Polyneuropati, en sjukdom i flera nerver

Skriv ut (ca 9 sidor)

Polyneuropati är en sjukdom i flera av kroppens nerver. Den börjar oftast i benens nerver och leder till att du gradvis får sämre känsel i fötterna och svårare att gå. Så småningom kan besvären förflytta sig uppåt längs underbenen. Oftast blir du inte helt frisk, men sjukdomen kan bromsas upp om läkaren hittar en orsak som kan behandlas.

Skriv ut

Sjukdomen kan även ge besvär på händer och underarmar, men brukar vanligen inte ge symtom över knä eller armbågshöjd. Den leder oftast inte till behov av exempelvis rullstol. Det kan finnas flera orsaker till polyneuropati och den vanligaste är diabetes. Men ofta, och särskilt hos äldre, går det inte att hitta någon speciell orsak. 

Symtom vid polyneuropati

Symtom vid polyneuropati

Polyneuropati brukar börja med att du får likadana besvär i båda fötterna. Det är vanligt att

  • du får stickningar och domningar i fötterna
  • det känns som om du går på kuddar
  • det bränner och gör ont i fötterna
  • du är mycket känslig för beröring
  • temperaturväxlingar känns besvärande
  • huden på fötterna blir torr
  • du får problem med balansen.

Du kan få flera av besvären samtidigt och de kan sprida sig uppåt längs med underbenen. Man kan även få besvär på händer och underarmar.

Långsam utveckling

Vanligtvis utvecklas symtomen långsamt. Först kan du märka av dem bara ibland, men allt eftersom kan besvären bli mer konstanta.

När huden på fötterna blir torr får du lättare sprickor. Eftersom känseln försämras känner du inte om till exempel en sko skaver, och det gör att du lättare får sår. När nerverna inte fungerar som de ska påverkas också förmågan för sår att läka.

När du får polyneuropati kan det kännas jobbigt att röra på sig eller att motionera, men om du sitter still blir musklerna ännu svagare. Det blir ofta en ond cirkel där du får allt svårare att röra på dig och musklerna blir svagare och svagare. Du kan få svårt att gå i trappor och att sätta dig ner på, eller resa dig från, en stol. Så småningom kan du få svårare att gå och att hålla balansen.

Det är ovanligt att symtomen utvecklas snabbt, men det förekommer vid Guillain-Barrés syndrom och vid vissa förgiftningar.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du misstänker att du har polyneuropati bör du kontakta en vårdcentral.

Du ska söka vård direkt på en vårdcentral eller en akutmottagning om du snabbt får domningar i fötterna, speciellt om du samtidigt känner dig svagare i benen eller armarna.

Du kan alltid ringa 1177 Vårdguiden på telefon 1177 för att få råd.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Om du har polyneuropati kan det kännas svårt att vara fysiskt aktiv. Det är viktigt att du ändå rör på dig regelbundet, för att du ska ha kvar så bra funktion som möjligt i ben och fötter. Måttlig motion, som promenader, stimulerar blodcirkulationen och muskulaturen samt ökar ledernas stabilitet. Simning och cykling är också bra motionsformer. Du bör undvika muskelträning med tunga vikter som kan trötta ut musklerna och i stället göra upprepade muskelövningar med lätta vikter.

Oavsett vad som har orsakat polyneuropatin kan alkohol göra att besvären förvärras, så det är viktigt att dricka så lite alkohol som möjligt. Rökning påverkar bland annat blodets syresättning, och därför bör du sluta röka. Övervikt ökar belastningen på lederna i benen och fötterna, så det är bra att försöka gå ner i vikt om du är överviktig. Om du tycker att det är svårt på egen hand kan du vända sig till din läkare för att få komma i kontakt med en dietist.

Genom att sköta om dina fötter varje dag minskar du risken för att få större sår och sprickor. Smörj in dina fötter med en mjukgörande kräm och var uppmärksam så att du upptäcker eventuella sår i tid.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

När du kommer till läkaren får du först berätta om dina besvär. Sedan gör läkaren en kroppsundersökning som oftast börjar med en undersökning av hjärtat, lungorna, blodtrycket och magen.

Test av känseln

Läkaren testar känsligheten för beröring, stick och vibrationer. För att testa beröring används ofta ett så kallat monofilament, en plaststicka som är kort, trubbig och böjlig. Känsligheten för stick testas med en något vassare sticka, till exempel en tandpetare, som läkaren lätt berör huden med. För att testa känsligheten för vibrationer sätts en stämgaffel på anklarna och underbenets framsida. Hudens känslighet för kallt och varmt testas också.

Undersökning av skelett, leder, muskler och hud

Muskelreflexerna är ofta minskade om du har polyneuropati. Reflexerna testas genom att läkaren slår lätt på hälsenan och nedanför knäskålen och jämför med reflexerna i armarna. Läkaren undersöker också om musklerna har blivit tunnare och om det finns några felställningar i lederna. Muskelstyrkan testas också.

Huden på fötterna undersöks för att se om den är torr och om det finns några sprickor eller sår. Läkaren brukar även känna på pulsarna i blodkärlen på fötterna.

Blodprov

Du kommer också att få lämna blodprov. De prover som brukar tas är

  • Blodstatus med bl a blodvärdet
  • p-glukos (blodsocker)
  • sänka (SR)
  • CRP - mätning av C-reaktivt protein, så kallad snabbsänka
  • vitamin B12 och folsyra
  • njurfunktionsprover
  • natrium och kalium (blodsalter)
  • ämnesomsättningsprov
  • leverfunktionsprover
  • blodets proteiner (äggvita)

Om det finns misstankar om att besvären orsakas av en infektion kan prover för till exempel borrelia och hiv tas. Ytterligare kompletterande blodprov kan ibland behöva tas, till exempel  för att utesluta celiaki, reumatisk sjukdom eller ärftliga former av polyneuropati.

Ryggvätskeprov

Om du snabbt får symtom på polyneuropati kan ett prov på ryggvätskan behöva tas, så kallad lumbalpunktion. Det kan till exempel visa om det finns en ökad mängd äggvita, som vid Guillain-Barrés syndrom. Det kan också visa om du har en infektion, till exempel borrelia.

Om symtomen inte är tydliga kan du behöva genomgå tester av nervernas funktion, elektroneurografi (ENG), och av musklernas funktion, elektromyografi (EMG). Då placeras elektroder på huden över en nerv, eller sticks in i den muskel som ska undersökas. De tunna omyeliniserande nervtrådarna som leder värme och kyla kan testas med sk kvantitativ känselundersökning. Du får då ange när du känner tröskelvärden för värme och kyla i händer och fötter.

Ibland får du också genomgå andra undersökningar, som till exempel röntgen. 

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Om orsaken är diabetes är det viktigt att alla värden är så bra som möjligt. Du kan behöva förbättra din kost och motionera mera och ibland behöver medicineringen för sjukdomen ändras.

Om du har brist på vitamin B12 får du behandling i form av tabletter eller sprutor.

Om du har polyneuropati kan det ibland bero på att du har druckit mycket alkohol under lång tid och har svårt att sluta. Du kan söka hjälp på vårdcentral, hos företagshälsovård eller på mottagning inom beroendevården.

Fotvård kan behövas

Om du har polyneuropati, och särskilt om du har diabetes, blir huden på fötterna ofta skörare vilket kan leda till att du får problem med fötterna. Därför kan du behöva få fotvård ganska ofta. Då slipas förhårdnader ned och du får hjälp att hålla naglarna korta och utan vassa kanter.

Om det behövs kan du få särskilda inlägg till skorna för att belastningen på fötterna ska bli jämn och för att undvika sår. Sådana inlägg görs på en ortopedverkstad.

Sjukgymnastik kan stärka musklerna

Om du har svaga muskler och svårigheter med balansen kan du behöva få behandling hos en fysioterapeut eller sjukgymnast. Du får bland annat hjälp med att träna de muskelgrupper som har försvagats, och råd om hur du ska träna på egen hand.

Läkemedel om du har ont

Om du har ont finns det flera olika typer av läkemedel som kan hjälpa. Först brukar du få prova vanliga, smärtstillande läkemedel med paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil. Om smärtorna beror på att nerverna är skadade hjälper de oftast inte så mycket.

Läkemedel som huvudsakligen används mot depression kan också fungera bra mot nervsmärtor, särskilt de så kallade tricykliska antidepressiva, till exempel Saroten. De här läkemedlen används även om du inte är deprimerad. Ariclaim och Cymbalta är andra läkemedel som kan ha effekt mot smärtsam polyneuropati vid diabetes. Läkemedel som används vid epilepsi, till exempel Gabapentin och Lyrica, kan också ha en lindrande effekt på nervsmärta. Problemet med alla dessa mediciner är ofta biverkningar som kan var mer eller mindre svåra och variera individuellt.

