Att berätta sagor

Skriv ut
Fotografi av en person som berättar något för två barn. Personen visar med händerna hur stort något är.
Skriv ut

De flesta barn tycker om att lyssna på berättelser och sagor. Ett alternativ till att läsa högt för barn kan vara att själv berätta en saga. Det är inte så svårt som det kanske låter. Att berätta sagor eller historier med barn kan vara både mysigt och roligt.

Varför berätta sagor?

Varför berätta sagor?

Sagor kan vara inspirerande och viktiga

När man berättar en saga är man inte bunden till något speciellt innehåll. Man kan hitta på eller ändra om i berättelsen precis som man vill. Det finns inget rätt eller fel. Det kan vara roligt att utnyttja friheten i sagan och hitta på en saga som passar just för barnet som lyssnar. Då kan sagan vara inspirerande och viktig för barnet. Ett exempel är att berätta sagor där barnet som lyssnar själv får vara huvudperson. Då kan till exempel en blyg treåring göra stordåd som att rädda en björn som gått vilse i staden, eller hitta en kista med pengar och köpa godis till hela familjen. När man berättar sagor som barnet är huvudperson i kan det vara bra om barnet också är med och bestämmer hur sagan ska gå.

Ett annat exempel är att testa att koppla berättelsen till något som är aktuellt i barnets vardag. Det kan vara ett bra sätt att tillsammans bearbeta sådant som händer. Eftersom sagan nästan alltid handlar om en form av problemlösning så kan man kanske hitta lösningar i sagan tillsammans med barnet då. Om barnet till exempel är oroligt för att få en spruta kan man öva situationen i en saga och stärka barnet genom att ge sagan ett bra slut.

Man kan också berätta om sådant som hände när barnet var litet. De flesta barn tycker om att höra sin egen historia, det är roligt och kan stärka självkänslan. Ett annat tips är att berätta om sådant som hänt i ens egen barndom, eller senare i livet. Det kan också vara viktigt för barnet eftersom det skapar en samhörighet med den som berättar.

Sagor kan också vara roliga för att man kan ge huvudpersonerna i sagan oväntade och roliga egenskaper. Antingen när man hittar på en ny saga, eller när man berättar en saga som redan finns. På så sätt kan man visa barnet som lyssnar att man inte behöver vara på något speciellt sätt som till exempel prinsessa, varg, pojke eller kung. Till exempel kan en flicka vara kung och en pojke prinsessa. En gammal saga kan bli helt annorlunda än originalet om man ändrar huvudpersonernas egenskaper. Den kan bli viktig för att den visar barnet att det finns många olika sätt att vara på. Man till exempel göra vargen i Rödluvan till operasångare och Rödluvan själv till hockeyspelare.

Sagor kan vara utvecklande för språket

En sagostund kan också vara utvecklande för barns språk på många sätt. Barnet får öva på att lyssna på språket och lär sig känna igen ord, ljud och rytmer. Om man har ett annat språk än svenska kan berättande vara ett bra sätt för barn att lära sig språket. När man berättar sagor för barn använder man ofta en lite annorlunda röst än vanligt. Då pratar man kanske långsammare än vanligt, med mer varierad melodi och med tydligare betoning av orden. Det gör språket lättare att förstå för den som lyssnar och kan vara bra för barn som lär sig språket.

En bra sak med det fria innehållet i sagor är att man kan hitta på sagan tillsammans med barnet. Då får barnet en lugn stund när det kan ta plats och berätta saker själv. Det kan vara ett roligt tillfälle för barnet att prata med en vuxen som lyssnar. Om man övar lite på att hitta på sagor tillsammans så kanske det till slut är barnet som berättar sagan för den som är vuxen. Att själv vara med och berätta är ett bra sätt för barn att öva på språket, för sagor kan locka till lek med orden och innehållet. Barnet får också öva på att berätta saker i en ordningsföljd och på att komma ihåg vad som redan har hänt i sagan.

Att berätta för barn kan väcka barnets lust att läsa böcker. Om man sedan pratar med barnet om spännande berättelser och böcker som man läst tillsammans kan det ge barnet ännu mer lust att läsa och skriva.

Fäll ihop

Hur kan man göra?

Hur kan man göra?

Om det känns svårt att hitta på berättelser

Det kan verka svårt att berätta en saga för ett barn. Men ofta berättar man redan mycket för barnet, utan att man är medveten om det. Berättande kommer automatiskt för många som pratar med barn. Man återberättar till exempel ofta saker som man varit med om tillsammans, man berättar vad som händer och vad som kommer att hända om en stund. Till exempel kanske man säger ”Kommer du ihåg när vi var hos farfar förra gången och det var en räv på trappan? Kommer du ihåg hur den hoppade? Nu får vi se om den har kommit tillbaka.”. I sådana vardagsberättelser använder man sina egna ord och sin röst för att göra berättelsen spännande att lyssna på. Man kan försöka använda samma sätt att berätta också när man berättar en saga.

Ett tips är att börja med att berätta något som är självupplevt. Kanske något som hände när man själv var liten. Sedan kan man ta en saga som man själv tycker om, och utgå ifrån den för att göra en egen version. Det kan till exempel vara en klassisk folksaga som Vanten, Askungen, Bockarna Bruse eller Rödluvan. Man kan lära sig sagan utantill om man vill, eller utgå från de stora dragen i sagan när man berättar.

Man kan följa en enkel struktur

Nästan alla sagor följer en enkel struktur. Den kan det vara bra att ha i åtanke när man berättar en ny saga. Om man följer strukturen blir sagan oftast spännande och rolig.

Strukturen ser ut så här. Exemplet kommer från en spansk version av folksagan om Askungen:

  • Det finns en huvudperson som befinner sig någonstans. Det kan vara en ensam prinsessa i ett jättestort slott.
  • Huvudpersonen har ett mål. Prinsessan råkar skära sig i fingret. Blodet lockar till sig en fågel som berättar för prinsessan om en prins i ett annat land som inte kan vakna från sin djupa sömn. Prinsessan bara måste resa dit för att träffa honom. Hon ger sig iväg.
  • Det finns ett hinder på vägen. Det finns odjur i havet som prinsessan måste segla över. De vägrar släppa förbi henne.
  • Det finns en lösning, som ofta är magisk. Med hjälp av lösningen kommer huvudpersonen förbi hindret. Prinsessan får hjälp av fågeln som ger henne magiska blomblad att mata odjuren med. Då försvinner odjuren ner i djupet. Prinsessan seglar vidare.
  • Det finns en avslutning, kanske med något man lärt sig. Prinsessan kommer till slut fram till prinsen och han är så vacker att han strålar där han sover. Hon ger honom en puss. Då vaknar prinsen.

Ett tips är att man kan utgå från strukturen, men be barnet vara med och bestämma.

Man kan fråga till exempel vem barnet tycker ska vara huvudperson. Om barnet vill att det ska vara en katt så beskriver man katten och var den är. Då kan man fråga vad katten ska göra. Barnet kanske tycker att den ska dricka mjölk. Då kan man hitta på ett hinder, som att mjölken står högst upp i kylskåpet. Katten kommer på en magisk lösning, och så får sagan ett slut när den når mjölken.

Andra tips

  • Man kan berätta om sådant som hänt i ens egen barndom eller liv, kanske i en ny version. 
  • För att barnen som lyssnar ska få lättare att leva sig in i sagan kan man hitta på en egen ritual när man ska berätta en saga. Man kanske släcker ner ljuset lite eller lägger barnets täcke i soffan där man ska sitta. Ett annat sätt att hjälpa barnet att leva sig in i berättelsen är att börja varje saga med en ramsa. Som till exempel ”Det var en gång för länge, länge sedan…”
  • Man ska gärna förstärka saker i sagan. Är det en skog så kan man berätta om en jättestor skog. Är det en vacker prins så är han så vacker att han strålar. Är någon arg så är den så arg som det bara går. Då blir sagan tydlig och spännande.
  • Variera röststyrkan och språket.
  • Om man vill kan man tänka på rytmen i berättandet genom att variera tempot och låta det bli tyst ibland.
  • Man kan växla mellan olika språk, det kan ge berättelsen en spännande extra dimension.
  • Man kan använda upprepning i sagan. Det kan få sagan att kännas lite magisk, som en trollformel.
  • Hitta på situationer där vanliga saker från barnets vardag hamnar i osannolika, konstiga situationer. Till exempel kanske nappen kan ge sig iväg på äventyr.
  • Man kan använda saker som leksaker eller mjukdjur när man berättar. De kan till exempel vara roliga för att förstärka en saga som Vanten, där många djur en efter en flyttar in i en vante. Eller så har man bara ett föremål som står framme som en påminnelse om vad sagan handlar om. Som till exempel en hatt eller ett äpple.
  • Man bjuda in barnen att delta med en roll i sagan. Det blir lättare att leva sig in om man ger dem något att hålla i eller ha på sig. Som en slips eller en solfjäder.
  • Små barn vill gärna höra samma berättelser om och om igen. Tillsammans kan man utveckla berättelsen lite ibland, om man vill.
Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2010-12-22
Redaktör:

Karin Johansson, 1177 Vårdguiden

Manusunderlag:

Johan Theodorsson, dramapegagog, berättare och genusvetare, Stockholm.

Granskare:

Ann-Charlotte Gangopadhya Lundmark, skådespelare och sagoberättare, Stockholm

Fotograf:

Juliana Wiklund