Det är vanligt att barn i sexårsåldern har funderingar kring svåra frågor som döden. När barn börjar förstå att man inte lever för evigt, är det inte ovanligt att de kan bli rädda både för att dö själva och för att någon nära, till exempel mamma eller pappa, ska dö. Det är lika naturligt att barnet har frågor om döden som om allt annat som kan förundra ett barn.
När barn pratar om döden eller om andra svåra saker är det bra att ställa motfrågor för att försöka förstå vad barnet egentligen undrar över. Det blir lätt så att man svarar på det man tror att barnet undrar över och det är inte säkert att man själv tänker på samma sätt som barnet.
Du skriver att din son undrar om man kan dö av huvudvärk, förkylning med mera. Jag vet inte hur du har svarat honom, men det kan vara bra att fråga vad han tror själv eller varför han undrar. Då får han en möjlighet att berätta vad han funderar på och det kanske inte bara är om man kan dö av huvudvärk. Han har kanske till exempel hört talas om någon som hade ont i huvudet och sedan dog, och nu har mormor sagt att hon har ont i huvudet. Eller han kanske inte alls tror att man kan dö av huvudvärk men är jätterädd för att mamma eller pappa ska dö. Han kanske har hört om olyckor där många dör och är rädd att det ska hända någon som han känner. En del barn kan vara rädda för att somna eftersom de inte vet om de kommer att vakna igen. Många barn undrar vart man tar vägen när man har dött.
Om er son berättar vad han tänker på kan ni sedan prata vidare om det som oroar honom. Är han till exempel rädd för att du eller den andra föräldern ska dö, så kan ni lugna honom med att det är väldigt ovanligt att föräldrar dör. Men om han har tagit upp den svåra frågan kan det ändå vara bra att prata om att alla kommer att bli väldigt ledsna om en förälder dör. Men både den andra föräldern och många andra vuxna som också tycker mycket om barnet kommer att finnas kvar, till exempel mormor eller farfar. Om barn förstår att det går att klara sig även om någon som man tycker väldigt mycket om dör, kan det ge en trygghet när tankar på döden dyker upp.
Det låter som om er son har det svårt med sina tankar nu. Om han fortsätter att vara mycket orolig kan det vara bra för både honom och för er att få professionell hjälp. Ni skulle kunna börja med att kontakta barnavårdscentralen som brukar kunna ordna tid hos en barnpsykolog. Ni kan också kontakta landstingets BUP-mottagning, (barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning).
