Lunginflammation

Skriv ut (ca 8 sidor)

Vid en lunginflammation har delar av lungorna blivit inflammerade. Orsaken är oftast en infektion av bakterier eller virus. Lunginflammation brukar behandlas med antibiotika. De flesta blir helt friska inom någon månad, men för bland annat äldre personer som redan är sjuka kan sjukdomen bli allvarlig.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Lunginflammation kan ge olika symtom.

Det är vanligt att du har några av följande:

  • Du får en vanlig förkylning med hosta, feber och ont i halsen som inte blir bättre, utan förvärras efter fyra till fem dagar.
  • Det gör ont vid djupa inandningar. 
  • Du hostar upp slem som är färgat - det kan vara vitt, gult, grönt, brunt eller blodblandat.
  • Du är andfådd.

Långdragen hosta tillsammans med trötthet och huvudvärk, och oftast även feber, kan ibland också tyda på lunginflammation.  

Du kan även få mer påtagliga symtom:

  • Febern kan ge frossa eller skakningar.
  • Du kan få svårt att andas.
  • Du kan bli omtöcknad och förvirrad.

Barn kan ha andra symtom

Barn med lunginflammation kan även få andra symtom. Framför allt gäller det barn upp till sju års ålder.  

Barnet kan

  • få väsande eller pipande andning
  • andas snabbt, ofta i kombination med en svag stötande hosta
  • bli blek, likgiltig och inte orka leka ens korta stunder
  • kräkas
  • ha ont i magen.
Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du som vuxen eller ditt barn har symtom på lunginflammation.

Du kan också behöva kontakta vården igen om du som vuxen eller ditt barn blir sämre eller om besvären inte går över, trots pågående behandling mot lunginflammation. 

Sök vård direkt på en akutmottagning om något av följande stämmer, det gäller även om du som vuxen eller ditt barn redan får medicin mot lunginflammation:  

  • Du som vuxen eller ditt barn snabbt blir sämre och febern stiger.
  • Du som vuxen eller ditt barn får feber med kraftig frossa och skakningar.
  • Ditt barn kräks upp ordinerad medicin mot lunginflammationen.
  • Ditt barn är likgiltig, inte orkar leka eller se på tv ens korta stunder.

Ring 112 om något av följande stämmer:

  • Du som vuxen eller ditt barn får svårt att andas.
  • Du som vuxen eller ditt barn får gråblek ansiktsfärg eller får blå läppar.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Viktigt att förstå

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du kan ha rätt att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska.

Du kan ha rätt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

Det finns flera olika sätt för läkaren att ställa diagnosen lunginflammation. Ofta behövs en kombination av olika undersökningar för att utesluta andra diagnoser. Samma undersökningar görs på barn som på vuxna.

Lyssnar på lungor och andning

Läkaren lyssnar på lungorna när du andas. Ibland knackar läkaren med fingret över lungorna och lyssnar på ljudet.

Läkaren kan också räkna dina andetag under en minut. Antalet andetag ökar ofta om lungorna är infekterade.

Om du har fått svårt att andas på grund av lunginflammationen kan dina läppar, fingrar och tår bli blåaktiga på grund av syrebrist i blodet.

Blodprov kan ge svar

Om läkaren misstänker lunginflammation får du ofta lämna ett blodprov som kallas CRP. Det är ett test för att mäta graden av inflammation. CRP-värdet är vanligen förhöjt om du har en svårare infektion.

Ibland mäter läkaren syrehalten i blodet med en apparat på fingret. Där syns det om lungorna har svårt att syresätta blodet, vilket kan betyda att du har lunginflammation.

Något av dessa prov, tillsammans med en kroppsundersökning och att du berättar vilka besvär du har, brukar räcka för att läkaren ska slå fast att det är lunginflammation.

Om något verkar oklart kan provtagningen kompletteras med en undersökning av blodets vita blodkroppar, som brukar öka i antal om du har lunginflammation. Du kan också få genomgå en lungröntgen. På röntgenbilderna kan läkaren se om det finns förändringar av lungan som talar för lunginflammation.

Fler prover som kan tas

Ofta behöver du inte lämna något prov som visar vilken bakterie som orsakat lunginflammationen. Men om du har en svårare infektion kan läkaren ta prover från näsan, svalget eller blodet och göra en laboratorieanalys.

Lungröntgen kan göras i efterhand

Om läkaren är osäker på varför du fick lunginflammation kan du få genomgå en lungröntgen någon månad efter det att sjukdomen bröt ut. Röntgenbilderna visar om inflammationen har läkt.

Framför allt om du röker och är i 40-årsåldern eller äldre kan det vara viktigt att läkaren får bekräftat att det inte finns någon tumör i lungan som har bidragit till lunginflammationen.

Röntgen görs också om symtomen inte går över, om det finns tuberkulossmitta i omgivningen eller om du får återfall.

Om lunginflammationen inte går över

Om en lunginflammation inte läker trots att man fått behandling, behövs en ny läkarutredning. Då försöker läkaren ta reda på vilket smittämne som har orsakat lunginflammationen, och undersöker om det finns andra orsaker i lungorna eller i resten av kroppen som hindrar läkningen.  

Fäll ihop

Vård och behandling

Vård och behandling

Lunginflammation ska behandlas av läkare. Barn och vuxna får samma typ av behandling.

Oftast får du antibiotika. De vanligaste bakterierna vid lunginflammation brukar vara känsliga för vanligt penicillin, som då är första alternativet.

Misstänker läkaren att det är exempelvis bakterien mykoplasma som orsakat lunginflammationen får du annan antibiotika, eftersom vanligt penicillin inte har någon effekt mot mykoplasma.

Antibiotikabehandlingen pågår vanligtvis under sju dagar.

Är det ett virus som orsakat lunginflammationen läker oftast inflammationen av sig själv. Undantag är om lunginflammationen har orsakats av influensavirus eller om du har nedsatt immunförsvar. Då kan du behöva läkemedel som är effektivt mot virusinfektioner.

När det är allvarligt

Har du allvarliga symtom behöver du ofta vård på sjukhus. Det gäller till exempel om du har hög feber och svårt att andas. Då får du ofta antibiotika direkt i blodet. Har du svårt att andas kan du även behöva syrgas, och om andningen är mycket nedsatt behandlas du i en respirator.

Du kan också behöva få vätska och näring direkt i blodet genom dropp.

Du blir oftast bättre efter några dagar med behandling på sjukhus.  

De flesta blir bra inom en månad

Hur fort lunginflammationen går över beror bland annat på vilken hälsa och kondition du hade innan du blev sjuk. Det vanligaste är att lunginflammation som behandlas med antibiotika läker helt på någon månad. Om du arbetar brukar sjukskrivningsperioden vara två veckor.

Du kan ha en kvardröjande trötthet och ibland hosta som gradvis försvinner inom någon månad.

Läkningen tar oftast längre tid om infektionen bli så kraftig att du behöver vårdas på sjukhus. Det beror på att kroppens försvar har påverkats mer. Men även då brukar besvären till slut försvinna helt, om det inte finns andra sjukdomar som bidragit till inflammationen.

Vanlig lunginflammation läker för det mesta utan bestående skador.

Risken för att du ska få nya lunginflammationer ökar om det finns bidragande orsaker som andra sjukdomar, hög ålder eller rökning.

Om du röker är det viktigt att sluta, eftersom en lunginflammation är en varning från kroppen. Det finns hjälp att få om du vill sluta röka.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Det är bra att dricka mycket om du har hosta eller feber. Det gör att slemmet blir lättare att hosta upp. Du förlorar också mycket vätska när du har feber. Barn som har feber och hosta kan ibland få isglass som ett alternativ till dryck.

Du mår oftast bättre om du tar febernedsättande medicin när du har hög feber, även om den inte botar själva lunginflammationen. Det gäller även barn med feber, men rådgör med läkare innan du ger barn under sex månader febernedsättande medicin.

Eftersom lungorna fungerar bättre när man är upprätt är det bra att sitta i stället för att ligga. Prova att lägga några extra kuddar under madrassens huvudända när du ska sova.

Undvik fysisk ansträngning och vila ordentligt när du har feber och mår dåligt. När du mår bättre är korta promenader bra för läkningen.

Luftrörsvidgande mediciner kan i vissa fall underlätta andningen hos barn och vuxna. 

Fäll ihop

Så smittar lunginflammation

Så smittar lunginflammation

De bakterier och virus som kan orsaka lunginflammation sprids olika lätt.

