Blodpropp i lungan

Skriv ut (ca 9 sidor)

Blodproppar i lungorna beror vanligtvis på att levrat blod lossnat från platsen där det bildats och följt med blodet till lungan. Där fastnar det levrade blodet och hindrar blodflödet. Blodproppar i lungorna kan i enstaka fall vara livshotande och måste därför alltid behandlas av läkare så fort som möjligt.

Skriv ut

Blodproppar i benen kan om de lossnar följa med blodet och fastna i lungorna. Den vanligaste behandlingen vid en blodpropp i lungan är blodförtunnande läkemedel som gör att blodet har svårare att levra sig. Större blodproppar i lungorna kan lösas upp med propplösande läkemedel som sprutas in direkt i blodet.

Symtom

Symtom

En blodpropp i lungan kan ge mycket olika symtom och besvär beroende på hur stor den är, hur gammal du är och om du har andra sjukdomar, speciellt hjärt- eller lungsjukdom. Symtomen kan många gånger vara ganska obetydliga och svårtolkade. Andra gånger kan de vara tydliga och allvarliga. En propp i lungan kan också visa sig som en plötslig försämring av en annan sjukdom, till exempel hjärtsvikt eller olika lungsjukdomar.

Vanliga symtom vid propp i lungan

Blodproppar i lungorna kan göra att man får andnöd, eventuellt hosta och smärta som känns som håll i sidan. Det kan plötsligt börja göra ont i bröstet eller bak i ryggen. Under de följande dagarna kan du känna dig lite extra trött, uppleva att du har fått sämre ork och kanske får lite feber. Vanligtvis upptäcks inte de minsta propparna alls, eftersom de kan lösas upp igen av sig själv.

Större proppar märks tydligt

Om du har fått en större propp kan symtomen vara de här:

  • Plötslig andnöd, ibland tillsammans med torrhosta. I sällsynta fall kan du hosta upp slem som det kan finnas blodstrimmor i.
  • En känsla av håll i ena sidan av bröstkorgen, eller smärta när du andas djupt. Ibland kan du känna ett tryck mitt i bröstet som kan vara svårt att skilja från andra orsaker till bröstsmärta.
  • Kallsvettningar, yrsel och att det känns som om du ska svimma.
  • Hjärtklappning och ångestkänslor är vanliga eftersom besvären kan vara mycket obehagliga. Det känns att du har råkat ut för något mycket allvarligt.

Hög puls, snabb andning och oregelbundna hjärtslag

Om du har fått en blodpropp i lungan är andningen snabb och ofta ytlig, eftersom det brukar göra ont om du andas djupt. Om du får en stor propp i lungan kan huden bli gråblek på grund av att det finns för lite syre i blodet.

Pulsen är hög och hjärtslagen är ofta oregelbundna. När en läkare lyssnar på hjärtat med stetoskop kan det låta lite annorlunda än vad det brukar göra. Om du blir undersökt med så kallad EKG kan läkaren ibland se förändringar orsakade av blodpropparna i lungorna. Men ungefär var femte patient har ett EKG som är som det ska vara trots en blodpropp i lungan.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om du både har andnöd, kallsvettas och känner dig yr eller kanske svimmar kan tillståndet vara livshotande och du måste snabbt få vård på sjukhus. Du ska då ringa 112.

Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för råd.

 

Viktigt att förstå

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få tolkhjälp. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp  vid hörselnedsättning.

Fäll ihop

Hur kan jag minska risken för blodpropp?

Hur kan jag minska risken för blodpropp?

För att undvika blodproppar i venerna i benen, och därmed i lungorna, är det viktigt att du använder vadmusklerna och rör på dig så gott du kan. Det är bra att promenera. Om du är sängliggande kan du försöka trampa med fötterna, vifta med tårna och röra på benen flera gånger varje dag. Vadmusklernas sammandragningar pressar ihop venerna och hjälper till att föra blodet i riktning mot hjärtat.

Om du sitter stilla länge till exempel under en flygresa, är det bra om du regelbundet rör på och trampar med fötterna. Ännu bättre är att gå omkring lite i planet, om du har möjlighet till det. Du kan också använda stödstrumpor för att förebygga blodproppar när du sitter stilla under lång tid, till exempel vid resor. Stödstrumpor kan du köpa receptfritt på apotek eller i affärer som säljer olika typer av hjälpmedel.

Har du en ökad risk för att få en blodpropp kan du i vissa fall, till exempel inför en längre flygresa, få en spruta med förebyggande läkemedel. En sådan spruta får du efter samråd med läkare. Under senare år har tillkommit nya blodförtunnande tabletter som verkar snabbare än warfarin och som kan ersätta sprutorna

Om du slutar röka och går ner i vikt om du har övervikt kan minska risken för att drabbas av blodproppar i venerna

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Du kan behöva gå igenom flera olika undersökningar för att läkaren säkert ska kunna säga att du har en blodpropp i lungan. Den vanligaste undersökningen är så kallad datortomografi, som även kallas datoriserad skiktröntgen eller DT. Den innebär att du först får kontrastvätska insprutad i ett blodkärl i armen. Vätskan gör att blodkärlen syns på röntgenbilderna. Sedan kan läkaren studera lungorna med hjälp av bilder som visar tunna tvärsnitt av lungan.

Det är vanligt att du får lämna blodprov. Med hjälp av en så kallad blodgasanalys går det att mäta hur mycket syrgas och koldioxid du har i blodet. Då tas blod från en pulsåder i handleden eller i ljumsken och analyseras i en speciell apparat.

Om du har besvär som tyder på hjärtsvikt kan du få genomgå en ultraljudsundersökning av hjärtat. Läkaren kan då se om hjärtats högra kammare är utvidgad och pumpar sämre. Det kan vara ett tecken på att hjärtat pumpar mot ett hinder, till exempel en blodpropp i lungans blodkärl.

På vissa större sjukhus används ibland så kallad lungskintigrafi. Då sprutas ett radioaktivt ämne in i blodet. Halten av radioaktivitet är så låg att den inte är skadlig för kroppen. Med hjälp av en så kallad gammakamera mäter läkaren hur det radioaktiva ämnet fördelas i lungornas blodkärl. Det gör det möjligt att bedöma om cirkulationen av blod är störd i lungan. Du får även andas in ett radioaktivt ämne och då kan läkaren bedöma hur luften fördelas i lungorna. Om luft, men inte blod, kommer fram till en del av lungan kan det betyda att du har en blodpropp.

Det är sällsynt, men ibland får du genomgå en så kallad lungangiografi. Då får du först lokalbedövning vid ljumsken och sedan förs en plastslang in i ljumsken och upp till lungorna, där kontrastvätska sprutas in i lungornas blodkärl och gör så att blodkärlen syns på röntgenbilderna.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Viktigt med snabb behandling

En blodpropp i lungan är ett allvarligt tillstånd som omedelbart måste behandlas av läkare, och man vårdas oftast på sjukhus. 

Hur det går beror bland annat på proppens storlek, hur gammal man är, hur snabbt man får behandling och om man har andra hjärt-lungsjukdomar. Oftast kan man gå hem redan efter ett par dagar om man mår bra. Man kan inte behandla blodproppar på egen hand eller med alternativmedicin.

Propplösande läkemedel används vid stora blodproppar

Blodproppar i lungorna kan lösas upp med propplösande läkemedel som sprutas in direkt i blodet, framför allt om proppen är stor och hjärtat har svårt att hålla igång en tillräcklig blodcirkulation. Behandlingen är inte helt riskfri utan kan göra att man får en blödning någon annanstans i kroppen. Läkaren bedömer därför om behandlingen är nödvändig och om den går att utföra.

Om propplösande läkemedel inte ger ett tillräckligt bra resultat går det att operera bort proppen, men sådana ingrepp behövs sällan och görs bara i ett fåtal fall vid ett fåtal sjukhus.

För att lindra de besvär som blodproppen ger behandlas man med syrgas och smärtstillande läkemedel, ofta morfin. Man kan även få läkemedel som gör att blodkärlet där proppen sitter slappnar av i stället för att dras ihop. Ibland behövs också läkemedel som stärker hjärtat eller gör hjärtslagen mer normala.

Vanligt att man får blodförtunnande mediciner

Det vanligaste när man får en blodpropp i lungan är att man behandlas med blodförtunnande mediciner som gör att blodet inte levrar sig. Behandlingen förhindrar att proppen blir större och hjälper kroppen att lösa upp den. Dessutom minskar risken för nya proppar. Behandlingen pågår i minst sex månader, ibland längre om risken för nya proppar är hög eller om man haft en stor propp som påverkat hjärtat och gjort att man fått ett högt tryck i lungorna. Ibland kan man behöva behandling resten av livet.

Oavsett om man har fått propplösande behandling eller inte får man blodförtunnande mediciner som gör att blodet inte levrar sig.

I vissa utvalda fall ges blodförtunnande behandling med heparin, som man får som dropp. Heparin är ett ämne som förhindrar att blodet levras.

Om blodproppen inte är alltför stor börjar den blodförtunnande behandlingen med sprutor som innehåller så kallat lågmolekylärt heparin. Man tar sprutorna i bukfettet. Ofta får man lära sig att ta sprutorna själv så att man kan fortsätta med dem när man kommit hem från sjukhuset, kanske med hjälp av en anhörig. Om det behövs kan man få hjälp av en distriktssköterska. Man tar sprutorna en eller två gånger om dygnet.

Läkaren gör en individuell bedömning av om man ska fortsätta med sprutorna under hela behandlingsperioden, eller om man kan gå över till tabletter som innehåller warfarin. Warfarin är också ett ämne som förhindrar att blodet levras. Tabletternas effekt kontrolleras regelbundet med blodprover, och med ledning av dessa bestämmer läkaren eller en sjuksköterska hur många tabletter man ska ta varje dag. I början får man ta prov varje vecka, men när värdena blir mer stabila kan det räcka med varannan vecka eller kanske en gång i månaden.

Risken för blödningar ökar

Eftersom den blodförtunnande behandlingen minskar blodets förmåga att levra sig blöder man lättare om ett blodkärl skadas.  Man kan till exempel få näsblod, blod i urinen eller mörk avföring, ett tecken på att det finns blod i avföringen. Blödningarna kan i ett fåtal fall vara livshotande. Om man får större blödningar ska man kontakta läkare omedelbart.

Nya proppar kan bildas

Om man en gång fått en blodpropp finns det en ökad risk att man får en igen, speciellt om man tillhör någon av de grupper som har lättare att få en blodpropp. En blodpropp i lungan kan också vara en engångsföreteelse, som aldrig återkommer och som inte efterlämnar några bestående besvär.

För att minska risken för att få ytterligare blodproppar ska man vara noga med att fortsätta med den blodförtunnande medicinen enligt läkarens anvisningar.

Om man har haft en stor blodpropp eller flera små kan cirkulationen i lungorna bli långsammare och det innebär att den högra sida av hjärtat får arbeta mot ett större motstånd än vanligt och mer än den vänstra sidan. Det kan så småningom ge hjärtsvikt. Därför får man gå på återkontroller hos en läkare en till två gånger i de närmaste två åren efter proppen. 

Fäll ihop

Vad beror en blodpropp i lungan på?

Vad beror en blodpropp i lungan på?

En blodpropp som fastnar i lungan har för det mesta bildats i benens djupa vener eller i venerna i bäckenet. Du kan få blodpropp i venerna, och därmed i lungan, av många olika orsaker, till exempel efter

  • operationer i mage och bäcken, speciellt efter tumöroperationer
  • olycksfall, speciellt vid benbrott som kräver gips och minskar rörligheten
  • höftleds- och knäledsoperationer
  • sängliggande under flera dagar utan att vadmusklerna används regelbundet
  • stillasittande, exempelvis vid långa resor
  • p-piller, graviditet och förlossningar.

Vid operationer och olycksfall sker många förändringar i kroppen som bland annat gör att blodet levrar sig lättare än vanligt. Detta i kombination med att du ligger stilla i samband med operationen eller skadan ökar risken för att få en blodpropp.

Att du lättare råkar ut för proppar i venerna efter en förlossning beror framför allt på hormonförändringar. Om ett blodkärl skadas vid förlossningen kan risken för blodproppar också öka.

Vissa får blodpropp lättare än andra

Du har ökad risk att få en blodpropp i venerna och därmed i lungan om du

  • har en infektion
  • är äldre än 65 år
  • är gravid
  • är kraftigt överviktig
  • är rökare
  • har cancer, särskilt vid operationer eller om du behandlas med cellhämmande läkemedel, så kallade cytostatika
  • har onormalt högt antal blodkroppar
  • använder p-piller eller läkemedel som innehåller östrogen
  • har rubbningar, ibland ärftliga, i blodets förmåga att levra sig eller lösa upp proppar. 
Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

Blodet har en förmåga att tjockna och stelna för att stoppa blödningar. Det kallas för att blodet levrar sig eller att det koagulerar. När ett blodkärl brister klumpar blodplättarna, de så kallade trombocyterna, i blodet ihop sig och fäster sig på den skadade kärlväggen. Det bildas en plugg som hejdar blödningen. Blodplättarna släpper ifrån sig ämnen som dels lockar till sig fler blodplättar, dels gör så att blodet levras. På så sätt förstärks pluggen. När kärlväggen har reparerats ser andra ämnen i blodet till att blodproppen löses upp igen. Det här är något som ständigt pågår i kroppen och som skyddar mot blödningar.

Blodproppar kan också bildas utan att blodkärlet har skadats. Det kan hända till exempel om blodets sammansättning förändras eller om blodflödet är långsammare än vanligt. Då kan blodplättar börja fästa sig vid ojämnheter i kärlväggen. I venerna bildas de allra flesta blodpropparna i venklaffarna, en sorts ventiler som hindrar blodet från att rinna baklänges.

Proppen kan följa med blodet till lungan

Hela eller delar av en blodpropp i till exempel benet kan lossna och följa med blodet. Inom sjukvården kallas en blodpropp som följer med blodet för emboli. En propp som följer med blodet och fastnar i lungan kallas för lungemboli. Blodproppar som bildas i benens och bäckenets vener och som ger sig iväg med blodet kan fastna i ena eller båda lungorna.

Om hjärtat är försvagat och inte pumpar bra kan blodproppar även bildas i högra delen av hjärtat och sedan fastna i lungorna.

I lungorna tar blodet upp syre

Luften du andas in och drar ner i lungorna innehåller syre, som behövs för att kroppen ska fungera. Syret tas upp av blodet som för det vidare ut i kroppen via de blodkärl som kallas artärer.

När blodet lämnat av syre i kroppens olika vävnader, transporteras det tillbaka till lungorna genom de blodkärl som kallas vener. I lungorna hämtar blodet upp nytt syre och avlämnar koldioxid, en restprodukt som kroppen gör sig av med när du andas ut.

Läs mer om hur lungor och luftvägar fungerar.

Proppen hindrar blodflödet

Om en blodpropp fastnar i lungans blodkärl hindras blodflödet, dels av själva blodproppen, dels på grund av att kärlet drar ihop sig runt proppen. Blodkärlen som ligger bortom hindret stängs av och kan inte längre delta i utbytet av syrgas och koldioxid, som normalt sker i lungorna.

Andra typer av blodproppar

Blodproppar som har bildats i vänstra delen av hjärtat eller i halsens pulsådror kan också följa med blodet, men inte via venerna. Den här typen av blodproppar följer i stället med de så kallade artärerna, det vill säga de blodkärl som leder blodet från hjärtat och ut i kroppen. De kan orsaka stroke om de fastnar i hjärnans blodkärl, eller hjärtinfarkt om de fastnar i de små blodkärl som förser hjärtmuskeln med syrerikt blod. De kan också fastna i artärer som går till tarmarna eller benen, men de kan aldrig komma till lungorna.

Det finns också också ytliga blodproppar, som kallas tromboflebiter. Det innebär att du har en inflammation och ibland även en propp i en ytlig ven. Det kan kännas som en liten, öm förhårdnad alldeles under huden. Tromboflebiter är i sig ofarliga, men kan i vissa fall sprida sig till de djupa venerna på övre delen av lårets insida och öka risken för blodproppar där. Det är vanligare att du får tromboflebiter om du har åderbråck eftersom det är samma ytliga blodkärl som då drabbas.

Hur vanligt är blodpropp?

I Sverige vårdas mer än tiotusen personer på sjukhus varje år för blodproppar i venerna. Många gånger finns det ingen förklaring till varför en person har fått en blodpropp. Om du en gång har haft en blodpropp i ben eller lunga har du lättare att få det igen. Det kan till exempel bero på att du har en sjukdom som gör att du lättare får blodproppar, eller att du har rester av en tidigare propp som hindrar blodflödet eller gör att kärlväggen är ojämn. När du ska opereras bör kirurgen informeras om att du tidigare behandlats för en blodpropp i ben eller lunga. Du kan då få proppförebyggande behandling.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-04-27
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Henry Eriksson, läkare, medicinkliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.