Patientjournalen i Halland

Hur vi hanterar dina uppgifter styrs bland annat av patientdatalagen. Lagen innebär att vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård och tandvård har möjlighet att elektroniskt ta del av varandras patientuppgifter. Syftet är att få en samlad bild av varje patients vårdbehov för att kunna ge bästa möjliga vård. Har vi rätt information så kan vi lättare komma fram till vilken behandling som är effektivast.

I Halland finns flera vårdgivare som på detta sätt har möjlighet att utbyta information. Region Halland är en av dem. Regionen har också vårdavtal med flera privata vårdgivare.

Vem får läsa din journal?

Syftet med patientdatalagen är också att stärka patienternas säkerhet och att skydda känsliga uppgifter. Vårdpersonalen får endast läsa uppgifter i din journal om han eller hon deltar i vården av dig eller på annat sätt behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården och tandvården.

Om en annan vårdgivare än Region Halland, till exempel en privat vårdenhet, ska få ta del av din journal krävs att du ger ditt samtycke.

Varje gång någon tar del av uppgifter om dig i den elektroniska journalen registreras det. Det betyder att det i efterhand går att spåra vem som har öppnat en journal och när detta skedde. Det är straffbart att läsa en journal som man inte har rätt att ta del av. Som patient har du möjlighet att få information om vem som har öppnat din journal och vid vilken tidpunkt det inträffade. För att få den här informationen ska du vända dig till de vårdenheter där du har behandlats.

Spärra uppgifter

Om du inte vill att dina uppgifter ska vara tillgängliga för vårdenheter utanför den som gett dig behandlingen kan du begära att uppgifterna spärras. Då måste du själv berätta för övriga vårdenheter vad de behöver veta för att ge dig en god och säker vård.

Du kan när som helst begära att spärren tas bort. Om ditt hälsotillstånd är allvarligt och du själv inte kan informera dem som vårdar dig kan spärren tas bort tillfälligt. En förutsättning är då att uppgifterna har betydelse för att ge dig en god och säker vård vid det tillfället.

Vårdnadshavare har inte rätt att spärra uppgifter i sitt barns journal.

Barn och ungdomar som ännu inte har fyllt 18 år har, utifrån vissa förutsättningar, själva möjlighet att begära att uppgifterna ska spärras. Läs mer i den fördjupade informationen.

Nationella kvalitetsregister

Region Halland rapporterar uppgifter om vård och behandling till nationella kvalitetsregister. Detta gör det möjligt att följa upp och jämföra behandlingsresultat i syfte att utveckla vården.

Innan uppgifter om dig läggs in i ett nationellt kvalitetsregister ska du som patient bli informerad och du har då rätt att tacka nej.

Mer om patientjournalen

• Som patient har du i de flesta fall rätt att läsa din journal och att få kopior på journalhandlingar, men det finns undantag. Om du inte förstår det som står i journalen kan du begära att vårdpersonalen förklarar det för dig.
• Du har möjlighet att få antecknat i journalen om du tycker att något som står där är fel eller missvisande.
• De lagar som reglerar informationen i och kring patientjournalen är framförallt hälso- och sjukvårdslagen, tandvårds- lagen, patientdatalagen, personuppgiftslagen, offentlighets- och sekretesslagen och tryckfrihetsförordningen.
• Om du har frågor kring din journal vänd dig till personalen på den vårdenhet där du behandlats.

När du besöker oss som patient i hälso- och sjukvården och tandvården registrerar vi uppgifter om dig i patientjournalen. Journalen är ett nödvändigt stöd för att vi ska kunna ge en god och säker vård.

I din journal finns uppgifter om:

• identitet,
• besök på vårdcentraler, sjukhus, mottagningar, tandvårdskliniker, hjälpmedelscentraler,
• inläggning på sjukhus,
• telefonkontakter,
• bakgrund till vården, undersökningar, diagnoser, ordinationer, operationer och andra åtgärder och det framgår vem som utfört vad och när,
• ställningstaganden om val av behandlingar,
• möjlighet till förnyad medicinsk bedömning,
• patientavgifter och
• annan relevant information.

I patientjournalsystem använder vi sökbegrepp för att snabbt nå information. Journalen är också ett juridiskt viktigt dokument när vårdärenden behöver utredas. Din journal bevaras och särskilda regler gäller för gallring av uppgifter.

Vem får läsa och använda mina patientuppgifter?

