avstånd.

En mindre vanlig lösning, men som kan fungera bra, är så kallad monovision. Det innebär att du har en kontaktlins på ett öga för läsning samtidigt som man använder det andra ögat för att se på långt håll. Det kan vara svårt i början att ha lins bara på ett öga, men man vänjer sig snart.

Astigmatism kan i de flesta fall korrigeras med glasögon. Ibland är astigmatism så pass kraftig att den kan korrigeras endast med hårda kontaktlinser.

Man kan även få synfel korrigerade genom operation. En plastlins sätts då in framför den egna linsen. I princip är det samma operation som vid grå starr, men man behåller sin egen lins och den korrigerade linsen sätts in framför den.

Behandling av brytningsfel med laser

Närsynthet och astigmatism, och ibland även översynthet, kan behandlas med laser. Läkaren svarvar och formar om hornhinnan med hjälp av en laser som styrs av en dator. Datorn beräknar hornhinnans form så att den efter behandlingen fokuserar bilden rätt på näthinnan. Om man har lätta eller måttliga brytningsfel ger behandlingen ofta bra resultat.

Laser kan också användas till att behandla annat än brytningsfel. Bland annat kan ytliga grumlingar eller ärr i hornhinnan avlägsnas med laser.

Fäll ihop

Ögonsjukdomar som kan ge synnedsättning

Ögonsjukdomar som kan ge synnedsättning

Försämrad syn kan vara ett av symtomen på någon ögonsjukdom. Det varierar när i sjukdomen som du får sämre syn, hur allvarlig synnedsättningen är och hur mycket av synen som kommer tillbaka när sjukdomen väl har börjat behandlas.

Keratoconus

Om du har ögonsjukdomen keratoconus är hornhinnan toppig och tunn i mitten. Sjukdomen är ofta ärftlig och börjar när du är i övre tonåren. Toppigheten ökar mest i 20-årsåldern, ökar mindre i 30-årsåldern och blir mer konstant efter 40 år.

Den synnedsättning du får av keratoconus utvecklas långsamt. Tittar du på en bokstavstavla ser du en dubbelbild bakom varje bokstav, som vid astigmatism. Om du har svårare keratoconus är dubbelbilderna mycket störande och synskärpan kraftigt försämrad. Du kan se lite bättre om du kisar. Vid svår keratoconus som inte korrigerats blir du trött och får huvudvärk.

Behandling av Keratoconus

Keratoconus upptäcks ofta av optiker efter att det inte går att få fram glasögon som hjälper. Då är det bara hårda kontaktlinser som kan fungera. Om keratoconus är lätt till måttlig kan du få full synskärpa med linser. Efter att du har varit hos en ögonläkare som ställt diagnosen får du ofta fortsätta att gå dit på regelbundna kontroller. Detta för att kunna upptäcka om någon förändring sker som behöver behandlas.

Ibland ökar keratoconus ganska fort och risken finns att det inte kommer att gå att korrigera synfelet med optiska hjälpmedel. Då kan man numera behandla hornhinnan så att den blir stelare och sjukdomen avstannar. Detta sker genom att belysa hornhinnan med UV-ljus, så kallad cross-linking.

Vid svår keratoconus är hornhinnan så toppig i sin form att kontaktlinsen inte kan sitta bra och ge bra synskärpa, eftersom linsen rör sig för mycket när du blinkar. Hornhinnan kan även bli grumlig eller väldigt tunn. Då är en hornhinnetransplantation den bästa lösningen.

Behandling av keratoconus genom hornhinnetransplantation

När du genomgår en hornhinnetransplantation opereras du och kirurgen byter ut den centrala delen av hornhinnan mot en ny. Den nya hornhinnan sys fast med en mycket tunn nylontråd. Oftast får du lokalbedövning, men du kan också sövas ned med narkos.

Operationen tar ungefär 45 minuter och är inte obehaglig eller gör ont på något sätt. Transplantaten kommer från en hornhinnebank där de har genomgått en noggrann kontroll.

Efter operationen får du mycket bra syn, förutsatt att resten av ögat är friskt. Komplikationer i form av exempelvis avstötning, som gör att den nya hornhinnan grumlas, är ovanliga efter operation av keratoconus. I regel är avstötning ett mycket mindre problem vid hornhinnetransplantationer än vid transplantationer av andra organ.


Svullen hornhinna

Hornhinnan kan grumlas och svullna av flera orsaker. Det kan bero på en inflammation i hornhinnan, ett anfall av trångvinkelglaukom eller på att du har skadat ögat.

När en hornhinna blir svullen blir den gråaktig och förlorar sin genomskinlighet och ljuset har svårt att tränga igenom. Du ser som genom dimma och kan se färgade ringar kring ljuskällor. Ofta är synen som sämst på morgonen och bäst på kvällen, vilket beror på att svullnaden minskar under dagen då avdunstningen ökar, eftersom ögat är öppet. Du kan också bli bländad och få en känsla av att ögat är irriterat och skaver.

En svullnad i hornhinnan kan också uppstå på grund av ett läckage i det cellskikt som täcker hornhinnans bakre yta. Svullnaden uppstår när vätska läcker in. Sådan form av svullnad kan ske vid vissa ögonsjukdomar eller uppstå efter en operation.

Behandling av en svullen hornhinna

Om du får en tillfällig svullnad av hornhinnan i samband med vissa ögonsjukdomar eller vid bad i klorvatten behöver den sällan behandlas. Svullnaden går tillbaka spontant eller när grundorsaken är färdigbehandlad. Sjukdomen trångvinkelglaukom måste alltid behandlas omedelbart.

Om svullnaden beror på läckage i det cellskikt som täcker hornhinnans bakre yta blir den oftast bestående. En liten svullnad kan hållas under kontroll om du använder ögondroppar eller salva regelbundet. Om inte svullnaden går tillbaka av sig självt eller med hjälp av ögondroppar är den enda effektiva behandlingen en hornhinnetransplantation som du kan läsa om i kapitlet Keratoconus.


Inflammation i hornhinnan

Vid en hornhinneinflammation, också kallad keratit, skaver ögat och det blir rött och rinnande. Du kan få ont och svårt att tåla ljus. Efter någon dag märker du också att du ser sämre. Oftast får du inflammationen i bara det ena ögat.

En ytlig, liten inflammation i hornhinnan läker vanligtvis utan att synen blir sämre eller att du får andra bestående men. Efter en svårare inflammation bildas dock ett ogenomskinligt ärr på stället som var inflammerat. Detta kan också kallas hornhinneärr.

Ärret minskar synskärpan beroende på hur ogenomskinligt det är och var någonstans på hornhinnan det sitter. Ett ogenomskinligt ärr i mitten av hornhinnan ger en stor synnedsättning och bländningsbesvär vid starkt ljus.

Behandling av en inflammation i hornhinnan

När du får en hornhinneinflammation, keratit, behandlas du med ögondroppar. En lindrig inflammation ger sällan några bestående skador, men efter en djupare och mer omfattande inflammation kan det bli ett ärr kvar som minskar synskärpan. Hur stor försämringen blir beror på hur ärret ser ut och var på hornhinnan det sitter. Glasögon hjälper inte.

När inflammationen har läkt kan synen förbättras genom en som du kan läsa om i kapitlet Keratoconus. Om ärret är mycket ytligt kan det tas bort med laser.


Grumlingar i hornhinnan

Grumlingar i hornhinnan, dystrofier, kan uppstå av sig själva i alla åldrar från tonåren och framåt. De kan ha mycket olika utseende och spridning. De är sällsynta och sjukdomens utveckling är för det mesta mycket långsam.

Grumlingarna är i allmänhet ärftliga och uppstår på båda ögonen. Det orsakar sämre syn och besvär med bländning. Så länge grumlingarna är tunna och glesa kan du se ganska bra. Synen försämras när grumlingarna tätnar och smälter ihop, något som kan ta flera år.

Behandling av grumlingar i hornhinnan

Om du har grumlingar i hornhinnan kan synen förbättras endast genom att transplantera hornhinnan som du kan läsa om i kapitlet Keratoconus. Undantaget är mycket ytliga grumlingar som kan behandlas med laser.


Grå starr, katarakt

Grå starr, katarakt, är en av de vanligaste orsakerna till sämre syn hos äldre människor. Egentligen är grå starr ingen sjukdom utan beror på att ögats lins åldras.

När du är ung och i medelåldern är linsen kristallklar. Med åren blir linsgrumlingarna tätare och du får allt sämre syn. Du ser som genom en dimma. Synen är mer nedsatt på långt håll än på nära håll. Även färgseendet påverkas så att färgerna blir dämpade och allt får en gul-beige nyans.

Behandling av grå starr

Om du får en synnedsättning som orsakas av grå starr kan synen inte förbättras med glasögon. Det finns ingen medicin som kan stoppa utvecklingen av starren eller få den att minska. Det enda sättet att förbättra synen är att operera.


Grön starr, glaukom

Grön starr, glaukom är en allvarlig ögonsjukdom som kan ge bestående synnedsättning och kräver livslång behandling. Det finns två typer trångvinkelglaukom och öppenvinkelglaukom.

Trångvinkelglaukom och dess behandling

Trångvinkelglaukom börjar oftast plötsligt med dimsyn, smärta i ögat, kraftig huvudvärk, illamående och kräkningar på grund av att trycket snabbt stiger.
Behandling av trångvinkelglaukom måste ske omedelbart. Det är mycket ovanligt att trångvinkelglaukom leder till bestående synnedsättning om behandlingen sätts in snabbt.

Öppenvinkelglaukom och dess behandling

Öppenvinkelglaukom är den vanligaste formen av grön starr. Sjukdomen har ett smygande förlopp och försämringen av synfältet sker gradvis under flera år. Den ger i allmänhet inga besvär i början och är därför svår att upptäcka. Sjukdomen har ofta skadat synfältet när du söker vård. Därför är det viktigt att kontrollera ögontryck och synfält när du har fyllt 60 år. Har en förälder eller ett syskon sjukdomen så rekommenderas regelbunden kontroll av ögonen redan från och med att du fyllt 40 år.

Den synnedsättning du redan fått vid glaukom är bestående, glasögon eller operation kan inte förbättra synen. Får du behandling med exempelvis ögondroppar som sänker trycket i ögat kan dock synförsämringen stoppas.


Näthinneavlossning

Ett tidigt symtom på näthinneavlossning är återkommande blixtar på ett och samma ställe i ena ögats synfält. Inom några dagar uppstår en skugga, som dras från utkanten av synfältet mot mitten innan synen försämras. Synnedsättningen är oftast kraftig och uppstår bara på ett öga.

Behandling av näthinneavlossning

En näthinneavlossning är allvarligt och måste opereras så fort som möjligt. Men även efter en lyckad operation får du en viss bestående synnedsättning beroende på hur svår avlossningen har varit. Denna synnedsättning kan inte förbättras med glasögon.


Åldersförändringar i gula fläcken

Gula fläcken är ett litet område i mitten av ögats näthinna där synskärpan är som bäst. Åldersförändringar i gula fläcken, så kallade makuladegenerationer, är tillsammans med grå starr en av de vanligaste orsakerna till att som äldre få sämre syn. Det enda symtomet är att du får sämre syn. Det finns två olika former av synförändringar i gula fläcken, den torra och den våta. De skiljs åt genom förloppet, hur mycket synen försämras och hur de behandlas. Även om synen kan bli mycket nedsatt vid båda typer av åldersförändringar, blir du aldrig helt blind, eftersom synen utanför gula fläcken bevaras.

Behandling av åldersförändringar i gula fläcken

Om du har åldersförändringar i gula fläcken kan synen inte förbättras med hjälp av vanliga glasögon. Du kan däremot få god hjälp av förstoringsglas eller mer avancerade hjälpmedel. Det är också viktigt att ha bra, men inte för stark, belysning.

Tidigare har det inte gått att behandla åldersförändringar i gula fläcken men de senaste åren har nya metoder börjat utvecklas. Än så länge kan bara en viss typ av åldersförändringar i gula fläcken, den så kallade "våta typen", behandlas så att synen inte blir sämre.


Propp i ögat

En propp i något av de stora blodkärlen i ögat gör att du plötslig får en kraftig synnedsättning på ett öga. Ibland kan du uppleva några korta perioder av dimsyn strax innan. De som får en propp är oftast äldre än femtio år och har i allmänhet en hjärt-kärlsjukdom som de redan känner till.

Om du får en propp i en pulsåder, artär, kan du förlora synen ögonblickligen och fullständigt. En propp i en blodåder, ven, gör att synnedsättningen också inträffar snabbt, men blir oftast inte lika svår. Om du får en propp i något av de mindre blodkärlen blir synnedsättningen lindrig och kan gå tillbaka helt.

Behandling av en propp i ögat

Om du får en propp i ett litet blodkärl finns en möjlighet att en del av synen kommer tillbaka av sig själv. Om proppen sitter i ett stort blodkärl i ögat kan du få behandling med en spruta in i glaskroppen. Du kan behandlas med laser men syftet är inte att förbättra synskärpan, utan att förhindra komplikationer och att synen blir ännu sämre.

