Halsfluss

Skriv ut (ca 6 sidor)

Halsfluss är en infektion i halsmandlarna som orsakas av virus eller bakterier. Infektionen kan gå över av sig själv, men ibland behöver du behandling. Halsfluss är vanligast under den tidiga hösten och våren.

Skriv ut

Den vanligaste formen av halsfluss som orsakas av bakterier, beror på streptokockbakterier grupp A. Då brukar du inte ha snuva eller hosta. Om du har streptokocker får du oftast antibiotika.

Om du har ont i halsen med snuva, hosta eller heshet, brukar det vara en virusförkylning. Då hjälper inte antibiotika.

Symtom

Symtom

När du har halsfluss orsakad av streptokocker är det vanligt att du har

  • ont i halsen när du sväljer
  • feber, men inte snuva eller hosta.

Lymfkörtlarna i halsen kan svullna, oftast de vid käkvinklarna. Du kan då känna dem som ömma kulor under huden.

Små barn som har halsfluss kan ha svårt att säga var det gör ont. De visar ofta att de har ont genom att de inte vill äta eller dricka. Barn kan klaga på huvudvärk, ont upp mot öronen och ont i magen.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

De flesta halsinfektioner går över av sig själva. Du ska kontakta en vårdcentral om

  • du har mycket ont i halsen när du sväljer
  • febern inte går ner på två dagar
  • du tar mediciner som kan försämra immunförsvaret allvarligt
  • du har en annan sjukdom som kan försämra immunförsvaret.

Du ska söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du

  • inte kan svälja din saliv
  • har mycket ont på ena sidan av halsen och har svårt att gapa.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Så går undersökningen till

Så går undersökningen till

Läkaren gör en bedömning utifrån de så kallade centorkriterierna. Om du har följande symptom är det troligt att halsflussen beror på en streptokockbakterie: 

  • Rodnande halsmandlar med beläggning.
  • Ömma, svullna lymfkörtlar i käkvinklarna.
  • Feber över 38,5 ° C
  • Frånvaro av hosta.

Vid undersökningen tittar läkaren med hjälp av en lampa in i munnen och svalget. En platt träpinne används för att trycka ner tungan så att läkaren kan se bättre. Undersökningen kan ibland vara lite obehaglig men tar bara några sekunder. Om du har halsfluss är halsmandlarna röda och svullna. Ibland har du även varproppar i halsmandlarnas fickor. Läkaren kan också se om du har fått en halsböld genom att gombågen på den inflammerade sidan då buktar in mot svalget.

Du får även halsen undersökt på utsidan. Läkaren känner på halsen och kring käkarna med händerna för att ta reda på om lymfkörtlarna är förstorade och ömma.

Det du berättar om dina symtom brukar, tillsammans med en undersökning av halsen, räcka för att läkaren ska veta om det är halsfluss eller någon annan sjukdom.

Snabbtest eller bakterieodling

Ibland tas ett prov från halsmandlarna med hjälp av en liten bomullsklädd pinne, för att avgöra om besvären orsakas av en streptokockinfektion.

Om symtomen och undersökningen ger ett tillräckligt tydligt svar på att du har en infektion som orsakats av ett virus brukar ett snabbtest inte behövas. Det är heller ingen mening med snabbtest om du nyligen har haft en streptokockinfektion. Det kan då finnas kvar rester av döda bakterier som kan göra att snabbtestet felaktigt visar att du har en sådan infektion.

Ett annat alternativ för läkaren är att göra en bakterieodling. Det görs ibland om du får halsfluss igen inom några veckor eller om snabbtestet var negativt fast läkaren ändå misstänker en bakterieinfektion. Även vid bakterieodling tas ett prov från halsmandlarna med hjälp av en liten bomullsklädd pinne. Du får vänta på svaret några dagar.

Fäll ihop

Hur smittar halsfluss?

Hur smittar halsfluss?

Du kan bli smittad av halsfluss genom direktkontakt, till exempel när du tar någon i hand och därefter tar dig själv i ansiktet, eller om du kysser någon.

Om du har smittats av streptokocker brukar det ta två till fyra dagar från att du smittats tills de första symtomen visar sig.

Halsfluss är vanligast under den tidiga hösten och vårvintern, framför allt september-oktober och mars-april.

Hur kan jag undvika att bli smittad?

Ett bra sätt att skydda sig är att tvätta händerna ofta och undvika handkontakt med den som har halsfluss. För små barn är det bra att vara utomhus för att undvika att bli smittade.

I förskolan är det också viktigt att barnen inte delar tandborstar eller handdukar. Ett bra alternativ är att använda engångshanddukar.

Om ni är fler i hushållet är det viktigt att alla använder egen handduk medan någon har halsfluss. Smittan sprids extra lätt vid idrott, i bad och vid matlagning.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Om du har ont i halsen kan matlusten minska. Även om du har svårt att svälja bör du ändå försöka dricka. Ofta har kall eller varm dryck en lenande effekt på halsen. Kall mat, som till exempel yoghurt och glass kan också kännas bra.

Det finns olika receptfria läkemedel mot smärta och feber. Ett exempel är läkemedel med paracetamol, som Alvedon eller Panodil. Ett annat är läkemedel med ibuprofen, till exempel Ibumetin och Ipren.

Du bör använda paracetamol istället för ibuprofen eller liknande läkemedel, så kallade cox-hämmare, om du

  • är över 75 år
  • har någon hjärt-kärlsjukdom
  • tidigare har haft magsår
  • har astma
  • är gravid
  • har känslig mage.

Byt eller koka tandborsten

Om du har fått en antibiotikakur är det bra att byta eller koka tandborsten tre till fyra dagar efter att du påbörjat kuren. Annars kan bakterierna överleva i tandborsten och smitta igen när kuren är avslutad. Om du har små barn kan du tänka på att diska nappar och leksaker som barnen ofta stoppar i munnen.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Om halsflussen beror på streptokockbakterier, samtidigt som du har stora besvär, brukar du få behandling. I första hand används så kallat V-penicillin som är det vanligaste penicillinet, till exempel Kåvepenin. Barn ska oftast ta medicin i lägre dos än vuxna eftersom de är mindre. Läs mer om att ge medicin till barn.

Om du är allergisk mot penicillin kan du i stället få annan antibiotika som innehåller klindamycin eller cefadroxil.

Oftast tar du antibiotika under tio dagar. Redan inom två dygn brukar du vara smittfri. Om du vill undvika att smitta andra, kan det därför vara lämpligt att stanna hemma i åtminstone två dagar. Därefter kan du återgå till arbete, skola eller förskola när du är tillräckligt frisk för att orka med.

Behöver alla jag bor med behandlas?

Om ni är fler i hushållet som får streptokockinfektioner flera gånger tätt efter varandra kan det vara bra att läkaren tar halsprov på er alla, för att spåra och behandla de av er som har streptokocker. Även de som är friska kan vara smittade av streptokocker grupp A och kan behöva behandling för att inte smittan återigen ska vandra vidare.

Möjliga biverkningar av antibiotika

Ibland kan du få biverkningar av penicillin och andra antibiotika. Du kan till exempel få diarré på grund av att bakterierna i tarmen påverkas, eller känna dig illamående och behöva kräkas.

Du kan också få utslag av antibiotika. Utslagen kan även bero på en virusinfektion och behöver alltså inte vara en reaktion på medicinen. Om du får utslag ska du kontakta vården.

Om du får halsfluss igen

Mindre än var tionde person som har haft halsfluss får en infektion i halsmandlarna igen inom en månad. Det kan till exempel bero på att du smittats på nytt.

Ibland har vanligt penicillin inte varaktig effekt. Om du får halsfluss på nytt brukar du därför få en annan antibiotikasort som verkar på flera olika typer av bakterier, till exempel klindamycin eller cefadroxil.

Du kan få halsmandlarna borttagna

Om du får täta återfall kan ett alternativ vara att få halsmandlarna bortopererade. För att det ska bli aktuellt ska du ha haft tre till fem återfall under ett eller två års tid och inte blivit hjälpt av antibiotikabehandling med klindamycin eller cefadroxil.

Halsmandlarna utgör bara en del av det totala skyddet som finns mot infektioner i svalget. Därför kan de tas bort utan att det försämrar försvaret mot infektioner som helhet.

Fäll ihop

Vad är halsfluss?

Vad är halsfluss?

  • Tonsiller

    Vid halsfluss blir halsmandlarna svullna.

    Mer information
    Tonsiller

    Oftast används ordet halsfluss för att beskriva en infektion i halsmandlarna som orsakas av streptokockbakterien typ A, som även kallas streptococcus pyogenes. När halsmandlarna drabbas av en infektion blir de inflammerade, röda och svullna och gör ont.

    Om man får en halsböld till följd av halsfluss brukar framförallt den främre gombågen bukta inåt mot munhålan.

Halsfluss kan orsakas antingen av virus eller av bakterier. Om det är bakterier som ger halsfluss är den vanligaste sorten streptokocker grupp A. Det finns andra bakterier som du kan få halsfluss av, men det är mycket ovanligare.

Du kan också ha streptokockbakterier grupp A i svalget utan att ha några besvär, det är framför allt vanligt hos förskolebarn. Mår du bra brukar du inte smitta och du behöver heller inte behandlas.

Halsmandlarna har veck och fickor, där det kan samlas slemhinneceller. Det kan synas som vita proppar men ger sällan några symtom och behöver inte behandlas. Propparna är inte ett tecken på en infektion.

Halsmandlarna sitter på var sin sida om svalget, i höjd med tungans rot. De är en del av kroppens immunförsvar som skyddar mot infektioner. Halsmandlarna består av lymfvävnad. Lymfvävnaden i svalget är ofta i arbete eftersom det är vanligt att smittas av bakterier och virus genom luften, eller från händerna till munnen. Om du har en infektion, eller om du får infektioner gång på gång, kan halsmandlarna bli större.

Fäll ihop

Ovanligt med följdsjukdomar

Ovanligt med följdsjukdomar

Det är ovanligt att du får andra sjukdomar av halsfluss, men du kan få en halsböld. Då har det bildats var bakom halsmandeln, och svullnaden kan sprida sig längre ner i halsen. Halsböld utvecklas oftast bara på ena sidan. Symtomen är ny febertopp, trötthet och slöhet, svårt att gapa och svårare att svälja och andas. En annan ovanlig följdsjukdom är öroninflammation. Ungefär två personer av hundra får halsbölder eller öroninflammation.

En mycket ovanlig följdsjukdom, som var vanligare förr, är reumatisk feber. Sjukdomen sprids då i kroppen och ger en inflammation i bland annat lederna och i hjärtats klaffar. En annan mycket ovanlig komplikation är njurinflammation.

Om du får plötslig feber eller mår mycket sämre efter ett par dagar med halsfluss ska du alltid kontakta en läkare.

Om du får en halsböld

En halsböld behandlas oftast av en öron-näsa-halsläkare. Du sitter upp under behandlingen, som börjar med att du får bedövningsspray och sedan en bedövningspruta i munnen. Läkaren öppnar bölden så att varet kan rinna ut, oftast används också ett instrument för att lättare få ut varet. Behandlingen brukar ta några minuter och du får sedan antibiotika i tabletter.

Det brukar göra ont i halsen efteråt, men mindre ont än innan bölden öppnades. Om det läker som det ska avtar smärtan under de närmaste dagarna. Eftersom bölden kan fyllas på med mer var får du en tid för återbesök då bölden kan behöva öppnas igen efter ett dygn.

Om ett barn får en halsböld kan det bli aktuellt att halsmandlarna tas bort. Det gäller också om du som vuxen får en halsböld för andra gången.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-07-02
Redaktör:

Agnes Hellström, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Georgios Papatziamos, läkare, specialist i öron-näsa-halssjukdomar, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm.

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge