Hortons huvudvärk

Skriv ut (ca 5 sidor)

Hortons huvudvärk kommer plötsligt, är mycket intensiv och sitter kring det ena ögat. Oftast får man huvudvärksattackerna under några veckor varje år, till exempel vår eller höst. En del får ont i längre perioder, ibland längre än ett år. Under en värkperiod är det vanligt att ett anfall utlöses av stress eller små mängder alkohol.

Skriv ut

Hortons huvudvärk börjar vanligtvis när man är mellan 20 och 40 är och brukar gå över i 65-årsåldern. Hortons huvudvärk är inte skadlig, även om den är mycket intensiv och obehaglig. Orsaken till sjukdomen är inte känd.

Symtom

Symtom

Typiska symtom vid Hortons huvudvärk:

  • En intensiv och ibland pulserande ensidig huvudvärk kring ena ögat. Ofta känns det som om ögat håller på att tryckas ut.
  • Huvudvärk som kommer plötsligt och försvinner lika plötsligt.
  • Smärtan varar oftast en halv till en timme, men kan variera mellan femton minuter och tre timmar.
  • Huvudvärksattacker som kommer i perioder som varar i genomsnitt sex veckor. Perioderna kan variera mellan en vecka och ett år. De inträffar oftast en till två gånger per år.
  • Under perioderna kommer vanligen huvudvärken på samma klockslag från en gång varannan dag till åtta gånger per dygn. Ofta väcks du vid samma tidpunkt på nätterna av huvudvärksattacker.
  • Den intensiva huvudvärken blir värre om du lägger dig ner. Det är också vanligt att du känner dig orolig och rastlös på grund av huvudvärken.
  • Under en period får du huvudvärken på samma ställe. Det vanliga är att mönstret upprepas vid nästa period. I undantagsfall förekommer det att värken byter sida.

Hos enstaka personer med Hortons huvudvärk kan värken i stället sitta på ena halvan av huvudet i något av följande ställen: övre nacken, kinden, näsan, överkäken, underkäken eller halsen.

Andra symtom

Förutom huvudvärk får du också andra symtom från näsan och ögat på den sida där värken sitter. Du kan få

  • rinnande öga eller näsa
  • nästäppa
  • svullet, hängande ögonlock
  • minskad pupillstorlek
  • rodnad ögonvita
  • svettning i pannan och ansiktet.

Kvinnor som har Hortons huvudvärk kan må illa och kräkas under anfallen, vilket män mycket sällan gör. Huvudvärksanfallen brukar också vara kortare hos kvinnor.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Du har rätt att förstå

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

 
Fäll ihop

Behandling

Behandling

Under perioder av anfall är det bra att inte dricka alkohol eftersom det ofta utlöser anfall. Om det är möjligt är det också bra att undvika att ändra på sömnvanorna eftersom det kan förvärra. En tupplur på eftermiddagen kan till exempel utlösa ett anfall.

För att ta reda på andra orsaker som utlöser huvudvärken är det bra att föra en så kallad huvudvärksdagbok. I den skriver du upp när huvudvärken kommer och vad du ätit, druckit och gjort innan värken startade. Om du får attacker på natten kan du pröva att höja huvudändan på sängen cirka 20 centimeter eftersom det i enstaka fall kan göra att besvären lindras.

Behandling av anfall

För att behandla anfall av Hortons huvudvärk finns olika receptbelagda läkemedel och metoder som kan hjälpa.

Mediciner som tillhör gruppen triptaner hjälper för det mesta, framför allt i form av spruta eller nässprej. En spruta i underhuden med sumatriptan, som finns i läkemedlet Imigran, brukar lindra smärtan inom en kvart. Läkemedlet drar ihop blodkärlen i huvudet. Nässprejer som kan hjälpa och tillhör gruppen triptaner är Imigran, som innehåller sumatriptan, och Zomig Nasal som innehåller zolmitriptan. Vanliga tabletter eller stolpiller i gruppen triptaner har oftast för långsam effekt.

Syrgasbehandling genom en ansiktsmask leder ofta till att anfallet bryts inom tio till femton minuter. Om detta visar sig fungera väl kan du få tillgång till en syrgastub att ha hemma.

Ett anfall kan ibland brytas om du doppar underarmarna i iskallt vatten. Prova gärna, men fungerar det inte på de första försöken är det inte meningsfullt att prova igen.

Förebyggande läkemedel

Det finns receptbelagda läkemedel som kan förebygga anfall:

Läkemedel som innehåller verapamil, till exempel Verapamil och Isoptin, har god förebyggande effekt och används om du har mer än två attacker per dygn.

Pröva korta kurer med kortison i nedtrappande doser om du får svåra besvär. Det brukar hjälpa i mer än hälften av fallen.

Ergotamin drar ihop blodkärlen och ingår i läkemedlet Anervan Novum. Det kan tas till natten för att motverka nattliga attacker. Om attacker även kommer under dagtid kan dosen höjas under korta perioder. Behandlingen bör endast pågå under några veckor på grund av risk för biverkningar. Om du har tagit ergotamin måste det gå minst 24 timmar innan du tar läkemedel som tillhör gruppen triptaner. Det gäller till exempel Sumatriptan, Imigran och Zomig.

Behandling vid svår kronisk Hortons huvudvärk

Om du har svår kronisk Hortons huvudvärk kan litium hjälpa. Du måste då regelbundet lämna blodprover så att läkaren kan följa hur hög koncentration av ämnet du har i blodet. Behandling med litium ska skötas av läkare som har stor erfarenhet av Hortons huvudvärk.

I enstaka fall kan du även pröva metysergid som finns i läkemedlet Deseril. Metysergid får bara användas under en begränsad tidsperiod och då krävs även att läkaren söker om särskild licens hos Läkemedelsverket.

I många fall är den mest effektiva behandlingen att kombinera två olika förebyggande läkemedel. Du kan börja att långsamt trappa ner läkemedelsdoserna när du haft en till två veckors total frihet från attacker eller om du känner på dig att attackperioden är slut. Behandla på det sätt som brukar hjälpa vid anfall om du trots förebyggande behandling får attacker.

Rätt till information

Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta vilken behandling som passar dig.

  
Fäll ihop

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Det är inte klarlagt varför man får Hortons huvudvärk. Blodkärlen vidgas och det uppstår en kraftig svullnad. Ett par av kroppens egna så kallade signalsubstanser, histamin och serotonin, misstänks vara inblandade i förloppet.

Kroppens egen dygnsrytm, den så kallade biologiska klockan, kan också vara inblandad i sjukdomen. Under ett anfall ändras aktiviteten i hypotalamus, den del av hjärnan där dygnsrytmen kontrolleras. Huvudvärken kommer oftast vid samma klockslag under dygnet, ofta på natten, och perioderna av värk är vanligast under höst och vår. Värken kommer oftast under drömfasen av sömnen, den så kallade REM-sömnen.

Alkohol och läkemedel kan orsaka anfall

Även små mängder alkohol kan ofta utlösa ett anfall om du befinner dig i en huvudvärksperiod. Under besvärsfria perioder ökar inte alkohol risken för anfall. Stress kan också utlösa anfall liksom vissa läkemedel som utvidgar blodkärlen, exempelvis nitroglycerin.

Knappt en av tusen svenskar får årligen anfall av Hortons huvudvärk. Många som får Hortons huvudvärk är rökare, men det finns inget fastställt samband mellan rökning och antalet attacker.

Två typer av Hortons huvudvärk

De flesta har episodisk Hortons huvudvärk vilket innebär att du är helt besvärsfri i kortare eller längre perioder. Många blir sjuka en period under samma tid på året, till exempel vår eller höst. Några få har kronisk Hortons huvudvärk, vilket innebär att ha besvär varje dag i över ett år eller att ha besvärsfria perioder som varar mindre än två veckor.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-03-17
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Carin Muhr, överläkare, specialist i neurologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala.