Barn dricker olika mycket. En del barn har perioder när de dricker väldigt ofta. Varningssignaler är om barnet måste dricka mycket även på natten eller får svårt att hålla tätt.
Ett spädbarns kropp består av mellan 70-75 procent vatten, motsvarande siffra för vuxna är mellan 60-65 procent. Varje dag förlorar ett barn som väger 10 kg ungefär en liter vätska genom urin, avföring, utandning och svettning. En vuxen förlorar ungefär två liter. Det betyder att ett litet barns dagliga vätskeomsättning utgör 10–15 procent av kroppsvikten medan en vuxen bara omsätter mellan två och fyra procent av sin kroppsvikt. De dagliga förlusterna behöver ersättas med mat och dryck.
Hur mycket vätska behöver barnet få i sig?
Vätskebehovet tillgodoses av både det som barnet dricker och den vätska som finns i annan mat. Spädbarn och små barn behöver mycket mer vätska i förhållande till kroppsvikten än tonåringar och vuxna. Ett barn som väger tio kilo behöver ungefär en liter vätska om dagen för att ersätta normala vätskeförluster.
Det är viktigt att nyfödda barn äter minst sex gånger om dygnet för att få i sig tillräckligt med vätska. Blöjan bör vara blöt varje gång man byter, om man byter ungefär sex gånger om dygnet.
Om det är mycket varmt, om barnet rör sig mycket eller om barnet har feber behöver det mer vätska, liksom om barnet har diarré eller kräks. För varje grads feber över 38 grader, ökar vätskebehovet med tio procent. Om man reser till varmare länder med barn, är det bra att tänka lite extra på vätskebehovet. Barn som helammas täcker spontant detta ökade behov av vätska genom ökad amning.
En del barn kan dricka väldigt ofta. Det kan till slut bli ett beteende som kan vara uttryck för oro och stress. Om barnet är tillräckligt gammalt, är det är bra att fråga om barnet verkligen är törstigt varje gång det dricker.
En del tonåringar bär, precis som en del vuxna, med sig en flaska vatten som de dricker ur under dagen. Det finns inga belägg för att den extra vätskan gör nytta. Om man för övrigt mår bra reglerar kroppen själv vätskebehovet med hjälp av törsten.
Små eller svårt sjuka barn kan inte alltid känna törst eller släcka törsten på egen hand, och då behöver man som vuxen hjälpa till.
Särskilda sjukdomstillstånd
Om barn och ungdomar börjar dricka stora mängder på nätterna eller dricker så mycket att de måste upp och kissa eller börjar kissa i sängen igen kan orsaken vara:
- Diabetes typ 1 som samtidigt brukar visa sig i bland annat viktnedgång.
- Diabetes insipidus, en sällsynt åkomma som orsakas av att hypofysens vätskereglering fungerar dåligt eller av andra sjukdomar som nedsätter njurarnas förmåga att koncentrera urinen.
Vad kan man göra själv?
Man kan försöka ta reda på hur mycket barnet dricker under ett dygn. Om man misstänker diabetes typ 1 går det att undersöka om det finns socker i urinen. Om man vill testa själv, går det att köpa urinstickor på apotek. Men ännu bättre är att lämna ett urinprov för test på vårdcentralen eller hos skolsköterskan.
Om barnet förlorar mycket vätska genom till exempel kräkningar eller diarréer, kan det vara bra att ge vätskeersättning för barn, som även ersätter förlorade salter och återställer vätskebalansen fortare. Barnet tillgodogör sig vätskan bäst genom att dricka i små portioner med täta mellanrum.
Om barnet dricker mycket av vana eller stress och fortsätter så under en längre tid, behöver man prata i lugn och ro och försöka få klarhet i varför. Beroende på hur gammalt barnet är, kan man vända sig till skolsköterskan eller en ungdomsmottagning för att få råd och stöd.
När ska man söka hjälp?
Man behöver kontakta vårdcentralen eller en barnläkarmottagning om:
- barnet regelbundet är törstigt även på natten
- törsten stör barnets dagliga aktiviteter
- barnet börjar kissa på sig på dagen och/eller natten
- barnet samtidigt är trött, går ner i vikt, har huvudvärk och är irriterat
- om urinprovstickan visar socker ska man omedelbart ta kontakt med barnklinik.
Man kan alltid kontakta BVC, vårdcentralen eller ringa till sjukvårdsrådgivningen för råd.