Biverkningar av läkemedel

Paracetamol ger sällan biverkningar, men läkemedel mot depression eller epilepsi kan ha biverkningar. Det vanligaste är att du blir trött, mår illa eller blir yr. Om du får besvär av din medicin bör du prata med sin läkare, eftersom du kan behöva få behandlingen omprövad. 

Tens

Tens innebär att nerver under huden stimuleras med svag ström så att kroppens eget smärtlindringssystem aktiveras. Det fungerar så att du får elektroder på huden som ansluts till en dosa som ger ifrån sig elektriska impulser. Du kan få behandlingen hos en fysioterapeut eller sjukgymnast, eller så kan du få låna hem apparaten efter att du har fått lära dig hur du använder den. Behandlingen kan minska smärtan i upp till flera timmar.

Om du blir svårt sjuk

När sjukdomen kommer snabbt, som vid den inflammatoriska nervsjukdomen Guillain-Barrés syndrom, blir du vanligen inlagd på sjukhus. Om du blir svårt sjuk kan du få problem med att andas och att svälja, och då kan du behöva andningshjälp av en respirator och få näring direkt i blodet. De flesta som får Guillain-Barrés syndrom blir friska inom några månader.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Besvären börjar i fötterna

Poly betyder flera, neuro står för nerv och pati för sjukdom. Om du har polyneuropati har du en sjukdom i flera av kroppens nerver.

I början få de flesta mest besvär i fötterna. Känseln blir sämre, musklerna kan bli svagare och du kan få svårt att gå och hålla balansen. Besvären kan sedan långsamt krypa uppåt längs benen, men sällan ovanför knäet. Den kan även ge symtom från händerna som besvär med att knäppa knappar eller utföra finmotoriska moment.

Det finns flera former av polyneuropati. Det vanligaste är att sjukdomen utvecklas långsamt, men ibland kan det gå snabbare.

Nervsystemet

Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och perifera nerverna. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans det centrala nervsystemet och från dem utgår de perifera nerverna, som består av buntar av nervtrådar, ut i kroppen. De längsta nervtrådarna går ner till benen och är de som skadas först när du får polyneuropati.

Den del av nervsystemet som kan styras av viljan kallas för det somatiska nervsystemet. Den del som inte kan påverkas av viljan, och som styr till exempel tarmarnas funktion, hjärtrytmen och svettningen, kallas för det autonoma nervsystemet.

Börjar längst ut i nervtrådarna
Skadan börjar längst ut i nervtrådarna och kryper sedan långsamt in mot nervrötterna i ryggmärgen. Båda benen påverkas oftast samtidigt och på samma sätt. Nervtrådarna börjar fungera sämre och det gör även nervtrådarnas omgivande isolering, myelinskidan. Nervernas omkopplingsstationer i ryggmärgen, där information till och från hjärnan passerar, kan också påverkas.

Ger olika besvär

När nervtrådarna till fötterna skadas blir känseln stegvis sämre. Du får svårare att svettas och musklerna i foten och vaden blir svagare. Foten kan ändra utseende och till exempel bli plattare. Huden kan bli torr, och ibland kan du lättare få sprickor och svårläkta sår på fötterna.

Ofta påverkas också det så kallade autonoma nervsystemet. Det kan till exempel bli svårare för hjärtat att öka rytmen när du reser dig upp efter att ha suttit eller legat ner, och då kan du få blodtrycksfall. Om nerverna i magen påverkas kan du få diarré eller förstoppning, samt må illa och kräkas, speciellt när du har ätit för stora måltider.

Kan ha många orsaker

Polyneuropati kan ha många olika orsaker. Hos ungefär en av fyra går det inte att hitta vad sjukdomen beror på. Det är särskilt vanligt att äldre personer får lätta besvär av den här typen utan att det går att hitta någon orsak. Förmodligen beror det på att nerverna kan börja fungera sämre när kroppen åldras.

Bland de kända orsakerna till polyneuropati är diabetes den vanligaste. Andra orsaker kan vara

  •  långvarig och hög alkoholkonsumtion
  •  njursvikt
  •  brist på viktiga ämnen, som till exempel vitamin B12 eller ämnesomsättningshormon.

