Barnets utveckling 2-3 år

Skriv ut
Foto på en flicka som går på en strand
Skriv ut

I tvåårsåldern tar utvecklingen av den egna identiteten ordentlig fart. Barnet prövar  sin egen vilja för att se var gränserna går. Som förälder kan man behöva ha tålamod och vara flexibel. Språket utvecklas snabbt. En del barn börjar gå på pottan i den här åldern.

Sinnen och känslor

Sinnen och känslor

När barnet är mellan två och tre år prövar det ofta sin egen vilja ännu mer än tidigare. Barnet håller på att utveckla sin egen identitet och lär sig att umgås med andra människor. Uttrycket ”kan själv” är vanligt. Barn i den här åldern vill gärna äta själva, klä på sig själva, öppna och stänga dörrar själva med mera.

Under den här perioden utvecklas barnet snabbt och humöret kan växla fort. Ofta prövas både föräldrarnas och barnets gränser. Som förälder behöver man visa förståelse för barnets starka känslor. Barnet måste få pröva sin vilja för att utvecklas och mogna. Det är också bra om man kan ge barnet tid och om möjligt undvika att stressa.

Att vara förälder till ett barn i den här åldern är både roligt och krävande. Det är vanligt att man ibland är osäker på hur man ska bemöta barnet eller att man får dåligt samvete för att man blir arg eller är inkonsekvent. Det gör inget om man blir arg på barnet ibland. Barn behöver sådant motstånd för att utvecklas. Ilska är inte farlig så länge den är övergående och kopplat till något som barnet har gjort. Man behöver inte alltid acceptera barnets beteende och handlingar, men det är viktigt att man respekterar barnet. Man får inte skuldbelägga eller kränka barnet, varken i ord eller i handling. Om barnet till exempel kastar ut saker på golvet eller inte vill klä på sig så kan man bli arg på själva handlingen, till exempel säga "jag vill inte att du gör så, det blir så stökigt. Gör så här istället". Man ska undvika anklagelser som ”vad jobbig du är” eller ”du är hopplös”.

Det är viktigt att den vuxna tar ansvar för situationen, antingen det handlar om en konflikt eller något annat. Som förälder kan man behöva reflektera över sina egna reaktioner. Kanske förlorar man ibland tålamodet extra snabbt och blir överdrivet arg på något som barnet gör för att man själv är trött, stressad eller pressad av något problem. I sådana situationer är det viktigt att säga förlåt till barnet efteråt och förklara varför man blev arg.

Under en konflikt med barnet kan man som vuxen behöva lite andrum utan att för den skull överge barnet. Om det går kan en annan vuxen ta hand om barnet en stund. Då kan man själv gå undan för att få lite distans, tänka efter och lugna ner sig för att lättare kunna hantera barnets ilska och frustration. När konflikten är över kan man prata med barnet om vad som hände och konstatera att man har bråkat men blivit sams igen. Man kan gärna förtydliga att man blev arg på det barnet gjorde, inte på barnet som person. I sina tankar kan man utgå från att barnets handling inte var avsiktlig, utan att den hängde ihop med barnets brist på erfarenhet och förmåga att göra på något annat sätt.

Att vara konsekvent är svårt och det kan man inte heller alltid vara. Man kan ändra sig ibland. Det är bra att vara lite flexibel och att välja sina strider. Det kan vara bra att ge sig själv tid att tänka efter och inte alltid snabbt svara ja eller nej när barnet vill något. Man kan tala om för barnet att man behöver fundera lite.

Ibland kan man bli stärkt av att utbyta erfarenheter och kanske få råd och stöd. Man kan prata med andra föräldrar, med personal på förskolan eller BVC.

Social utveckling

I tvåårsåldern minskar barnets beroende något av föräldrarna och andra vuxna som de har en anknytning till. Barnet samspelar samtidigt mer och mer med jämnåriga och med vuxna som de inte känner. Världen växer med barnet. Många barn i den här åldern tar allt oftare själva initiativet till att kommunicera och leka med andra. Det blir lättare och lättare i och med att språket utvecklas. Förståelsen för andra människor ökar succesivt. Barnet har nu lite lättare att vänta på att få sina behov och önskningar tillfredsställda än när det var yngre.

Även om barnet tydligt visar sin egen vilja och kan verka självständigt är det samtidigt litet och beroende av närhet, trygghet och bekräftelse. Många barn vill gärna kramas och pussas och vara nära föräldrarna. En del har orolig sömn och kan behöva sova med föräldrarna igen under en period. Samtidigt vill många barn vara ifred ibland och leka för sig själv.

Barnet har ofta svårt att koncentrera sig länge på en sak och vill gärna pröva något nytt hela tiden. Det lånar gärna ut leksaker till andra barn, men kan snabbt vilja ha tillbaka dem igen. "Min", "nej" och "jag kan" är ofta favorituttryck.

Barnet ägnar en stor del av tiden åt att undersöka omgivningen. Det plockar gärna ut saker ur skåp och bokhyllor, men tycker också om att vara med i hushållsarbetet eller i trädgården. Man kan gärna låta barnet hjälpa till med de vanliga sysslorna hemma, som att duka, torka av bordet eller att sopa golvet. Det ger tid för gemenskap och småprat.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp.

Barn mellan två och tre år brukar börja kunna

  • sortera saker efter storlek och färg
  • leka låtsaslekar med dockor, djur och människor
  • lägga pussel med tre-fyra bitar
  • förstå principen med två som är lika och kunna spela enkla memoryspel
  • vänta på sin tur
  • förstå vad som är mitt och ditt
  • tycka om att leka med kompisar
  • uttrycka känslor tydligt
  • förstå och komma ihåg vad som händer om man gör på ett visst sätt (orsak och verkan).

Tips

  • Gör en utklädningslåda till barnet. Gamla hattar, västar, kjolar, skor, smycken, väskor med mera ger fina möjligheter till fantasilekar.
  • Använd gärna hand- eller fingerdockor. De är roliga och bra när man leker och kommunicerar med barnet.
  • Låt barnet vara med och baka och göra andra sysslor i hemmet.
  • Låt barnet måla med tuschpennor, kritor eller fingerfärg. Leklera kan också vara roligt.

Barn utvecklas olika. Kontakta BVC om du behöver stöd eller har frågor om ditt barns utveckling.

Fäll ihop

Språk, tal och kommunikation

Språk, tal och kommunikation

Foto av ett barn som pratar med en vuxen och tittar i en bok.

Nu utvecklas språket snabbt. När barnet är mellan två och tre år brukar det börja sätta ihop ord till korta meningar. Först är det två ord och när barnet närmar sig tre års ålder kan det ofta konstruera meningar med upp till sex ord. Frågan ”vad är det?” är vanlig. I den här åldern kan en del barn också skapa nya ord om de saknar uttryck för vissa saker, fantasin är stor. Barn bildar nya ord genom att utgå från sådana som de redan känner till.

Vid ungefär två års ålder kan barnet delta i en kort dialog. Barn i den här åldern kan ofta göra sig förstådda även av människor som inte känner dem. En del barn kan ha svårt att uttala två konsonanter bredvid varandra. Tvätta kan till exempel bli ”tätta” och klocka ”kocka”.

Många barn tycker om korta sagor, fingerlekar, ramsor och sånger och går ofta och nynnar. De prövar gärna skillnader mellan att skrika och viska, att tala fort och långsamt. Sång, rim och ramsor är bra för språkutvecklingen. Barn i den här åldern tycker ofta om att titta i böcker, särskilt upplevelseböcker. Att läsa böcker för barnet är bra, det utvecklar ordförrådet. Man kan gärna prata kring innehållet i boken och inte bara läsa innantill. Många barn tycker om att fråga och prata om vad de ser på bilderna.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp. Barn mellan två och tre år brukar kunna

  • använda meningar med tre till sex ord
  • använda rätt ordföljd och pronomen som jag, mig, du, vi, de
  • förstå en mening med två-tre uppmaningar som "Gå till ditt rum och hämta nallen och brandbilen".
  • förstå skillnaden mellan på, i, under och över.

Tips

  • Läs gärna för barnet varje kväll eller så ofta som möjligt. Böcker med stora bilder och lite text passar bra.
  • Repetera, utveckla och förklara gärna det barnet säger. Det ökar ordförrådet. Om barnet till exempel säger ”mer mjölk” kan man säga ”Du vill ha mer mjölk?”. Då vet barnet också att man har lyssnat och förstått vad det har sagt.
  • Lek att ni låter som en dammsugare, ett flygplan, vatten som droppar, en hund som krafsar på dörren med mera.
  • Gör en orkester av saker som finns i köket och lite till.
  • Härma varandra och gör grimaser framför en spegel.
  • Berätta gärna om när barnet var en liten bäbis.
  • Gör en utflykt och prata sedan om vad ni gjorde.
  • Lek fingerlekar med eller utan fingerdockor.

Exempel på fingerlek:

Fem små apor hoppade i sängen

(låt ena handens fingrar hoppa på den andra handen)

En ramla' ner och slog sitt lilla huvud

(håll om huvudet)

Mamma ringde doktorn

(låtsa att du ringer)

och doktorn svara: Inga fler apor i sängen får vara!

(hytta med fingret)

Upprepa alla rörelser i de följande verserna:

Fyra små apor, tre små apor, två små apor, en liten apa och ingen liten apa.

Barn utvecklas olika. Kontakta BVC om du behöver stöd eller har frågor om ditt barns utveckling.

Fäll ihop

Kroppen och rörelseförmågan

Kroppen och rörelseförmågan

Foto på ett barn som går själv i en trappa och håller sig i ledstången

Barn i tvåårsåldern är ofta väldigt aktiva och rörelseförmågan utvecklas mycket. De lär sig springa, hoppa jämfota, stå på ett ben, gå på tå, gå baklänges och att gå i trappor. Först går de i trappor med båda fötterna på varje trappsteg och så småningom med en fot i taget. Många börjar också lära sig att cykla på trehjuling. De fysiska aktiviteterna stimulerar hjärnans utveckling jämsides med motoriken.

En del barn börjar intressera sig för vad som kommer i blöjan och varifrån det kommer. Barnet kanske talar om när det kissar och bajsar i blöjan. Då kan det vara dags att skaffa en potta. En del barn är redo att sluta med blöja redan vid 18 månaders ålder, för andra passar det inte förrän i fyraårsåldern. Som förälder kan man försöka intressera barnet för pottan eller toaletten, men inte insistera utan låta barnet börja när det själv vill. Det kan vara lättare att potträna på sommaren, när barnet kan gå lättklädd eller naken. Man ska låta barnet gå på toaletten när det vill, även om det är mitt i maten. Det är vanligt att barnet blir bajsnödigt när det äter, eftersom tarmens tömningsreflex ofta utlöses några minuter efter att man har börjat äta.       

Att uppleva någonting och att repetera det är det viktigaste sättet för barnet att lära sig nya saker. Det är till exempel roligt att åka rutschkana om och om igen eller att kasta eller sparka boll. Barn i den här åldern kan använda barnsax, bygga saker av klossar eller stora legobitar. De kan ofta rita cirklar som är början till de "huvudfotingar" som kommer senare när cirklarna får ben. Många gillar också att måla med tjocka penslar i klara färger. Barnet håller pennan och penseln med hela handen. I sandlådan kan barnet göra sandkakor och plaska och hälla med vatten.

Varje barn är unikt och utvecklas individuellt. Men några färdigheter är gemensamma för de flesta barn i en åldersgrupp. Barn mellan två och tre år brukar börja kunna

  • springa
  • klättra bra
  • gå upp och ner i en trappa, först med båda fötterna på samma trappsteg och så småningom med en fot i taget
  • sparka på en boll
  • bygga höga torn
  • skruva av och på lock
  • vända en sida i taget i en bok
  • hoppa ner från till exempel en låg pall
  • hoppa jämfota på stället (närmare tre års ålder)
  • cykla på en trehjuling (närmare tre års ålder)
  • rita lodräta streck (närmare tre års ålder).

Tips

  • Låt barnet leka i skogen. Där kan det klättra på stenar, hoppa över grenar och annat, gå på smala stigar och bära pinnar.
  • Låt barnet gå balansgång.
  • På lekplatser kan man åka rutschkana, gunga och klättra på klätterställning. Det är roligt och bra för motoriken.
  • Spela eller kasta boll med barnet. Rörelserna är inte riktigt färdigutvecklade, så det är bra att göra det med försiktighet och tålamod.
  • Låt barnet hälla vatten i och ur muggar och byttor i olika storlekar. Det kan man göra utomhus, i köket eller i badrummet.

Barn utvecklas olika. Kontakta BVC om du behöver stöd eller har frågor om ditt barns utveckling.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2010-11-23
Skribent:

Bengt Grandelius, psykolog, familjerådgivare Gotlands Kommun.

Tor Lindberg, läkare, professor em.i barnmedicin

Ingela Lindberg, förskollärare, lekterapeut

Redaktör:

Susanne Andersson, 1177.se

Granskare:

Bengt Lagerkvist, läkare, specialist i barnmedicin, Umeå Universitet

Fotograf:

Juliana Wiklund