Att bli förälder

Skriv ut
Foto av två vuxna och ett nyfött barn.
Skriv ut

Livet förändras

Livet förändras

En stor förändring

Att bli förälder är en stor och omvälvande förändring i livet. Man får följa utvecklingen hos en ny människa och kommer mycket länge att vara en av de viktigaste personerna i sitt barns liv. 

Man kan som förälder bli överrumplad av alla starka känslor när man fått barn. Vanligtvis har man sett fram emot att få barn och känner stor glädje, men livet kan också kännas kaotiskt i början. 

Även om man redan har barn kan det nya barnets liv rucka på roller och rutiner. Den nya familjemedlemmen har en egen vilja redan från början och behöver tid och uppmärksamhet. 

Ingen kan i förväg veta hur livet med barn kommer att bli. De föreställningar man kanske har innan man får barn, kan ligga mer eller mindre långt från verkligheten. Så småningom brukar man hitta sin nya plats i tillvaron tillsammans med barnet och andra i dess närhet. 

Värderingar och förväntningar

I samband med att man får barn är det vanligt att fundera över sin egen barndom. Om man lever i en relation kan det vara bra att prata om vilka förväntningar man har på varandra som föräldrar, hur man ser på föräldraskapet och vad som känns viktigt för att familjen ska fungera på ett bra sätt. 

I takt med att barnet växer, förändras förutsättningarna och behoven för både barnet och föräldrarna. Det som en gång var självklart gäller inte för evigt. Kommunikation och öppenhet mellan föräldrarna underlättar samspelet i familjen så att alla kan må bra och utvecklas efter sina förutsättningar.

Det kan finnas personer man vill att barnet ska ha tillgång till i sitt liv. Man kan fundera på om det finns någon eller några personer som man vill involvera extra mycket och få stöd och hjälp av.

Att bli adoptivförälder

Att bli förälder genom adoption är en stor förändring för de vuxna, men också för barnet, som tidigare levt i ett annat sammanhang. En adoption medför många frågeställningar som är specifika just för adoptivföräldrar, utöver de frågor som kan vara liknande för alla nyblivna föräldrar. Mer information om adoption kan man till exempel få från Myndigheten för internationella adoptionsfrågor.

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor

Att lita till sin egen förmåga

När allt är nytt och ovant kan man känna sig osäker. Som nybliven förälder kan man få många olika råd om hur man ska göra i olika situationer. Det kan vara svårt att veta hur man ska förhålla sig till råden man får när problem uppstår, till exempel när barnet skriker, inte vill sova eller vill äta väldigt ofta. 

Det första året utvecklas barnet hela tiden. Vad som den ena veckan inte fungerar alls, har nästa vecka blivit en god rutin och tvärtom. Det innebär att goda råd ofta snabbt kan bli inaktuella. Man kan själv behöva få pröva sig fram och komma underfund med vad man tycker är den bästa lösningen på olika frågor och problem, till exempel när barnet skriker eller inte vill äta. Ju mer erfaren man blir, desto bättre blir man på att tolka sitt barn och lösa olika situationer. Alla barn och föräldrar är individer med olika behov och förutsättningar. Syskon är ofta olika sinsemellan. Det som fungerar för ett syskon behöver inte fungera likadant för ett annat barn i syskonskaran.

Föräldragrupper

Barnavårdscentralerna brukar ordna föräldragrupper för nyblivna föräldrar. De är frivilliga, men många upplever att de kan bidra med stöd, gemenskap och kunskap man kan ha glädje av. Här träffar man andra föräldrar och kan dela med sig av sina erfarenheter. Man får också information och stöd i olika frågor.

Ämnen som brukar diskuteras i föräldragrupper kan till exempel vara barnets utveckling, mat och sömn, arbetsfördelning, känslor och relationer, sjukdomar och barnsäkerhet. 

Fäll ihop

Det praktiska livet

Det praktiska livet

Att hitta sig själv i det nya

Under de första månaderna efter att barnet fötts börjar man anpassa sig till det nya livet som förälder. När man är fler än en förälder utvecklar man tillsammans en föräldrarelation, där man delar ansvaret för ett barn både praktiskt och känslomässigt. Ofta är det första gången man så påtagligt har ett gemensamt ansvar.

Den första tiden med barn kan vara mycket omtumlande. Även om man kan känna sig ovan i början, brukar man ganska snabbt lära sig att ta hand om sitt barn. Som förälder behöver man mycket tid att vara med barnet, men också tid till återhämtning och vila. Besök från släkt och vänner kan vänta tills man själv känner att det är okej.

Att inte helt kunna bestämma över sin tid, till exempel när man ska äta eller sova, är en ny upplevelse för de flesta som får sitt första barn. När man är två föräldrar kan det underlätta om man planerar konkret hur man ska dela det gemensamma ansvaret, till exempel att man turas om att få sova på mornarna.

Det finns alltid tillfällen när man kan behöva hjälp och stöd. Genom att på ett tydligt sätt våga be om hjälp gör man både sig själv, sitt barn och eventuella syskon en stor tjänst. Det kan handla om små eller stora saker. Att få prata med en annan vuxen, att någon lagar mat, att en annan vuxen är med barnet eller att få en natts oavbruten sömn. Att försöka härda ut på egen hand när livet känns jobbigt leder ofta till att situationen förvärras.

En stor omställning för kvinnans kropp

Graviditeten och förlossningen innebär en fysisk, psykisk och hormonell omställning som kan påverka kvinnor på olika sätt. Efter förlossningen känns kroppen annorlunda. Underlivet kan ömma, brösten spänna och magen kan vara stor. Man kan ha svårt att röra sig och orkar inte alltid göra lika mycket som man är van vid.

Om kvinnan blivit förlöst med kejsarsnitt kan det göra ont i magen och kring operationssåret efteråt, men det är inte farligt att resa sig och röra på sig. Tunga lyft ska man helst undvika de första veckorna men det går bra att bära en matkasse eller ett litet barn. Efter en månad kan man röra på sig ungefär som vanligt. Såret efter kejsarsnittet börjar läka redan några dagar efter operationen, men det kan ta ett helt år innan det är helt läkt.

Man kan känna sig beroende av hjälp under den första tiden. Genom att vila, äta bra och röra på sig, till exempel promenera, brukar man snabbt bli starkare.

Under barnets första år kan man låta kroppen ställa om sig i sin egen takt. Men det går ofta bra att börja med vanlig fysisk träning två till tre månader efter förlossningen om man vill. Man kan bli lika stark eller starkare än tidigare, men kroppen förändras av graviditet, förlossning och amning.

Mer på 1177.se

Bäckenbottenträning

Kejsarsnitt

 

Närhet är viktigt för relationerna

När man lever i en relation, kan det hända att den som inte fött barnet känner sig utanför den första tiden. Om den ena föräldern ammar, går mycket tid åt till det.

Det är viktigt att alla medlemmar i den nya familjen får möjlighet att skapa en relation med barnet och känna sig delaktiga från början. Som förälder behöver man få hitta egna sätt att vara nära och samspela med barnet. Det kan vara att gosa och prata med barnet ansikte mot ansikte, att bära och trösta barnet när det är ledset, att amma eller flaskmata hud mot hud, eller bara vara nära. Närhet och kontakt är viktigt för att både vuxna och barn ska må bra.

Det är inte alltid så att barnet är hungrigt eller trött när det gnyr eller skriker. Ibland är det närhet och uppmärksamhet som barnet behöver och det kan båda föräldrarna eller någon annan närstående ge.

För den som inte är hemma med barnet kan det vara bra att försöka planera sin tid så att man ändå kan vara hemma så mycket som möjligt under den första tiden.

Gemensamt ansvar, delat ansvar

Om det är möjligt, är det bra att turas om att ta hand om barnet. Då kan barnet etablera en nära relation och känna sig tryggt med båda föräldrarna. Delat ansvar kan göra livet i familjen mer flexibelt på sikt och förstärka känslan av gemensamt föräldraansvar. Det gynnar också relationen mellan föräldrarna.

Föräldraförsäkringen gör det möjligt för föräldrarna eller någon annan närstående att vara hemma tillsammans och lära känna barnet de första tio dagarna. Om det inte finns någon partner som har rätt till tillfällig föräldrapenning kan även andra personer få rätt till ersättningen.

Läs mer om föräldraförsäkringen på Försäkringskassans webbplats.

Försäkringskassan

 

Nedstämdhet efter förlossningen

Humöret kan gå upp och ner när man nyss fått barn, oavsett om man är den som fött barnet eller inte. Man är ofta lycklig men kan också vara mer känslig än vanligt den första tiden. Den hormonella omställningen hos den som fött barnet kan göra det lätt att gråta och bli upprörd över saker som annars inte berör en så mycket. Det är ganska vanligt att den som fött barnet blir nedstämd några dagar efter förlossningen, men även den andra föräldern kan bli det. Då är det bra om någon närstående kan hjälpa till och ge stöd.

Nedstämdheten går för det mesta över ganska snabbt, men det förekommer också att man får en depression och mår dåligt under en längre tid. Då bör man berätta det för någon så att man kan få hjälp, till exempel för en sjuksköterska på barnavårdscentralen. Man kan också vända sig till en läkare på vårdcentralen eller till en psykiatrisk mottagning. Om man mår mycket dåligt eller känner att man skulle kunna skada barnet, behöver man kontakta BVC eller sjukvårdsrådgivningen på telefon direkt. Då kan man få hjälp att må bättre och orka ta hand om sitt barn.

Ibland händer det att man inte känner något särskilt inför det nyfödda barnet. Många tror då att något kan vara fel och känner en slags tomhet. Det tar ofta tid att etablera en relation till sitt barn. Alla har inte jättestarka känslor med en gång. Relationen till barnet byggs upp med tid, närhet och samspel. Man kan behöva prata om sina känslor med en sjuksköterska på BVC, som kan ge råd och stöd. Det finns också psykologer knutna dit som man kan få stöd av.

Mer på 1177.se

Förlossningsdepression

Sömnen är viktig

Nyfödda barn har oftast en oregelbunden dygnsrytm och de flesta barn vaknar flera gånger varje natt. För den som är hemma med barnet är det bra att försöka vila när barnet sover, även på dagen, och skjuta alla måsten åt sidan. Det är inte alltid nödvändigt att ge barnet mat så fort det vaknar. Ibland är det närhet, värme och trygghet som barnet behöver, och det kan båda föräldrarna eller andra närstående ge.

Om barnet ammas är det vanligt att den som ammar i början ger barnet mat på natten. Det är också vanligt att den som är hemma med barnet har ansvar för nattvaken. Men det kan slita på både kropp och humör att alltid vara den som måste vakna och man kan behöva dela på ansvaret. Vissa perioder kan man ta varannan natt. Man kan till exempel pumpa ur bröstmjölk och frysa in. Det är inte alltid den som ska gå och jobba som behöver mest sömn. Livet hemma med barn kräver också att man är utvilad.

Det kan vara en bra idé att den som inte varit uppe på natten tar hand om barnet om det vaknar tidigt på morgonen. Man kan också gå ut och gå med barnvagnen så att den som varit uppe på natten får sova ut.

Man kan behöva avlastning om man känner att man får för lite sömn under en längre tid. Om man sovit så lite att man inte orkar ta hand om sitt barn på ett bra sätt behöver man kontakta BVC eller sjukvårdsrådgivningen på telefon direkt för råd och stöd. Då kan man få hjälp att må bättre och orka ta hand om sitt barn.

Tid för sig själv

Också när man är småbarnsförälder behöver man eget utrymme och egen tid. Det kan vara bra att ibland träffa vänner, sporta eller ägna sig åt andra intressen. Även om barnet ammas brukar det finnas två till fyra timmars mellanrum mellan målen som man ibland kan utnyttja för att göra något på egen hand.

I viss mån kan man också ta med sig barnet på olika aktiviteter i stället för att tacka nej. Men när barnet är nyfött och de närmaste månaderna därefter bör man på grund av smittorisken försöka undvika folksamlingar och nära kontakt med fler personer än nödvändigt. Ett litet spädbarn kan också lätt bli överstimulerat och mår därför ofta bra av att ta det lugnt den första tiden.

Att sänka kraven på sig själv och be om hjälp

Ett sätt att fördela ansvaret så att det blir mindre betungande är att ha tydliga överenskommelser mellan sig själv och sin eventuella partner. Det kan också vara bra att minska ambitionsnivån hemma. Det kan vara lätt att tro att man ska få massor med tid över till annat än barnet under föräldraledigheten, men ofta är det tvärtom. Därför kan det vara bra att låta det vara lite ostädat och se till att få tillräckligt med sömn och tid med barnet istället.

Att ha ett nätverk av personer som man känner förtroende för, är en tillgång både för en själv och för barnet, praktiskt och socialt. Ibland kan det vara så att anhöriga och vänner vill hjälpa till, men drar sig för att störa. Därför kan det vara bra att själv be om hjälp och stöd.

Man kan behöva hjälp med praktiska saker, till exempel handla, städa och laga mat. Man kan också behöva få dela både glädje och oro med andra vuxna.

Fäll ihop

Vuxenrelationen

Vuxenrelationen

Parrelationen förändras

Om man lever i en parrelation börjar man tillsammans utveckla en föräldrarelation när man får barn. Om båda är delaktiga från början får båda goda förutsättningar att skapa en nära relation till barnet. Det dagliga livet förändras och det är oftast positivt, eftersom den nya tillvaron med barn är något de flesta önskat sig och strävat efter. Men det kan ändå kännas jobbigt att ha mindre tid för varandra och för sig själv samtidigt som sömnen, åtminstone tidvis, blir störd.

Parrelationen behöver också få tid och utrymme. Därför kan det vara bra att inte låta föräldrarelationen ta över helt och hållet, utan också ta sig tid med varandra, att prata och lyssna. Att bara få en timmes avlastning i början för att få umgås i lugn och ro, kan betyda mycket.

Man är olika som personer och kanske har fokus på olika saker i det nya livet med barn, men det gäller att uppmuntra varandras insatser i stort som smått. 

Sexlusten kan dröja

Det varierar mycket från person till person hur lång tid det tar innan man vill ha sex igen när man fått barn. Det är inte ovanligt att vara i otakt med varandra när det gäller sexlusten. Den som inte har lust kanske får dåligt samvete och känner sig avvisande, medan den som har lust kan känna sig krävande. Ett sätt att återfå lusten är att låta den återvända sakta med kravlös närhet.

Det finns hjälp att få om man har problem

Det är vanligt att man under någon period får problem i sin relation, och då kan det vara bra att söka hjälp. Man kanske tycker att man bråkar för mycket, har svårt att lyssna på och förstå varandra eller har svårt att komma till gemensamma beslut. Man kan kontakta MVC, BVC eller kommunens familjerådgivning för att få råd och stöd.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2010-12-20
Redaktör:

Linda Ahlqvist, 1177.se

Manusunderlag:

Mats Berggren, pappautbildare, Stockholm

Eva Rehnlund, barnmorska, Tyresö Ungdomsmottagning

Granskare:

Susanne Ewald Lundberg, psykoterapeut, Göteborgs stads familjerådgivning

Fotograf:

Juliana Wiklund