Om Barn- och ungdomspsykiatrin, Bup

Barn- och ungdomspsykiatrin, Bup, är en del av landstingens så kallade specialistsjukvård och tar hand om de barn och ungdomar som bedöms ha störst behov av psykiatriskt stöd eller vård. Bup har mottagningar i hela landet.

Bup tar emot barn upp till 18 år. När man har fyllt 18 år ska man i stället söka sig till vuxenpsykiatrin. Vissa landsting har psykiatrimottagningar för unga vuxna upp till omkring 25 år.

Oftast behöver man ingen remiss för att få komma till en av Bup:s öppenvårdsmottagningar. Som förälder kan man själv ta kontakt med Bup. Barn eller ungdomar kan också själva ringa och boka tid, eller så kan man som förälder ringa och få en tid för sitt barn. Många mottagningar ger också rådgivning på telefon. Dit kan både vuxna, barn och ungdomar ringa.

På större orter finns Bup-kliniker som tar emot unga som behöver hjälp akut. Där finns det också möjlighet att bli inlagd och få vård dygnet runt.

På en del orter erbjuder Bup även stöd till blivande föräldrar med stark oro för att inte räcka till. Föräldrar till nyfödda barn kan ibland få hjälp för att förbättra samspelet med barnet.

Vilka kan få hjälp på Bup och för vad?

Vilka kan få hjälp på Bup och för vad?

Svårigheter är en naturlig del av livet och ofta kan man hantera dem själv med hjälp av människor i den närmaste omgivningen. Om man är orolig för sitt barn kan man först försöka prata med övriga i familjen, släkt eller vänner. Man kan ta reda på om barnets problem beror på något särskilt som har hänt. Som förälder kan man också prata med personalen på barnets förskola eller skola och fråga vilket stöd de kan erbjuda. Man kanske kan hitta en lösning tillsammans med andra som finns runt barnet i vardagen.

Kanske har man försökt och ändå inte hittat något sätt som gör att barnet börjar må bättre. När oron inte ger med sig eller vardagen inte längre fungerar, kan en lösning vara att ta kontakt med Bup. Man kan alltid ringa och prata med behandlare på Bup, som kan avgöra ifall man kan få hjälp där eller om det är bättre att kontakta någon annan verksamhet.

Det vanligaste problemet bland unga som vänder sig till Bup är svårigheter med familjerelationer. Det kan handla om att föräldrarna bråkar med varandra eller om konflikter mellan föräldrar och barn. Att barn och ungdomar upplever problem i kontakten med kompisar i förskolan, skolan eller på fritiden förekommer också ofta. Koncentrationssvårigheter är ganska vanliga. En del barn har varit med om skrämmande händelser som påverkar dem så mycket att de har svårt att klara av vardagen.

Många som kommer till Bup har ångest eller depression. Problemen kan till exempel yttra sig i ätstörningar eller att barnet skadar sig själv. En del barn har försökt ta sitt liv eller har allvarliga självmordstankar. Bup kan också utreda om barn har funktionsnedsättningar som adhd eller Aspergers syndrom.

Vilka jobbar på Bup?

Behandlingsarbetet på Bup utgår ifrån att man måste förstå människor utifrån flera perspektiv; biologiska, sociala och psykologiska. Behandlarna på Bup har därför olika kompetenser och kompletterar varandra. Personalen består bland annat av psykologer, socionomer, läkare och sjuksköterskor. Många som jobbar på Bup är vidareutbildade till psykoterapeuter och kan ge olika former av terapi.

Fäll ihop

Vilken hjälp kan man få?

Vilken hjälp kan man få?

Den vanligaste behandlingsformen på Bup är olika sorters samtal, som ofta kan ge nya perspektiv kring det som är svårt. Personalen kan bidra med sin kunskap om hur människor fungerar och tillsammans kan man göra både problem och lösningar tydligare. För många räcker det med några samtal.

Ibland behöver man ta reda på mer om varför vissa saker ofta blir svåra för ett barn eller en tonåring. Då försöker Bup:s personal kartlägga det genom att göra en utförlig utredning och bedömning. Tillsammans med barnet och föräldrarna planerar man sedan den behandling som behövs.

På många av Bup:s mottagningar utgår man ifrån att familjen och andra personer i barnets omgivning är viktiga för att barnet ska kunna lära sig att hantera eller komma ur sina svårigheter. Därför är det vanligt att hela familjen deltar i behandlingen, som ofta består av samtal. Barn och föräldrar kan också få hjälp genom att gå i parallella grupper, där de får träffa andra personer i samma situation.

På en del Bup-mottagningar kan barn och ungdomar få behandling i grupp tillsammans med andra i samma situation. Där kan de till exempel få lära sig att hantera symptom som ångestattacker eller aggressionsutbrott. Det kan också finnas temagrupper för barn med exempelvis missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar. För barn och tonåringar som genomgått trauman, till exempel utsatts för sexuella övergrepp eller bevittnat familjevåld, har vissa mottagningar särskilda behandlingsgrupper. Ibland finns dessutom föräldragrupper och syskongrupper för de som har barn eller syskon med psykiatriska diagnoser, till exempel adhd eller en ätstörning.

För att förbättra relationer mellan barn och föräldrar arbetar Bup ofta med olika samspelsbehandlingar. Bup kan också stödja barn och ungdomar individuellt genom olika former av psykoterapi. Om det behövs kan barn och ungdomar också behandlas med läkemedel på Bup.

Fäll ihop

Hur tar man kontakt med Bup?

Hur tar man kontakt med Bup?

Halland

Bup-linjen

I Halland tar man kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin genom att ringa till Bup-linjen,
tfn 010-476 19 99. Här svarar kvalificerad personal och gör en längre telefonintervju. Därefter kommer man överens med patienten om nästa steg, bokar en tid på närmaste Bup-mottagning eller hänvisar till annan vård eller rådgivning. Patienter som bedöms vara akut sjuka hänvisas direkt till den mottagning patienten tillhör.

Oftast behöver man ingen remiss för att komma till Bup:s öppenvårdsmottagningar. Det enklaste är att ringa den närmaste Bup-mottagningen. Ibland kan man också mejla eller fylla i ett formulär på mottagningens hemsida. Många mottagningar har rådgivning på telefon, då man får prata med en behandlare. Ibland kan telefonrådgivning vara ett tillräckligt stöd, andra gånger behöver man mer hjälp. Under telefonsamtalet kan behandlaren bedöma om Bup kan hjälpa till med det aktuella problemet. I så fall får man boka tid för ett besök. I andra fall kan behandlaren rekommendera att man i stället söker hjälp hos skolhälsovården, socialtjänsten, familjerådgivningen eller ungdomsmottagningen.

I en del landsting kan man behöva ha en remiss för att komma till Bup.

Kostar det något att besöka Bup?

Man betalar inget.

Fäll ihop

Hur kan det gå till när man kommer till Bup?

Hur kan det gå till när man kommer till Bup?

Vilka som är med vid det första samtalet beror på hur barnets situation ser ut och hur gammalt det är. Vissa gånger träffar Bup endast föräldrarna, andra gånger är barnet med och ibland vill Bup träffa hela familjen.

En vanlig start på samtalet är att man får tala om varför man velat komma till Bup. Man berättar så mycket eller lite man vill. Behandlarnas uppgift är att skapa möjligheter för att viktiga saker kan bli sagda och att ta ansvar för att alla får komma till tals. De som kommer till Bup har rätt att använda olika uttrycksmedel. Många barn berättar bäst om hur de upplever sin situation genom att visa, rita och leka beroende på person och ålder.

Det första besöket på Bup tar ungefär en timme. Mot slutet bestämmer man om man ska träffas fler gånger eller inte.

Behöver man berätta för skolan att man går till Bup?

Som i all annan sjukvård förs journaler över besöken på Bup. De är sekretessbelagda och personalen har tystnadsplikt. Det är barnet, beroende på ålder och mognad, eller man själv som förälder som avgör om man ska berätta för till exempel skolpersonal att man har kontakt med Bup.

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-03-22
Skribent:

Ulla Forsbeck Olsson, psykolog på Bup, Stockholm, och ansvarig för ungdomssajten www.bup.nu

Redaktör:

Susanne Andersson, 1177.se

Granskare:

Annelie Lindström, psykiatrisjuksköterska och verksamhetschef för Bup:s länsklinik i Västerbotten, Umeå


Halland
Tillägg uppdaterade:
2014-06-27
Skribent:
Harald Bergengren, kommunikatör Psykiatrin i Halland
Manusunderlag:
Magnus Oléni, verksamhetschef Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Halland