Andra, men ovanliga, orsaker kan vara

  • vissa infektionssjukdomar
  • autoimmuna sjukdomar och inflammationssjukdomar
  • cancer
  • vissa läkemedel
  • giftpåverkan av tungmetaller och lösningsmedel.


Diabetes

Det är inte helt känt varför diabetes orsakar polyneuropati, men det finns flera olika teorier till varför nerverna börjar fungera sämre. Till exempel kan högt blodsocker leda till att skadliga ämnen bildas runt nerverna. Blodcirkulationen kan försämras, vilket leder till att du får brist på näringsämnen och syre i nerverna.

Alkohol

Om du har druckit mycket alkohol under lång tid kan nerverna skadas på flera olika sätt. Du kan få brist på B-vitaminer och andra näringsämnen som kroppen behöver. Alkoholen i sig, och de ämnen som bildas när alkoholen bryts ner i kroppen, kan vara skadliga för nerverna. Du kan få följdsjukdomar, framför allt i levern, som kan leda till nervskador genom att giftiga ämnen bildas.

Njursvikt

När du har njursvikt klarar inte njurarna av att rena blodet som de ska, och skadliga ämnen kan samlas i blodet. Det kan påverka nerverna så att de fungerar sämre.

Brist på vitamin B12

Vitamin B12 är viktigt för att nerverna ska fungera bra. Du kan få brist på vitamin B12 om till exempel magsäcken inte producerar det ämne som gör det lättare för kroppen att ta upp vitaminet. Det kan hända om delar av magsäcken har opererats bort, eller vid sjukdomar i magsäcken och tarmarna som leder till att näringen från maten inte tas upp som den ska.

Infektionssjukdomar

Vid en del infektionssjukdomar kan nerverna skadas av infektionen och inflammationsreaktionen. Exempel på sådana sjukdomar är borrelia och hiv.

Autoimmuna sjukdomar och inflammationssjukdomar

En autoimmun sjukdom innebär att det egna immunförsvaret angriper delar av kroppens egen vävnad. Ett exempel är ledgångsreumatism. En del inflammationssjukdomar kan skada nerverna, till exempel amyloidos, som är en ovanlig sjukdom. Det finns en ärftlig form av amyloidos som kallas för Skellefteåsjukan.

Cancer

Cancersjukdomar kan ibland skada nerverna genom att tumören trycker på nerverna eller växer in i dem, eller genom att immunsystemet reagerar på ett sätt som skadar nerverna.

Läkemedel

En del läkemedel kan orsaka polyneuropati, men det är ovanligt. Det kan till exempel vara cytostatika som används mot cancer eller vissa antibiotika.

Giftpåverkan

Tungmetaller och lösningsmedel kan skada nerverna.

Kan vara ärftlig

Polyneuropati kan vara ärftlig, och då brukar besvären börja tidigt i livet. Det finns flera former av ärftlig polyneuropati, ett exempel är den så kallade Skellefteåsjukan.

Guillain-Barrés syndrom - en ovanlig form av polyneuropati

Guillain-Barrés syndrom är en ovanlig form av polyneuropati som orsakas av att immunförsvaret angriper nerverna i samband med en infektionssjukdom.

Guillain-Barrés syndrom kommer ofta snabbt och har ett snabbare förlopp än andra former av polyneuropati. Symtomen utvecklas och förvärras under några dagar till några veckor. Du får sämre känsel och svagare muskler. Besvären börjar i benen och går uppåt i kroppen, och du kan få svårt att andas och att svälja.

Sjukdomen kan vara livshotande och kräver sjukhusvård. De allra flesta som får Guillain-Barrés syndrom blir friska inom några månader, men ett fåtal dör av sjukdomen. Sjukdomen läker ofta ut av sig självt men förloppet kan förkortas med höga doser immunglobulin intravenöst eller blodrening, så kallad plasmaferes.

Andra sjukdomar kan ge samma symtom

Sjukdomar som påverkar ryggmärgen, till exempel tumörer, diskbråck eller multipel skleros, MS, kan ge liknande symtom som vissa former av polyneuropati, till exempel Guillain-Barrés syndrom. Men det är då vanligt att även ha andra symtom som inte stämmer in på polyneuropati.

Myastenia gravis är en ovanlig sjukdom som gör kroppens muskler svagare. Ibland kan symtomen likna de som uppkommer vid polyneuropati.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-03-12
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Magnus Vrethem, professor, läkare, specialist i neurologi och neurofysiologi, Universitetssjukhuset,  Linköping

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge