Atopiskt eksem – böjveckseksem

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Atopisk dermatit är en vanlig hudsjukdom som innebär att man får torra, röda och kliande utslag på huden. Före ett års ålder brukar besvären börja på kinderna och i blöjområdet. Från två års ålder brukar de sätta sig i arm- eller knävecken. Därför kallas eksemet också för böjveckseksem eller barneksem.

Eksemen smittar inte men är besvärliga eftersom de kliar och syns. Det är ofta svårt att låta bli att klia på huden, vilket gör att den lätt blir skadad och infekterad med bakterier.

Varför man får atopisk dermatit är inte helt klarlagt, men arv och miljö spelar in. Ungefär vart femte barn får atopisk dermatit men för de flesta går besvären över under uppväxten. Som vuxen kan besvären komma tillbaka på händerna, halsen eller i ansiktet.

Symtom

Om man har atopisk dermatit är det vanligt att

  • huden blir torr och kliar
  • man får torra, röda, fjällande och knottriga utslag på händerna, halsen, i ansiktet, arm- eller knävecken.

Behandling

Det är viktigt att smörja huden regelbundet med mjukgörande krämer så att klådan minskar. Oftast behöver man smörja flera gånger varje dag. Det är också viktigt att försöka undvika sådant som man vet förvärrar eksemet, som till exempel att tvätta sig för ofta med tvål och vatten eller annat som kan torka ut eller irritera huden.

För att motverka inflammationen kan man smörja in eksemet med kortisonkräm. Svag kortisonkräm finns att köpa receptfritt på apotek. Om det inte hjälper behövs starkare krämer som är receptbelagda. Blir eksemet infekterat kan man behöva antibiotika.

När ska man söka vård?

Man kan ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral om man

  • har svår klåda och den kortisonkräm som man har köpt själv inte hjälper.
  • snabbt blir sämre och eksemet ser annorlunda ut, till exempel vätskar sig eller får små gula blåsor.
Visa mer

Vad är atopisk dermatit?

Vad är atopisk dermatit?

Huden blir irriterad

Atopisk dermatit är en kliande hudsjukdom som återkommer då och då. Det smittar inte. Man har ofta atopisk dermatit under en lång period, ofta många år. En del har den hela livet. När man har atopisk dermatit har man torr hud och eksem på flera delar av kroppen. Eksemen sitter ofta i böjvecken, till exempel knävecken.

Ordet atopisk används främst inom sjukvården. Ett annat vanligt namn är böjveckseksem eller barneksem.

En femtedel av alla barn får atopisk dermatit

Atopisk dermatit ökar i Sverige och i bland annat övriga Europa, Nordamerika, Nya Zeeland och Australien. Ungefär en femtedel av alla svenska barn får atopisk dermatit. Oftast bryter det ut före två års ålder, men det även bryta ut hos äldre barn. Även vuxna kan få det utan att ha haft det som barn, men det är mer ovanligt. De flesta barn får bara lätta till måttliga besvär.

Atopisk dermatit brukar växa bort

De flesta barn och ungdomar växer ifrån sina böjveckseksem och blir utan besvär, men en del har eksem under hela livet. Eksemet kan vara bättre i perioder, för att sedan blir sämre igen.

Vad är atopi?

När man har atopisk dermatit kan man även ha andra symtom. Atopi är ett samlingsnamn för flera olika besvär, såsom astma, pollenallergi och eksem. Man kan ha alla besvär, men en del har bara ett eller två av dem. Det är vanligt att de atopiska symtomen växlar under olika delar av livet.

Ofta har barn med atopisk dermatit också astmatisk luftrörskatarr, astma, pollenallergi eller någon annan överkänslighetssjukdom. Hälften av alla personer med atopisk dermatit kommer senare i livet att få pollenallergi och astma.

Atopisk dermatit beror inte på allergi mot något känt ämne, men ofta sitter eksemet på en person som också har allergiska symtom som pollenallergi och astma.

Atopisk dermatit under olika tider i livet

Det är besvärligt att ha eksem eftersom det kliar och syns. Man behöver också smörja huden varje dag. Ofta gör klådan att det är svårt att sova.

Som lite större barn eller tonåring kan man känna sig generad för att visa att man har eksem, till exempel på gymnastiken i skolan eller när man idrottar. Kanske är man rädd för att bli retad och försöker därför undvika gymnastiken.

Vad kan man göra själv?

Idag finns inget sätt att förebygga atopisk dermatit. Har man en torr och känslig hud som lätt kliar är det viktigt att smörja huden regelbundet med mjukgörande krämer så att klådan blir mindre och gör att hudens skydd är helt. Man ska också försöka undvika det som man vet gör eksemet värre.

En del yrken är olämpliga när man har eksem

Ungdomar som har eller har haft eksem bör tänka på det när de väljer yrke. Även om eksemet försvinner när man bli äldre har man kvar ett sämre skydd i huden, det vill säga att huden är känsligare för yttre påfrestningar. Om man har haft atopisk dermatit som barn kan det vara olämpligt att välja ett yrke som kräver mycket vattenkontakt. Risken för handeksem är större om man väljer ett yrke där huden utsätts för irritation av till exempel vatten eller kemikalier.

Barn som fortfarande har eksem i 10 till 12-årsåldern bör få yrkesrådgivning. Man bör sträva efter ett arbete med ren och torr arbetsmiljö. Frisör är ett exempel på mindre lämpligt arbete för en person med atopisk dermatit. Det beror på att huden har ständigt kontakt med fukt och kemikalier, som ofta leder till handeksem. Dessutom utsätts händerna för nickelkontakt av saxen och risken för nickelallergi ökar.

Fäll ihop

Vad beror atopisk dermatit på?

Vad beror atopisk dermatit på?

Varför får man atopisk dermatit?

Varför man får atopisk dermatit är inte helt klarlagt, men arv och miljö spelar roll. Man kan ärva en benägenhet att få torr hud och eksem, precis som pollenallergi och astma. Miljön kan påverka genom att man exempelvis har ett jobb som gör att man får eksem, eller bor där klimatet påfrestar huden mycket.

Dagens forskning talar för att det beror på att balansen mellan olika ämnen i immunförsvaret är annorlunda. Immunförsvaret ska ta hand om infektioner, men vid en obalans riktar det sig i stället mot kroppens egna celler, till exempel hudcellerna.

Huden består av flera olika lager. Det yttersta hudlagret heter överhuden och där bildas det hela tiden nya hudceller som omsätts och dör. Den översta delen av överhuden är hornlagret som består av dessa döda hudceller. Den normala omsättningen av hudceller tar cirka fyra veckor men när man har atopisk dermatit nybildas och dör cellerna fortare. Det hinner inte bildas ett normalt hornlager vilket gör att huden förlorar sitt skydd och fjällar. Hudens skydd, även kallad barriär, blir sämre.

Huden förlorar fukt

Hudens skydd blir också sämre av att hudens översta lager innehåller mindre av vissa fetter. Det gör att huden har svårare att binda vatten och därför lätt blir torr. Om man får atopisk dermatit har man en hud som lättare förlorar fukt och fett, och huden är därför inte är lika tålig mot yttre påverkan som till exempel nötning. Yttre påverkan kan vara att huden utsätts för vatten, olika medel och annat som kan torkar ut eller irriterar.

Forskning visar att det finns en större sannolikhet att få atopisk dermatit om man har en förändring i genen som styr bildandet av ämnet fillaggrin i överhuden. Det ämnet skyddar och återfuktar huden, det håller också hudens pH-värde lågt och det skyddar mot att huden nöts.

Varför atopisk dermatit ökar är inte heller klarlagt, men det finns en teori som kallas hygienhypotesen. Den säger att en livsstil med alltför ren miljö kan leda till att immunförsvaret inte stimuleras tillräckligt. Enligt den teorin är det är bra att utsättas för allergiframkallande ämnen, så kallade allergen, tidigt. Det kan till exempel vara att man i sin hemmiljö redan som barn har kontakt med exempelvis husdjur, så att man utvecklar tolerans mot de ämnen hos djuren som orsakar allergi.

Den normala huden

Illustration som visar hudenHuden består av överhuden, läderhuden och underhuden.
Överhuden är den del som man ser. De yttersta cellagren i överhuden kallas hornlager och består av döda och förhornade celler. Det gör att huden är motståndskraftig mot frätande ämnen och nötning.

I läderhuden finns gott om blodkärl som tillför syre och näringsämnen. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur.

Underhuden innehåller många fettceller som är värmeisolerande och stötdämpande

Kostråd vid atopisk dermatit

Eksemet blir oftast inte bättre av någon särskild kost, utom när det gäller små barn som ibland kan ha en födoämnesallergi som förvärrar eksemet.

Även om eksemet inte är allergiskt är det bra att vara uppmärksam på om något i maten verkar få huden att bli sämre. Då bör man rätta sig efter det.

Fäll ihop

Symtom

Symtom

Grunden till atopisk dermatit är att huden är mycket torr

Atopiskt eksemAtopisk dermatit sitter oftast i böjvecken, till exempel knävecken. Huden är ofta torr och kan fjälla. Det kan också bildas röda, torra och ibland vätskande utslag.

Vid atopisk dermatit har man oftast torr hud. Huden reagerar också kraftigare på irriterande ämnen och nötning, och man kan få en inflammation och klåda. Det är svårt att låta bli att riva och klia på huden. Därför blir den lätt skadad och infekterad med bakterier som finns naturligt i huden. Om det blir en infektion brukar det komma vätska ur eksemet.

Atopisk dermatit kan sitta på olika ställen på kroppen. Oftast sitter det i böjvecken, till exempel knä- och armvecken, De kan även vara fläckvisa och spridda på andra delar av kroppen.

Efter en lång tid, flera år, med mycket kliande och eksem kan huden bli tjock och fårad. Det kallas lichenifiering eller elefanthud.

Eksem hos barn upp till tonåren

Atopisk dermatit har olika utbredning på kroppen under olika åldrar. Hos nästan alla börjar atopisk dermatit under det första levnadsåret. Eksemet visar sig som ett torrt, kliande, rött utslag med knottror och fjällning. Utslagen brukar börja på kinderna för att sedan ofta sprida sig till bland annat halsen, bröstet, magen och till blöjområdet. Eksemet kan också finnas på yttersidan av armar och ben. Klådan brukar vara besvärlig, särskilt på natten, och även om de allra yngsta barnen inte kan klia sig blir de ofta extra griniga och irriterade av det. Det är vanligt att sova dåligt.

Från och med cirka två års ålder brukar eksemet sätta sig mer i huden omkring böjvecken och då särskilt i knävecken, armvecken, handlederna och vristerna. Det är det som har gett namnet böjveckseksem. Man kan också få handeksem.

Eksem hos tonåringar och vuxna

EksemBland tonåringar och vuxna kan eksemet fortfarande sitta i böjvecken, men oftast får man en annorlunda utbredning av eksemet. Det finns mest på händerna, halsen och i ansiktet, särskilt på ögonlocken, runt munnen, i pannan och i hårbotten.

Bland tonåringar och vuxna kan eksemet fortfarande sitta i böjveck, men oftast får man eksem på andra ställen på kroppen. Det är vanligast med eksem på händerna, halsen och ansiktet, särskilt ögonlocken, området runt munnen, pannan och hårbotten.

Andra symtom vid atopisk dermatit

Det finns många varianter av atopisk dermatit och det ser olika ut i olika stadier. I det akuta stadiet kan det vara ilsket rött och fjällande med knottror, och om man har ett långvarigt eksem som man har kliat mycket på kan det bli tjockt och fårigt.

Vid lindrig atopisk dermatit ses ibland ljusare fläckar i huden, oftast i ansiktet. Dessa kallas Pityriasis alba. De brukar inte klia.

När man har atopisk dermatit är det vanligt att ha små knottror på överarmarnas utsidor. De kallas Keratosis pilaris och kan ibland klia. De är vanligast under tonåren, sedan blir de mindre synliga.

Atopiska vinterfötter innebär att huden under fotsulorna och stortån fjällar rejält, och att huden spricker.

"Toalettsitseksem", visar sig på och nedanför skinkorna och är vanligt hos barn med atopisk dermatit. Det beror inte på att man är känslig för själva toalettsitsen.

Eksem på läpparna och kring munnen blir ofta värre av att man ofrivilligt hela tiden slickar runt munnen när det känns torrt.

Faktorer som gör att eksemet blir sämre

Det finns flera faktorer som kan förvärra eksemet hos en del. Det kan vara; infektion i eksemet, stress, torr och varm luft, svettning på grund av för varma kläder eller fysisk aktivitet, irriterande kemikalier såsom diskmedel och tvål. Även dammiga miljöer, kyla och vatten, särskilt klorerat vatten, kan göra eksemet värre. Eksemet kan också bli värre av sjukdomar av olika slag, exempelvis förkylning. Under vinterhalvåret förvärras oftast eksemet eftersom luften blir torrare både inomhus och utomhus.

Allergi mot födoämnen kan göra eksemet värre hos små barn

Hos barn kan matallergi, även kallad födoämnesallergi, göra eksemet värre. Det är ovanligt hos vuxna. Om man har matellergi, det vill säga antikroppar mot födoämnen, reagerar kroppen mot ämnena. Särskilt under ett års ålder rör det sig i regel om allergi mot komjölk och ibland mot hönsägg. Om barnet är allergiskt mot komjölk brukar det gå över före två till tre års ålder. Äggallergi försvinner vanligtvis före skolåldern. Man kan också vara allergisk mot fisk, soja, olika sädesslag och jordnötter.

Spädbarn med födoämnesallergi har ofta nässelutslag i eksemet. Ofta har barnet också atopiska symtom från luftvägar och besvär med magen.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

När ska man söka vård?

Det är aldrig farligt att behandla eksemen själv med mjukgörande krämer och/eller receptfria kortisonkrämer som lindrar klådan och dämpar en inflammation. Om det inte är tillräckligt kan man behöva söka vård.

Man kan ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral om man själv eller ett barn stämmer in på ett eller båda av dessa symtom:

  • Har svår klåda och den kortisonkräm som man har köpt själv inte hjälper.
  • Snabbt blir sämre och eksemet ser annorlunda ut, till exempel vätskar sig eller får små gula blåsor.

Om barnet är yngre än sex år kan man kontakta BVC.

Fäll ihop

Undersökning och utredning

Undersökning och utredning

Hur ställs diagnosen?

När diagnosen ska ställas utgår läkaren från om huden kliar och om man har minst tre av följande symtom:

  • någon gång haft eksem i böjvecken
  • har haft astma eller pollenallergi
  • har haft torr hud det senaste året
  • har synliga eksem på typiska områden på huden, till exempel i böjveck, eller för barn under fyra år på kinder och panna och utsidan av ben och armar
  • om symtomen har börjat före två års ålder.

Hos små barn kan eksemen ibland bero på allergi mot födoämnen och pälsdjur. Det kan utredas på en barnläkarmottagning.

Om läkaren är tveksam till diagnosen finns det olika allergitester som kan användas.

Allergi och eksem

Om man har lätta eller måttliga besvär av atopisk dermatit och den vanliga behandlingen fungerar bra görs oftast ingen utredning för att ta reda på om man är allergisk. Undantaget är barn under fem år där allergi kan vara en utlösande orsak till eksem. Därför bör en specialist i allergi-, barn- eller hudsjukdomar göra en utredning med så kallat pricktest för att se om det finns allergi mot till exempel något födoämne. Men personens eller förälderns egen berättelse är den viktigaste delen av allergiutredningen.

Mer än hälften av dem som har atopisk dermatit har ingen allergi eller överproduktion av det ämne i kroppen som utlöser allergin, så kallade IgE-antikroppar. Ibland har de betydelse för att utlösa eksemet, ibland inte.

Överkänslighet mot mat

Hos många barn blir klådan värre av citrusfrukter, tomater, jordgubbar, choklad och kiwi. Det beror inte på att man är allergisk, utan på att huden är extra känslig.

Tester på äldre barn och vuxna kan visa att man är allergisk mot födoämnen eller andra ämnen i omgivningen, men oftast påverkas inte eksemet särskilt mycket av allergin.

Olika tester

I en allergiutredning, för att utreda om man har allergi mot födoämnen, pälsdjur och pollen går det att använda både blodprov och pricktest.

Blodet testas med allergiframkallande ämnen, så kallade allergen, för att leta efter antikroppar i blodet mot allergenen.

Pricktest görs genom att det "prickas" in olika lösningar med allergiframkallande ämnen på huden för att se om det blir någon allergisk reaktion.

Blodprov och pricktest tillsammans ger oftast en ganska säker bild av vilka allergier som finns, men däremot inte svar om hur mycket symtomen just den personen får efter kontakt med allergenet. Flera nya testmetoder är under utveckling.

Epikutantest eller så kallat lapptest används ibland för att ta reda på om man också har en kontaktallergi mot något ämne på huden. Detta är en annan sorts allergi än atopisk dermatit och är ovanligt hos barn. Epikutantest görs oftast inte på barn.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Viktigt att smörja eksemet ofta

Det är bra att veta att det tar tid att behandla eksem. Eftersom hudens skydd i den torra luften är sämre än normalt och huden saknar vissa fetter, behöver fett och fukt tillföras regelbundet hos personer med atopisk dermatit. Oftast behöver man smörja flera gånger varje dag med mjukgörande kräm.

Mjukgörande medel finns i form av salvor, krämer och lotioner. En salva är fet och vaselinliknande i sin konsistens, medan en kräm är lösare. Lotioner och liniment är vattnigare och mer eller mindre flytande.

Kortison är ett inflammationsdämpande läkemedel som också minskar klådan i eksemet. Svag hydrokortisonkräm finns att köpa receptfritt på apoteket. Om det inte hjälper behövs starkare, receptbelagda kortisonkrämer.

Kortisonkrämen ska enbart smörjas på eksemet, medan mjukgörande kräm kan användas över hela huden. Men det är onödigt att smörja med mjukgörande kräm på eksemet när man just har smort det med kortison.

Genom att smörja regelbundet får man oftast mindre besvär av eksemet. Det finns många olika krämer och salvor att välja emellan, både med och utan kortison. För att huden ska hinna bli ordentligt återställd måste man fortsätta att smörja även efter det att huden återfått sitt naturliga utseende.

Trots att man behandlar eksemen kan de bli sämre under vissa perioder. Då kan man vända sig till vårdcentralen eller BVC för att få råd och stöd. Om problemen blir stora kan man kontakta en hudklinik för att få hjälp.

Läs mer om salvor och krämer senare i kapitlet.

Försök att minska klådan

Det bästa sättet att lindra klådan är att behandla med rätt krämer och ha en bra smörjteknik. Om det är små barn som har klåda kan man försöka att avleda dem med till exempel någon lek. Det finns också specialbehandlat silke som man kan pröva, till exempel underställ, underkläder, strumpor och mössor.

Det är svårt att låta bli att klia, och det blir också snabbt ett invant beteende. Men att klia sig ger mer klåda och har man mycket svår klåda ska man söka hjälp.

Enkla och regelbundna rutiner är viktigt

Genom att inte utsätta huden för mer påfrestning än nödvändigt kan man ofta hålla eksemet under kontroll. Det gäller också att undvika det som man vet ger klåda. Här är några råd som oftast minskar problemen:

  • Undvik överdriven tvätt med vatten och tvål. Många som har torr hud tål inte att bada eller duscha mer än varannan dag. Använd gärna en mild tvål och undvik helst alltför parfymerade produkter. På apotek finns tvättkräm och olja till dusch och bad för torr och känslig hud. Hårbalsam och andra hårprodukter kan klia i hårbotten. Att ta svala bad kan hjälpa mot klådan. Använd gärna barnolja i badet.
  • Tvätta gärna kläderna i en tvättmaskin som sköljer effektivt. Det är viktigt att inte överdosera tvättmedel. Det är bra att kontrollera om vattnet är hårt eller mjukt där man bor för att bättre veta hur man ska dosera.
  • Slösa med mjukgörande salvor och krämer, särskilt efter dusch och bad. Man får pröva vilken kräm som känns lagom fet för huden. Den effektivaste krämen är den som känns så bra att man verkligen använder den.
  • Solning med måtta gör oftast att eksemet blir bättre. Men man bör tänka på att eksemhud kan vara extra känslig och lätt blir torr och tunn. Därför bör man sola försiktigt och undvika att bränna sig.
  • Försök att undvika torrt och varmt klimat inomhus, särskilt där man sover. Luftfuktigheten minskar när luften i huset värms upp under vintern. Torrt och kallt vinterväder ger också mer problem med eksem.
  • Undvik att klä på för varmt eftersom en del får klåda av att svettas. Yllekläder kan irritera och klia och syntetkläder kan göra att huden känns instängd, så att man svettas lättare. Därför bör man helst använda bomullskläder närmast kroppen.

Vad kan läkaren göra?

Om man har eksem kan man få recept på kräm som innehåller inflammationsdämpande kortison, förutom vanlig mjukgörande kräm. Små förpackningar av svag hydrokortisonkräm kan man köpa receptfritt på apoteket. För större förpackningar och starkare kortisonkrämer behöver man recept.

Kortisonpreparat är bra för att förbättra eksem och de dämpar också den besvärliga klådan. Om kortison används på rätt sätt kan de flesta med atopisk dermatit slippa besvär den största delen av tiden.

Barn som har mycket klåda på natten och får sömnsvårigheter kan under korta perioder ha nytta av medicin, så kallade sömngivande antihistaminer. Antihistaminer har en bra effekt vid till exempel nässelutslag, men minskar inte klådan vid eksem. Istället utnyttjas den sömngivande effekten som vissa antihistaminer har. Om barnet sover bra river det sig mindre och då får eksemet vara ifred och kan läka lättare. Man kan få sömngivande antihistaminer på recept.

Det är viktigt att veta att vissa barn kan reagera tvärtom och istället bli oroliga och uppvarvade av antihistaminer. Andra kan bli trötta dagen efter.

Om eksemet blir infekterat

Om läkaren tror att det är en bakterie som har infekterat huden och gjort eksemet värre kan en bakterieodling göras. Läkaren tar då ett prov i eksemet med en bomullspinne. Provet skickas till ett laboratorium och man brukar få svar inom högst fem dagar.

Om det är en infektion med bakterier kan man få antibiotika mot den.

Smörjteknik

Man bör smörja med mjukgörande kräm minst en gång om dagen och efter att man har varit i kontakt med vatten, till exempel efter dusch och bad eller när huden känns torr. Det är bäst att använda rikligt med mjukgörande kräm. Ta en ordentlig klick och massera in i huden med hela handen. Låt inte krämen ligga kvar på huden utan fortsätt att massera tills krämen har tagits upp av huden.

Om man behandlar huden med olika sorters salvor är det bra att dela upp smörjningarna till en eller två gånger per dag. Man kan få information om rätt smörjteknik på vårdcentralen eller barnavårdscentralen, BVC. Man brukar ofta få ett schema för smörjning av kortisonkräm av läkaren. Kortisonkrämen ska endast användas på själva eksemet. Smörj den övriga huden med enbart mjukgörande kräm. Om eksemet blir torrt mellan kortisonbehandlingarna är det bra att även smörja eksemet med mjukgörande kräm.

Som förälder behöver man veta hur man ska göra

Det är viktigt att man som förälder till ett barn med eksem har fått bra information. Det är bland annat bra att veta när man ska använda starkare kortisonkräm, hur man ska göra med nedtrappning till mildare kräm, och hur man ska använda den mjukgörande krämen. Man kan prata med en läkare eller sjuksköterska på BVC eller vårdcentralen.

Krämer som bevarar fukten i huden

En del mjukgörande krämer innehåller propylenglykol eller karbamid, som bevarar fukten i huden. Propylenglykol har också en svag bakteriehämmande effekt. Krämer som innehåller karbamid kan svida om man har mycket torr och sårig hud. Därför kan det vara svårt använda krämer med karbamid till små barn.

Dessa krämer är receptfria även i stora förpackningar, men om man får dem på recept ingår de i högkostnadsskyddet.

Kortisonkrämer finns i fyra olika styrkor

Alla kortisonkrämer dämpar inflammationen i huden, men de är olika starka. Hur starkt kortisonpreparat man ska använda beror på hur svårt eksemet är. Den svagaste sorten, som kallas grupp 1, finns att köpa receptfritt på apoteket. För de starkare sorterna, grupp 2 till 4, krävs recept från läkare.

På tuben står en procentsiffra. Den kan vara lite förvirrande eftersom krämerna innehåller olika sorters kortison. En stark kräm kan vara på 0,1 procent medan en mild kräm kan vara på 1 procent. Då är det enklare att tala om mild, medelstark, stark eller mycket stark kortison istället för att nämna procenten.

Oftast börjar man med starkare kortisonpreparat som dämpar eksemet inom några dagar. Om man håller på med en längre tids behandling är det viktigt att använda en så svag kortisonkräm som möjligt.

Det är viktigt att tänka på att vara extra försiktig med stark kortisonkräm när man behandlar ställen där huden är tunn och känslig. Det finns en risk att huden blir ännu tunnare och skörare på grund av behandlingen. Tunn hud finns bland annat i ansiktet, i ljumskarna, under brösten och i underlivet.

Å andra sidan måste man välja en tillräckligt stark kortisonkräm för att den ska hjälpa. Det är ofta en svår balansgång vilken styrka man ska välja. Stark kräm, grupp 3 eller 4, används därför i samråd med sjukvårdspersonal.

Det är viktigt att fortsätta smörja med kortison tills eksemet är läkt och klådan har försvunnit för att det inte ska blossa upp igen. Sedan kan man trappa ner behandlingen genom att smörja mer sällan, men tillräckligt ofta för att inte eksemet och klådan kommer tillbaka.

Immunhämmande läkemedel - ett alternativ till kortisonkräm

Immunhämmande läkemedel är ett alternativ till kortisonkräm. De är receptbelagda och säljs under namnen Protopic och Elidel.

Dessa läkemedel gör att immunförsvaret i huden förändras, och blir mindre aktivt. Irritationen blir då mindre.

Immunförsvaret hjälper till att förhindra skador av det ultravioletta ljuset från solen. Om man kombinerar Protopic eller Elidel med solstrålning skulle det därför kunna finnas en liten risk för att man utvecklar hudcancer. Det är därför viktigt att läkemedlen används med försiktighet och att läkaren som ger behandlingen är en hudspecialist eller en läkare som är erfaren i att diagnostisera och behandla atopisk dermatit.

Immunmodulerare är inte ett förstahandsval vid eksembehandling utan används endast när kortisonkrämen inte har tillräckligt bra effekt eller om kortison av någon anledning är olämpligt. De används inte till barn under två år.

De ska inte kombineras med medicinsk ljusbehandling, solarium eller solning. De personer som använder dem ska använda hög solskyddsfaktor.

Krämen skall strykas på i ett tunt lager och den ska inte användas regelbundet under lång tid.

Ljusbehandling

Sol och salta bad i måttliga mängder är bra för de flesta och gör att eksemet blir bättre. Därför används ibland så kallad medicinsk ljusbehandling som komplement, vilket innebär att man får sola i ett särskilt solarium med UVA-och UVB-strålning. Det är samma strålning som solen ger. Idag används en typ av ljusbehandling, så kallat smalspektrum UVB. Denna är mer effektiv och kräver färre behandlingar än tidigare.

Salta bad

Om man inte har möjlighet att bada i havet kan man göra i ordning ett saltbad hemma. Om man blandar salt i vattnet i samma proportion som den man har i kroppen, det vill säga ungefär knappt 1 del salt på 100 delar vatten, behöver man inte duscha av sig efteråt. Om man gör en starkare saltlösning är det bra att duscha av sig.

Man behöver inte använda någon särskild sorts salt, utan vanligt salt, grovsalt eller havssalt går bra.

På vissa orter finns badhus som har saltvattenbassänger. För personer med eksem är det att föredra framför klorvattenbassänger, vilka ofta gör att besvären förvärras.

Immunhämmande läkemedel i tablettform

För enstaka mycket svårt sjuka vuxna kan det krävas immunhämmande medel i tablettform för att eksemet ska bli bättre. Den behandlingen sköts alltid av en hudspecialist.

Om eksemet inte läker

Om inte eksemet blir bättre trots att man smörjer varje dag beror det ofta på så kallad underbehandling, antingen att man smörjer för lite eller att krämerna är för svaga, eller båda delarna.

Smörjtekniken är lika viktig som att kortisonkrämen är av rätt styrka. Då kan det vara bra att vända sig till en hudklinik som har eksemskola där man bland annat får lära sig smörja på rätt sätt, vilka krämer som är lämpliga och vilka faktorer som försämrar eksemet. Ibland ges också bad med ämnet kaliumpermanganat som har en bakteriedödande effekt. Det innebär att det renar det som annars skulle kunna göra att det blir en inflammation. Om det är ett barn som har besvär kan ibland hela familjen läggas in några dagar för att i lugn och ro få ta hand om barnet och få hjälp.

Det kan finnas andra orsaker till att eksemet inte blir bättre, som att man kanske håller på att få en infektion. För många barn kan den enklaste förkylning göra eksemet sämre. Under hösten och vintern brukar huden bli torrare och eksemet sämre. Även oro och påfrestningar kan inverka. Ibland kan det behövas vård på en behandlingsavdelning, som finns knuten till vissa hudkliniker.

Om försämringen kommer snabbt och eksemet ser annorlunda ut kan det bero på att eksemet har blivit infekterat. Eksemet brukar då vätska sig och ofta bildas små gula blåsor. Då ska man söka läkare eftersom det krävs antibiotikabehandling.

Atopisk dermatit som inte blir bättre av kortisonsalvor bör utredas eftersom det då kan vara fråga om kontaktallergi, som läker om man undviker kontakt med det som ger besvären, eller andra hudbesvär.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2014-05-12
Skribent:

Karin Strååt, läkare, specialist i allmänmedicin, Stockholm.

Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Filippa Nyberg, läkare, specialist i hudsjukdomar, Uppsala.

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge.

Fotograf:

Mats Bjellerup, läkare, specialist i hudsjukdomar och könssjukdomar, enheten för hudsjukdomar, Helsingborgs lasarett.