Fäll ihop

Övriga sjukdomar som kan ge synnedsättning

Övriga sjukdomar som kan ge synnedsättning

En del sjukdomar i kroppen kan också påverka ögonen och göra att du får sämre syn. Diabetes kan exempelvis ibland börja med snabba synförändringar i form av omväxlande närsynthet och översynthet. Det beror på att vattenhalten i ögats lins varierar, vilket i sin tur är en följd av att sockerhalten i blodet, och därmed i linsen, skiftar. Synen blir som förut igen när du har påbörjat behandling och fått din diabetes under kontroll.

När du har diabetes, och ibland också vid högt blodtryck, får du förändringar på blodkärlen i näthinnan vilket orsakar små blödningar. Blödningarna kan påverka synen mer eller mindre beroende på hur stora de är och var de sitter. Om du får blödningar i och omkring gula fläcken kan du få en kraftig synnedsättning. Ibland kan en blödning sprida sig från näthinnan mot ögats mitt, i den så kallade glaskroppen. Då får du en plötslig och kraftig synnedsättning som i regel bara drabbar ett öga.

Svåra, ofta långvariga sjukdomar kan göra att du får sämre syn under sjukdomsperioden eller efteråt på grund av att allmäntillståndet är mycket kraftigt påverkat. Detta gäller särskilt äldre. Synen är mest påverkad i det akuta skedet, men ibland även senare. Du upplever då att du ser sämre trots att du egentligen har helt friska ögon. Synen kommer tillbaka när du tillfrisknar.

Behandling av sjukdomen kan få synnedsättningen att gå tillbaka

När du får diabetes kan du få snabba synförändringar. Synen blir som förut igen när du har påbörjat behandling och fått din diabetes under kontroll.

Diabetes, liksom mycket högt blodtryck, förändrar ögats blodkärl och orsakar små blödningar som kan göra att synen försämras. Synnedsättningen beror på förändringar i näthinnan och kan inte förbättras med glasögon. Då är laserbehandling nödvändig för att förhindra att du får ännu sämre syn. Den del av synen som har gått förlorad kommer sällan tillbaka.

Ibland kan en blödning sprida sig in i ögats glaskropp i mitten av ögat och då får du en plötslig och kraftig synnedsättning. Det finns ingen behandling av blödningen i det akuta skedet. Om synen inte har förbättrats av sig själv efter ett halvår kan glaskroppen avlägsnas med en operation.

Om du har en svår sjukdom som kraftigt påverkar allmäntillståndet kan du få sämre syn under sjukdomsperioden eller efteråt, trots att ögat egentligen är friskt. Det är allmäntillståndet som påverkar synförmågan. Detta gäller särskilt äldre. När du tillfrisknar blir synen som förut igen.

Fäll ihop

Ögonskador kan ge synnedsättning

Ögonskador kan ge synnedsättning

Små ytliga skador i hornhinnan kan ge en liten, övergående synnedsättning. Skadorna kan uppstå av till exempel metallskräp, ett sågspån, ett rivsår och liknande.

Om du får ett kraftigt slag mot ögat som ger ett djupt sår på hornhinnan, en blödning i ögat eller skador på linsen och näthinnan får du en allvarligare synnedsättning. Hur mycket synen påverkas, både direkt efter skadan och efter du har avslutat behandlingen, beror på var i ögat skadan sitter och hur omfattande den är.

Du ska vara särskilt observant om du får en flisa i ögat efter att ha slagit med en hammare eller slägga mot metall eller sten. Flisan är ofta liten och mycket vass och kan tränga in i ögat och orsaka allvarlig skada.

Behandling av ögonskador

Behandlingen beror på hur skadan har gått till och hur stor den är. Lindriga skador behandlas med ögondroppar eller salvor. Allvarligare skador måste snabbt opereras.

Fäll ihop

Det här får du inte synnedsättning av

Det här får du inte synnedsättning av

Det går inte att "förstöra" eller ”slita ut” ögonen genom att till exempel läsa mycket, läsa i dålig belysning, arbeta mycket och så vidare. Du kan bli trött och du kan få ont i ögonen eller huvudet, men synen kan inte försämras. Som vuxen kan du inte heller göra ögonen sämre eller bättre genom att använda eller inte använda glasögon.

Du kan inte överanstränga ett öga om du har förlorat synen på det andra ögat; det seende ögat tar inte över eller arbetar dubbelt för att kompensera synförlusten.

Fäll ihop

Regelbundna ögonkontroller

Regelbundna ögonkontroller

Det finns inga klara regler för när eller hur ofta man bör kontrollera synen. Efter att du fyllt fyrtio kan det vara bra att kontrollera din syn ungefär vart femte år särskilt om du kör bil. Det kan du göra till exempel vid en optiker.

Finns sjukdomen glaukom i släkten bör man kontrollera sina ögon från och med att man fyllt fyrtio år. Detta eftersom öppenvinkelglaukom inte ger tydliga symtom förrän sjukdomen har skadat synfältet.

Fäll ihop

Stöd och hjälp om du blir synskadad

Stöd och hjälp om du blir synskadad

Med synskada menas att synförmåga blivit så nedsatt att det är svårt eller omöjligt att läsa en dagstidning med vanliga glasögon, eller att det är svårt att förflytta sig. Utöver fortsatt kontakt med sin ögonläkare behöver du ofta ytterligare stöd för att kunna anpassa dig till den nya situationen. Sjukhusens ögonmottagningar kan i de flesta fall ordna så att du även får prata med en kurator under den första tiden.

Hjälp från syncentral

Av ögonläkaren får du en remiss till en syncentral för att prova ut hjälpmedel. Också en optiker kan skriva remissen. Väntetiden är ofta lång, vilket tyvärr innebär att du kan få vänta flera månader på ett besök. När du besöker syncentralen första gången görs en ny bedömning. Du får träffa en sjuksköterska som undersöker synfältet och en optiker som bedömer synskärpan. Sedan får du individuell hjälp. Det kan vara träning i att orientera och förflytta dig, sköta hushållet under de nya förhållandena och att använda rätt sorts belysning. Balansträning ingår också. Dessutom kan du få undervisning i alternativa läs- och skrivtekniker.

Det finns lärare på syncentralen som ger utbildningen. Synkonsulenter hjälper till med sociala frågor och informerar om rättigheter som du har i samhället, som till exempel färdtjänst, hemtjänst och ledsagarservice. Du kan också få stöd från psykolog och kurator.

Kostnadsfria hjälpmedel

Genom syncentralerna kan du också utan kostnad få tillgång till olika hjälpmedel. Det kan till exempel röra sig om kontakt med teleoperatör för uppringning av telefonnummer eller upplysning om dagens TV-program, talböcker att låna på biblioteket eller dagstidningar på band. Det finns också speciella kikare, TV-apparater och förstoringsglas med belysning.

Vilka hjälpmedel som är kostnadsfria skiljer sig mellan olika landsting, och utbudet av hjälpmedel varierar också mellan landstingen. Om tiden verkar lång fram till första besöket på syncentralen finns möjligheten att själv köpa vissa hjälpmedel hos särskilt kunniga optiker.

Hjälp i hemmet

Vanligen besöker du syncentralen tre till fyra gånger. Du kan sedan få hembesök av personal från syncentralen för att bedöma behovet av hjälpmedel i hemmet, och du kan också få hjälp med att träna att ta dig fram utomhus. Syncentralerna har mycket små möjligheter att fortsätta hembesöken eller träning i närområdet, eftersom det inte finns sådana resurser. Om du fortfarande arbetar kan du få hjälpmedel till arbetsplatsen genom försäkringskassan och AMS.

Heminstruktörer

Om du förlorar din syn kan det ofta bli svårt att få den praktiska vardagen att fungera. Rädslan för att våga åka buss eller gå och handla kan vara stor, och du kan behöva mer träning. Kommunerna har heminstruktörer som hjälper till med att prova ut hjälpmedel i hemmet och träna praktiskt hushållsarbete. De hjälper även till om du behöver förflytta dig utanför bostaden.

För att få kontakt med heminstruktören behövs ingen remiss. Det räcker med att du själv eller en anhörig ringer och ber om hjälp när du inte klarar dig utan stöd. Heminstruktören gör sedan en bedömning av vilka behov som finns. En del kommuner erbjuder heminstruktören kostnadsfritt, medan andra har dragit in denna hjälp. På dessa ställen finns inte alltid heller några alternativ till heminstruktörer. I vissa kommuner erbjuds istället kontakt med en så kallad distriktsarbetsterapeut.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 13 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-06-15
Redaktör:

Carina Wesström, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Roger Sidestam, ögonläkare

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge