Aspergers syndrom- autismspektrumtillstånd

Skriv ut (ca 8 sidor)

Aspergers syndrom är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Symtomen kan vara olika starka för olika personer. Om du har asperger kan det märkas på hur du kommunicerar med andra. Du kan också ha lättare än andra att fokusera på saker som intresserar dig.

Skriv ut

Asperger är en lindrigare form av autism

Asperger är en lindrigare form av autism

Aspergers syndrom är en av diagnoserna i AST, autismspektrumtillstånd, som är ett samlingsnamn för olika typer av autism. Ibland kallas Aspergers syndrom för högfungerande AST. Ofta används det kortare namnet, asperger.

Ungefär en person av 200 anses ha Aspergers syndrom, som är en lindrigare form av autism än autistiskt syndrom. Begåvningen är normal, och för vissa över genomsnittet inom några eller flera områden. Det är vanligt att ha stor uthållighet och ovanligt lätt att koncentrera sig på uppgifter som upplevs meningsfulla och intressanta.

Om du är ung och har asperger kan du läsa texten Aspergers syndrom på UMO.se.

Fäll ihop

Asperger kan visa sig på olika sätt

Asperger kan visa sig på olika sätt

Aspergers syndrom kan visa sig på olika sätt för olika personer och symtomen kan vara olika starka. Om du har asperger känner du troligen igen dig i några av de här punkterna:

  • Vissa intressen tar upp en stor del av din tid.
  • Du har mycket lätt att engagera dig i ämnen som intresserar dig, men känner motstånd mot att ta till dig information när du inte är intresserad.
  • Det kan vara svårt att förstå vad andra menar och hur de känner, om de inte säger det rent ut.
  • Vissa sysslor som andra gör nästan automatiskt, kan du behöva göra mer medvetet och steg för steg.
  • Du kan lätt bli stressad om du behöver göra något som är nytt och ovant för dig.
  • Det kan vara svårt att kommunicera med andra och du blir inte alltid förstådd.
  • Ibland hamnar du i beteenden och rutiner som känns svåra att bryta.
  • Dina sinnesintryck tycks starkare än andras, som till exempel lukter och smaker. Du upplever kanske att kläderna skaver eller att vissa ljud är mycket störande eller obehagliga.                                            

Om du har asperger kan du ha svårt att tolka andras ansiktsuttryck och kroppsspråk. Signaler som visar att någon till exempel vill avsluta ett samtal är inte alltid tillräckligt tydliga och du kanske inte uppfattar om den andra slutar lyssna. Det känns troligen inte självklart för dig att själv använda sociala signaler, som ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppsspråk och gester.

Personer med asperger har ofta ett mycket stort ordförråd, samtidigt som de inte alltid uppfattar när ett ord används bildligt eller har flera betydelser. Om du har asperger kanske du ibland missuppfattar skämt eller bildspråk, och tolkar det bokstavligt. På frågan "kan du öppna fönstret?" svarar du kanske "ja", men missade att det egentligen var en uppmaning till dig att öppna fönstret.

Det kan vara svårt för någon som har asperger att läsa av andras känslor och till exempel märka om någon blir ledsen. Många med asperger säger precis vad de tycker, vilket andra ibland kan uppfatta som sårande fast det inte alls var meningen. Det sociala småprat som ibland förväntas, kan kännas svårt eller onödigt att delta i.

Det kan också upplevas som jobbigt att fatta beslut eller välja mellan olika alternativ, eftersom det kan vara svårt att föreställa sig vad valen innebär. Saker som andra kan uppskatta, som presenter och överraskningar, kanske du mest tycker är jobbigt. Du kanske också ogillar olika slags förändringar och kan bli extra stressad av saker som tågförseningar eller att behöva stå länge i kö.

Du kan ha mycket lätt att lära dig fakta, som att lära dig många detaljer eller en hel text utantill. Kanske minns du bättre än andra hur en plats eller en bild såg ut.

Det är vanligt att unga som har asperger har svårt med motoriken. Det tar ofta längre tid att lära sig cykla eller simma och lagsporter brukar inte höra till favoritsysselsättningarna. Men det behöver inte vara så för alla.

Om du vill förstå mer om Aspergers syndrom kan du läsa om det. Det finns många böcker som är skrivna av personer som själva har fått diagnosen. De ger en bra inblick i hur livet kan vara för andra i samma situation.

Boktips:

På ett annat sätt av Paula Tilli

En riktig människa av Gunilla Gerland

Infoteket, landstinget i Uppsala län, har sammanställt ett urval av böcker om Aspergers syndrom. Urvalet har gjorts med hänsyn till kvalitet och tillgänglighet. 

Fäll ihop

Hur påverkas livet?

Hur påverkas livet?

Olika personer med Aspergers syndrom kan märka av det olika mycket.  Hur det påverkar ditt liv beror mycket på hur vardagen kan anpassas till de svårigheter du har. Om de som du har omkring dig förstår dig och kan stödja dig, och om tillvaron kan anpassas efter dina behov, kanske du inte upplever några stora problem.

En del har samtidigt andra så kallade neuropsykiatriska funktionsskillnader, till exempel adhd. Många med asperger har också en intellektuell funktionsnedsättning. Det är också ganska vanligt att personer som har asperger får depressioner. Det kan bero på oro för hur asperger kommer att påverka livet, eller på att tillvaron upplevs som stressig.

Många som har asperger lever ett självständigt och bra liv som vuxna. En del kan behöva stöd i vardagen, som till exempel hjälp att hitta strategier för att planera vardagliga uppgifter, passa tider och hitta i olika miljöer.

Om du tycker att det är svårt att prata med och förstå andra, kan du träna på det i grupp eller på egen hand.

Fäll ihop

Hur kan jag göra vardagen lättare?

Hur kan jag göra vardagen lättare?

Om du har asperger föredrar du kanske fasta rutiner, som gör att du inte behöver improvisera så mycket. Det finns olika knep som du kan använda för att klara vardagen bättre. Prova dig fram och se vad som passar för just dig:

  • Gör till en vana att skriva in allt som du ska göra i en kalender, till exempel den som finns i mobilen.
  • Om du ska på ett möte, gå till tandläkaren eller något annat, skriv upp på en lapp eller i mobilen vart du ska, när du måste gå hemifrån och ungefär hur länge mötet eller besöket ska vara. 
  • Ställ in mobilen så att du får en påminnelse och kan förbereda dig i god tid.
  • Gör ett schema när det gäller sådant som städning och tvätt. Det kan vara saker som att ta tio minuter att plocka undan varje kväll eller att alltid tvätta på söndag eftermiddag.
  • Om du lätt blir stressad kan det vara bra att testa någon avslappningsövning. Det gäller också om du har svårt att somna på kvällen.
  • Om du har svårt att sova kan du låta bli att dricka kaffe eller te som innehåller koffein. Från eftermiddagen och framåt kan du i stället dricka kvällste eller koffeinfritt kaffe.
  • Rör på dig. Om du motionerar är det lättare för kroppen att återhämta sig från stress. Om du inte har hittat något sätt att träna som du gillar, kan du ta en snabb promenad varje dag i stället.
  • Tänk på att många saker som personer med asperger tycker är jobbigt, kan vara jobbigt för andra också. Som att komma i rätt tid till möten eller att ha lagom städat hemma. Vissa saker kan vara jobbigare just för att du har asperger. Men du är ju också en person med andra egenskaper än det som har med asperger att göra.
  • Var snäll mot dig själv. Försök att inte värdera allt du gör, och hur du är som person.
  • Det finns bra böcker om hur det är att leva med asperger, med tips på hur man kan göra vardagen lättare.
Fäll ihop

Flera orsaker till Aspergers syndrom

Flera orsaker till Aspergers syndrom

Orsakerna till Aspergers syndrom är inte helt kända men troligen beror det på flera saker. Det kan bland annat finnas ärftliga förklaringar. Det är vanligt att biologiska släktingar har liknande personlighetsdrag. Asperger är inget du själv kan rå för och det beror heller inte på psykosociala problem i barndomen.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Om du är vuxen och genomgår en utredning för asperger, kan upplägget variera i olika landsting. Det vanligaste är att utredningen genomförs inom psykiatrin.

Innan en utredning börjar är det bra att tänka igenom vilken nytta du har av en eventuell diagnos. Utredningen tar en del tid och energi. Det kan också finnas fördelar, till exempel att du får en förklaring till dina svårigheter. Det kan göra att du förstår dig själv bättre och får ökad förståelse från omgivningen.

Läkare och psykolog intervjuar

Det finns inget särskilt medicinskt prov som kan ge svar på om man har asperger. Utredningen görs på ungefär samma sätt för vuxna och barn. Du själv och någon som har känt dig när du var liten intervjuas av läkare och/eller psykolog. På vissa ställen i landet kan en arbetsterapeut eller en kurator också delta. Frågorna handlar om vilka symtom du haft som barn, hur utvecklingen har sett ut och vilka svårigheter du har som vuxen.

Oftast kompletteras intervjuerna med frågeformulär. Ibland kan du få göra olika tester för att undersöka till exempel olika aspekter av minne, koncentration och förmåga att planera. Läkaren gör dessutom en medicinsk och psykiatrisk bedömning. Många vuxna med autismspektrumtillstånd har andra besvär, som till exempel ångest eller depression.

När utredningen är avslutad får du ta del av resultatet både muntligt och skriftligt. Det kan vara bra att ha någon du känner med dig när du får veta resultatet av utredningen.

Rätt till LSS

Om du har en diagnos inom autismspektrum, omfattas du av särskild lagstiftning, LSS som betyder Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Det är en rättighetslag som ska garantera att människor med funktionsnedsättningar får stöd för att kunna leva ett så självständigt och bra liv som möjligt. Man har då rätt till olika stödinsatser från kommunen och från landstingets habilitering. Genom dem kan man få hjälp att hitta olika sätt att hantera tillvaron.

Många som har asperger klarar sig bra på egen hand, men om du upplever svårigheter har du alltså rätt till stöd.

Att få besked om att man har asperger

Olika personer reagerar på olika sätt när de får veta att de har asperger. I tonåren kan det till exempel kännas jobbigt att få veta att man har en funktionsskillnad, eftersom det är vanligt att man vill vara som alla andra.

Det kan också vara en lättnad att få en diagnos för att det är en förklaring till olika svårigheter som man har upplevt.

Om du får en diagnos kan det vara bra att du tar dig tid att gå igenom beskedet och läser på om funktionsskillnaden och även pratar med andra om det. Det finns flera bra sajter och böcker med fakta och råd både till den som har asperger själv och till närstående. 

Fäll ihop

Skola, arbetsliv och boende

Skola, arbetsliv och boende

För att du ska kunna leva så bra som möjligt kan vardagen behöva anpassas efter dina behov.  Och folk runtomkring, som familj, vänner och arbetskamrater, kan behöva kunskap om vad asperger innebär för dig.

Att gå i skolan och ha asperger

Det kan vara bra om klasskamrater får information om din asperger, men det är du som har det som själv ska bestämma vilken information skolan ska lämna ut till andra.

Om du går i grundskolan eller gymnasiet kan du ibland slippa kravet att nå vissa mål i skolan. Det kan gälla om du till exempel inte klarar av att delta i grupparbeten eller i diskussioner om ett ämne. Om det behövs större förändringar i kursplanen kan det innebära att du inte kan få betyg i ämnet utan får skriftliga omdömen istället.

På vissa orter finns speciella gymnasieprogram för elever med asperger. Det finns möjligheter att förlänga gymnasietiden med ett år, om du behöver en lugnare takt.

Flera folkhögskolor har kurser som riktar sig till elever med asperger. Du kan få lära dig praktiska saker som man behöver för att klara vuxenlivet, som att laga mat eller planera ekonomin. En sådan kurs kan vara bra när man ska flytta hemifrån och klara sig själv.

Att hitta rätt i arbetslivet

De flesta behöver pröva sig fram för att hitta ett arbete som de trivs med och kan sköta på ett bra sätt. Om du har asperger kan du behöva stöd för att hitta ett arbete som passar.

Vissa som har asperger har ovanligt lätt att klara uppgifter som till exempel kräver koncentration och skärpa. Det är bra om du kan få arbetsuppgifter där sådana egenskaper kan tas tillvara.

De senaste åren har några företag inriktat sig på att anställa personer med asperger. Företagen tar då hänsyn till olika behov när det gäller till exempel arbetstider och arbetsledning. De vill kunna använda de speciella kompetenser vissa personer med asperger har, utan att ställa samma sociala krav som finns på många andra arbetsplatser.

Om du har ett arbete kan arbetsledare och arbetskamrater behöva få information om vilka särskilda behov du har. Ibland kan arbetstiderna behöva anpassas, och arbetsuppgifterna vara extra tydliga.

Om du har asperger kan du behöva mer tid och energi än andra för de olika sysslor som vardagen består av. Det kan också göra att du behöver mer tid för att vila. För vissa kan det därför vara bra att arbeta deltid.

Boendestöd

Många som har Aspergers syndrom kan bo på egen hand när de flyttar hemifrån. En del, men inte alla, behöver ha stöd i hemmet med praktiska sysslor någon eller några gånger i veckan. Det kallas boendestöd.

Vissa kan ha behov av till exempel gruppbostäder och serviceboende. Då bor man i en egen lägenhet, men har tillgång till stöd från personal i samma hus.

Det är kommunen som har hand om boendestöd och boende i gruppbostad eller serviceboende. Varje kommun har en hemsida där man kan hitta information om hur man ansöker.

Fäll ihop

Att vara närstående till någon med asperger

Att vara närstående till någon med asperger

Att leva tillsammans med någon som har asperger kan vara annorlunda än att leva med någon som inte har det. En som har asperger kan ha svårt med kommunikation, men samtidigt gärna vilja umgås med andra och ha nära relationer.

En nära relation kan kräva mycket energi av någon med asperger, bland annat eftersom personen har svårt att tolka någon annans sinnesstämning och outtalade önskningar. Som närstående kan man känna sig förvirrad och missförstådd.

Om du har levt nära någon som har haft asperger utan att veta om det - en partner, en vän eller någon i familjen - kanske du har upplevt att en diagnos gjorde det lättare för dig att förstå och acceptera vissa beteenden.

Det innebär inte att du måste acceptera precis allt. Precis som i vilken relation som helst är det bra att vara tydlig, och till exempel förklara att du inte alltid vill lyssna på den andras prat om sitt specialintresse.

Ju mer du känner till om asperger, desto lättare är det att förstå varför personen agerar som hen gör i olika situationer. Det kan också vara bra att som närstående ta del av andras erfarenheter av att leva med någon med asperger. På nätet finns olika lästips och forum för närstående.

Fäll ihop

Hjälp och stöd i Jämtlands län

Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-06-16
Redaktör:

Mia Faber, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Elisabeth Fernell, docent och överläkare, barnneurologi och habilitering


Jämtland Härjedalen
Tillägg uppdaterade:
2013-07-29