Pneumokockbakterien, som är den vanligaste orsaken till lunginflammation, är inte särskilt smittsam. De virus som kan orsaka lunginflammation är betydligt mer smittsamma. Det gäller även för bakterien mykoplasma.

Mykoplasma och de flesta virus sprids genom luften när den som är sjuk hostar, nyser eller andas ut. Hostningar och nysningar ger en dusch av droppar som innehåller viruset. Får du i dig dropparna kan du bli smittad. Dropparna kan också falla ner på saker och förs då vidare genom att du tar i saken som dropparna har hamnat på.

Mykoplasma orsakar ibland stora utbrott av lunginflammation. Detsamma gäller lunginflammationer som orsakas av virus, framförallt bland barn. Men alla som blir smittade får inte lunginflammation. Många får istället en lätt förkylning eller inga symtom alls. 

Fäll ihop

Så kan du minska risken för lunginflammation

Så kan du minska risken för lunginflammation

Ett aktivt liv med lagom mycket motion, goda matvanor och sömnvanor och ingen rökning förbättrar kroppens försvar mot infektioner i allmänhet. Långvarig stress kan däremot försämra immunförsvaret.

Större risk för vissa grupper

Eftersom influensa kan utvecklas till lunginflammation är det bra att vaccinera sig mot influensa om du tillhör en grupp som kan ha svårt att klara av en lunginflammation.

Det gäller främst om något av följande stämmer på dig:

  • Du är äldre än 65 år.
  • Du har en hjärt- eller lungsjukdom.
  • Du har diabetes.
  • Du har nedsatt immunförsvar av annan orsak.

Tillhör du någon av de här grupperna bör du också vaccinera dig mot pneumokocker.

Det gäller också om du har fått din mjälte borttagen, eftersom ditt immunförsvar då är sämre. 

Fäll ihop

Orsaker till lunginflammation

Orsaker till lunginflammation

Pneumokockbakterien ligger bakom mer än hälften av alla lunginflammationer. Hos ungdomar och unga vuxna kan andra smittämnen vara vanligare, till exempel mykoplasma.

Hos vuxna och äldre med kronisk lungsjukdom, till exempel KOL, förekommer det att haemophilusbakterien orsakar lunginflammation.

Legionella är en mer ovanlig bakterie som kan spridas till exempel via luftkonditionering eller duschar och orsaka lunginflammation. Det är vanligare att smittas av bakterien utomlands än i Sverige.

Även olika virus kan orsaka lunginflammation. Några virus som ofta ger lunginflammation hos vuxna är exempelvis influensavirus och RS-virus. RS-virus orsakar varje år epidemier bland yngre barn.

De äldsta och yngsta får lunginflammation oftare

Åldern spelar stor roll för vem som får lunginflammation. Oftast är det barn under två år och personer över 65 år som får lunginflammation. Det beror på att immunförsvaret hos små barn inte är färdigutvecklat. Hos äldre personer har ofta sjukdomar och åldrande försvagat immunförsvaret.

Att ligga ner mycket försämrar lungornas möjlighet att arbeta. Det kan bidra till att du får lunginflammation och också försvåra för sjukdomen att läka. Därför är lunginflammationer vanliga följdsjukdomar hos äldre personer eller sjuka som ligger mycket stilla.

Hos äldre som redan är sjuka är lunginflammation en vanlig dödsorsak. Det beror på att kroppen då är så försvagad att den inte klarar av den extra påfrestning som en lunginflammation innebär.

Sjukdomar kan försämra immunförsvaret

Förutom bakterier eller virus finns det ofta ytterligare orsaker som kan bidra till att du får lunginflammation. En orsak kan vara att slemhinnan i luftvägarna har skadats av en vanlig virusinfektion tidigare och inte klarar av att bekämpa bakterier.

Rökning kan försämra immunförsvaret och skada flimmerhåren. Det bidrar till att du som röker lättare får infektioner.

Andra orsaker kan vara att kroppens försvar är försvagat av andra sjukdomar, till exempel i hjärta och lungor. Det är vanligare om du är över 65 år. Andra tillfällen då immunförsvaret är försvagat är om du får cytostatika mot cancer, har någon reumatisk sjukdom, vissa tarmsjukdomar eller om du har aids. Då kan smittämnen som vanligtvis inte ger svåra infektioner orsaka lunginflammation.

Lunginflammation kan lättare uppstå efter en operation om du blir liggande länge efteråt och om andningen blir sämre genom smärtstillande medicin. Om du fått mjälten borttagen på grund av skada eller sjukdom har du också ett sämre immunförsvar mot pneumokockbakterier.

Barn kan ha återkommande lunginflammationer utan att det ligger någon annan sjukdom bakom. Vid fyraårsåldern kan man räkna med att barnets immunförsvar har mognat och att problemet med upprepade lunginflammationer upphör.

Främmande föremål kan vara orsaken

Små barn kan av misstag andas in små delar av leksaker eller föda. Dessa små saker blir då liggande någonstans i lungorna och orsakar nästan alltid en infektion. Om barnet inte kan hosta upp den främmande saken måste den ibland hämtas upp med så kallad bronkoskopi. Det innebär att läkaren för ner ett särskilt instrument i luftrören och med hjälp av instrumentet kan föremålet tas upp.

Om du kräks och får ner kräkningen i lungorna kan du också få lunginflammation. Det händer framför allt om du är mindre vaken än vanligt, till exempel efter en operation eller i samband med att du dricker mycket alkohol. Det är bland annat därför personer som dricker mycket alkohol eller använder andra droger har större risk för att få lunginflammation. Vill du förändra dina alkoholvanor finns hjälp att få.

Små barn som av misstag svalt lösningsmedel kan vid kräkning få ner lösningsmedlet i lungorna. Barnet kan då få en allvarlig lunginflammation. Den kallas kemisk lunginflammation. 

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Lungor

    När man andas kommer luften ner till lungorna. Små partiklar med virus eller bakterier kan också följa med inandningsluften.

    Mer information
    Lungans inre

    Inne i bröstkorgen delar sig luftstrupen i två luftrör, eller bronker, där den ena går till höger lunga, och den andra till vänster lunga. De stora luftrören delar sedan upp sig i flera mindre luftrör som till sist grenar ut sig som ett träd i lungorna.

    Kring de tunna luftrören sitter klasar av små luftfyllda blåsor som kallas lungblåsor, alveoler. Lungblåsornas tunna väggar är omgivna av små blodkärl, så kallade kapillärer, och genom blodkärlen syresätts det blod som sedan pumpas ut till den övriga kroppen. Samtidigt gör sig kroppen av med koldioxid och vatten genom lungorna.

Lungornas uppgift är att transportera syre från inandningsluften till blodet och samtidigt vädra ut koldioxid. För att göra det möjligt är lungorna uppbyggda av en vävnad som består av miljarder små elastiska lungblåsor, alveoler.

Vid en lunginflammation har lungblåsorna blivit inflammerade. Orsaken är att bakterier eller virus har kommit in i kroppen och kunnat föröka sig i luftvägarna. Infektionen har sedan spridits ner i kroppen genom de finare luftrören och ut i lungvävnaden.

När lungblåsorna är inflammerade får kroppen svårare att ta upp syre och det kan bli svårare att andas. Om infektionen inte behandlas kan den orsaka allvarlig syrebrist i kroppen.

Infektionen gör även att slemhinnan i luftvägarna svullnar. Det gäller särskilt för barn under sex-sju år eftersom de har tunna, fina andningsvägar. När det då blir trängre i luftrören kan sjuka barn få väsande och pipande andning.

Lunginflammation i hela eller delar av lungan

Du kan få lunginflammation i en lunga eller i båda lungorna. En lunginflammation i båda lungorna kallas dubbelsidig lunginflammation. En dubbelsidig lunginflammation behöver inte tyda på en allvarligare infektion.

Du kan också få lunginflammation i endast en del av en lunga. Då kallas det för lobär lunginflammation och orsaken är då oftast en bakterie.

Fäll ihop

Följdsjukdomar och komplikationer

Följdsjukdomar och komplikationer

En lunginflammation kan leda till lungsäcksinflammation. Då har bakterier eller virus spridit sig till lungsäcken som omger lungorna.

Infektionen kan också i mer ovanliga fall sprida sig till blodet och därifrån vidare ut i kroppen. 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-09-05
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jonas Hedlund, läkare, specialist i infektionssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge