Läkemedel som du tar med sprutor

Skriv ut

Vissa läkemedel tar du själv med spruta, en injektion. Många sprutor ser ut som pennor och kallas därför för injektionspennor.

Skriv ut

  • insulininjektion

    Oftast kan du ge dig själv subkutana injektioner. Det är bra att variera så att du inte tar sprutorna på samma ställe varje gång.

De tre vanligaste sätten att spruta in läkemedel är:

  • subkutant, under huden
  • intramuskulärt, i en muskel
  • intravenöst, i blodet.

Du kan oftast ge dig själv subkutana injektioner. Däremot tar du nästan aldrig intravenösa sprutor på egen hand utan får hjälp med det av en sjuksköterska eller läkare. Oftast behöver du också få hjälp med intramuskulära injektioner.

Att använda sprutor

Det kan skilja sig åt hur du ska använda olika läkemedel. Därför ska du alltid följa läkarens anvisningar och läsa informationen som finns på förpackningen, på förpackningens etikett och i den så kallade bipacksedeln. Bipacksedeln är det informationsblad som följer med läkemedelsförpackningen. Fråga på ett apotek om du är osäker på hur du ska göra.

Sprutor eller injektionspennor kan vara förfyllda med vätska. Om de inte är det ska du själv ladda sprutan med läkemedel.

Subkutana injektioner

En subkutan injektion innebär att läkemedlet sprutas in i underhudsfettet. Därifrån tas det verksamma ämnet upp i blodet och sprids i kroppen och når på så sätt den del av kroppen där det ska verka.

Subkutana injektioner verkar oftast långsamt och i jämn takt. Insulin, som används vid diabetes, är exempel på ett läkemedel som tas subkutant.

Att ta subkutana injektioner

Eftersom det finns få nervändar i underhuden brukar inte subkutana injektioner göra ont. Nålen är oftast tunn och kort.

Innan du börjar ge dig själv subkutana injektioner får du öva med hjälp av vårdpersonal. För de flesta går det sedan bra att själva ta sprutan.

Du bör flytta injektionsstället några centimeter från gång till gång och variera mellan höger och vänster sida av till exempel magen.

Oftast sprutar du in läkemedlet på magen eller låren, eller i övre delen av skinkorna. Om du ska ta injektionen i magen eller låret kan det vara bra att nypa tag i några centimeter hud och lyfta upp ett hudveck. Sedan sprutar du in läkemedlet i hudvecket. Då minskar risken för att injektionen hamnar i en muskel. Ska du däremot ge injektionen i skinkan, behövs oftast inget hudveck eftersom fettväven är tjockare där. Du får närmare information av vårdpersonal eller i bipacksedeln.

Gör så här:

  • Förbered pennan eller sprutan enligt bruksanvisningen.
  • Håll pennan eller sprutan mot stickstället. Om du har lyft upp ett hudveck ska sprutan hållas i cirka 45 graders vinkel mot huden.
  • Injicera läkemedlet enligt bruksanvisningen.
  • Vänta en liten stund och dra sedan ut nålen. Genom att vänta en stund kan du undvika att det läcker ut injektionsvätska.

Intravenösa injektioner

En intravenös injektion innebär att läkemedlet sprutas direkt in i blodet i en blodåder. Det verksamma ämnet sprids sedan i kroppen och når på så sätt den del av kroppen där det ska verka.

Intravenösa injektioner ger snabb effekt och är därför bra om du är akut sjuk eller om det finns någon annan anledning till att läkemedlet måste verka snabbt. Antibiotika och morfin är exempel på läkemedel som du kan få intravenöst.

Intramuskulära injektioner

En intramuskulär injektion innebär att läkemedlet sprutas in i en muskel. Därifrån tas det verksamma ämnet upp i blodet och sprids sedan i kroppen och når på så sätt den del av kroppen där det ska verka.

Intramuskulära injektioner verkar oftast snabbare än subkutana, men långsammare än intravenösa. Kortison och många vacciner är exempel på läkemedel som du kan få intramuskulärt.

Viktigt när du använder läkemedel

Viktigt när du använder läkemedel

Följ anvisningarna

För att läkemedlet ska fungera som det är tänkt är det viktigt du använder det på rätt sätt. Du får anvisningar av läkaren, som också ska skriva på receptet hur du ska ta läkemedlet. Informationen från receptet skrivs på apoteksetiketten som sätts på förpackningen. Personalen på apoteket brukar också tala om hur du ska använda läkemedlet. Du kan alltid fråga apotekspersonalen om det är något du undrar över.

Det är också viktigt att du förvarar läkemedlet på rätt sätt. Annars finns det risk för att läkemedlet inte fungerar som det ska.

Det finns information på läkemedelsförpackningen och i den så kallade bipacksedeln, det vill säga informationsbladet som följer med förpackningen.

Viktigt att ta rätt dos

För att läkemedlet ska ge så bra verkan och så lite biverkningar som möjligt är det viktigt att du följer doseringsanvisningarna. Om du tar för låg dos kanske läkemedlet inte hjälper. Tar du i stället för hög dos kan effekten bli för kraftig och du kan få onödiga biverkningar. Det kan också vara farligt om du får i dig en för stor dos.

Det är lika viktigt att följa den rekommenderade dosen för receptfria läkemedel som det är för receptbelagda. När du hämtar ut läkemedel på recept står det på apoteksetiketten vilken dos du ska ta. För receptfria läkemedel finns doseringsanvisningar på eller i förpackningen.

Ta läkemedel med jämna mellanrum

För att få rätt effekt av ditt läkemedel är det oftast viktigt att du tar det så jämnt fördelat över tid som möjligt. Om du ska ta läkemedlet tre gånger dagligen betyder det tre gånger per dygn. Det innebär att du ska ta det var åttonde timme. Ska du ta läkemedlet en gång om dagen bör du försöka ta det vid samma tid varje dag. Klockslagen behöver naturligtvis inte vara exakt samma, men du bör försöka hålla ungefärliga tider.

Bra att koppla medicineringen till regelbundna vanor

Ibland kan du själv välja när du ska ta ditt läkemedel. Det är lättare att komma ihåg att ta läkemedlet om du tar det i samband med något som du gör regelbundet, till exempel när du stiger upp eller går och lägger dig eller när du äter frukost eller middag.

Läkemedel och alkohol

Alkohol och läkemedel kan vara en dålig eller till och med farlig kombination. Du bör fråga din läkare eller på ett apotek vad som gäller för det eller de läkemedel du har fått. Om du är osäker är det bäst att avstå från alkohol helt och hållet.

Läkemedel och bilkörning

Din förmågan att köra bil kan påverkas av läkemedel. Du kan till exempel bli dåsig, yr eller få dimsyn. Olika personer reagerar olika och du är själv ansvarig för att bedöma om du kan köra bil eller annat motorfordon, eller sköta ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet och reaktionsförmåga.

Avbryt inte behandlingen

Även om du känner dig frisk bör du inte avbryta eller ändra din medicinering i förtid utan att fråga din läkare. Ibland kan en för tidigt avbruten behandling leda till att besvären snabbt kommer tillbaka.

Ibland kan dock vissa biverkningar göra att du måste avbryta behandlingen. Det kan du läsa om i bipacksedeln.

Läkemedel är personliga

Ett läkemedel som är utskrivet på recept ska bara användas av den som fått receptet. Läkaren har valt läkemedel och dos med hänsyn till den sjukdom som behandlas, ålder, andra eventuella sjukdomar och läkemedel. En annan person kan få oväntade biverkningar och kanske inte heller någon nytta av läkemedlet. Därför ska du aldrig ge ditt receptbelagda läkemedel till någon annan, och du ska inte heller använda någon annans receptbelagda läkemedel.

Använd inte gamla läkemedel

På förpackningen står hur länge du kan använda läkemedlet. Efter det datumet ska läkemedlet inte användas. Om du är osäker på hur länge ett visst läkemedel går att spara kan du fråga på ett apotek.

Vissa läkemedel kan du bara använda en viss tid efter att du öppnat förpackningen. För att kunna kontrollera att du inte använder läkemedlet efter att tiden har gått ut, kan du skriva på förpackningen när du öppnade den.

För att skydda miljön ska du inte spola ner gamla läkemedel i toaletten eller kasta dem i soporna, om du inte är helt säker på att soporna bränns. Alla apotek tar emot gamla läkemedel och ser till att de tas omhand på rätt sätt.

Fråga på ditt apotek hur du ska göra med använda kanyler.

Om du är gravid eller ammar

En del läkemedel kan påverka fostret om du är gravid, eller överföras till barnet via modersmjölken. Du bör därför inte använda läkemedel när du är gravid, planerar att bli gravid eller ammar utan att först fråga din läkare, på mödravårdscentralen eller på ett apotek.

Äldre är extra känsliga

Kroppens förmåga att ta hand om läkemedel kan påverkas både av åldersförändringar i kroppen och av sjukdomar. Om du är äldre är det därför extra viktigt att du tar läkemedel på rätt sätt och att längre tids medicinering kontrolleras regelbundet.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2015-01-14
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Birgitta Baltzar, apotekare, Sollentuna

Illustratör:

Lotta Persson, Göteborg