Patientuppgifter är sekretesskyddade och vi som arbetar i vården har tystnadsplikt. Vi har endast tillgång till dina patientuppgifter:

• när vi deltar i din vård och behandling och därmed har en aktuell vårdrelation och
• när vi behöver uppgifter för att kunna utföra administrativt arbete som till exempel följa upp verksamheten, säkra och utveckla kvalitet.

Verksamhetschefen/motsvarande ansvarar för att medarbetarna har rätt behörighet för sitt uppdrag. Varje medarbetare identifierar sig med ett unikt användarid kopplat till rätt behörighet för att få tillgång till den information man behöver, och för att det i efterhand ska vara möjligt att kontrollera vem som har gjort vad och när, så kallade loggkontroller.

Remiss

När du remitteras till annan vårdenhet medger du samtidigt att mottagaren har rätt att få ta del av de patientuppgifter om dig, som krävs för att kunna ta ställning till din fortsatta vård eller behandling.

Sammanhållen journal

Sammanhållen journal innebär att olika vårdgivare har direktåtkomst till varandras uppgifter under vissa förutsättningar. Vårdgivare är till exempel regioner, landsting, kommuner och privata aktörer. Det gör det möjligt för oss inom vården att elektroniskt få ta del av dina patientuppgifter oavsett var du vårdats om du inte säger nej till detta (se nästa stycke Spärra uppgifter). Syftet är att få en mer samlad bild av dina vårdbehov för att ge dig bästa möjliga vård.

Spärra uppgifter

Om du inte vill att dina uppgifter ska ingå i sammanhållen journalföring, eller vara tillgängliga för andra vårdenheter inom Region Halland, kan du begära att uppgifter spärras. I samband med det ska du få information om konsekvenserna. Då ansvarar du själv för att vi inom vården får veta vad vi behöver för att ge dig en bra och säker vård. För att personal ska få läsa spärrade uppgifter behöver du lämna ditt samtycke.

Är ditt hälsotillstånd så allvarligt att du själv inte kan lämna samtycke kan spärren tas bort tillfälligt om uppgifterna är nödvändiga för den vård som du behöver.

Under pågående behandling på en vårdenhet, kan du inte spärra uppgifter för den vårdenheten. När som helst kan du begära att spärren tas bort. Då vänder du dig till den vårdenhet där uppgifterna spärrats.

Som vårdnadshavare har du inte rätt att spärra uppgifter om dina barn.

Barn och ungdomar under 18 år

I takt med stigande utveckling och mognad förfogar barn och ungdomar under 18 år själva över sin sekretess. Det innebär att barn och ungdomar som ännu inte fyllt 18 år själva kan begära spärr förutsatt att barnet av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal eller kurator bedöms ha uppnått tillräcklig mognad och utveckling. När ett barn begär spärr har det rätt att få hjälp av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal eller kurator med att förstå risker och konsekvenser av en spärr.

Lämna ut och inhämta personuppgifter

I vissa fall lämnas personuppgifter till myndigheter och organisationer samt till andra vårdgivare som inte ingår i sammanhållen journal. Varje utlämnande inom Region Halland prövas enligt offentlighets- och sekretesslagen förutom i vissa fall då det finns en skyldighet att lämna uppgifter. Det kan gälla socialstyrelsen, försäkringskassan eller smittskyddsinstitutet. Privata vårdgivare omfattas inte av offentlighets- och sekretesslagen utan bedömer utlämnande utifrån annan särskild lagstiftning.

Ett exempel på att vi inhämtar uppgifter är att vi dagligen får uppgifter från folkbokföringsregister om adresser och vissa personliga förändringar som till exempel namn och civilstånd.

Vem har läst min journal?

Alla som går in i datoriserade patientjournaler lämnar elektroniska spår efter sig på en så kallad logglista.

1. Patientdatalagen ger dig rätt som patient att få veta vilka vårdenheter som har öppnat journalen, vid vilken tidpunkt och hur länge. Logglistan ska vara utformad på ett sådant sätt att du kan avgöra om detta varit befogat eller inte.
2. Tryckfrihetsförordningen ger dig därefter rätt att begära ytterligare information om vilka personer som tagit del av informationen, eftersom patientjournalen är en allmän handling.

Vill du begära ut logglista ska du vända dig med en skriftlig begäran till den vårdenhet (till exempel sjukhusklinik eller vårdcentral) du vill ha information från. I den ska du ange namn och personnummer och vilken tidsperiod du vill att logglistan ska omfatta. Du måste alltid vända dig till den vårdenhet det gäller och kan inte begära logglista för flera vårdenheter i en och samma begäran.

Rättelse av oriktiga och missvisande uppgifter

Om du som patient anser att något i din journal är oriktigt ska du vända dig till den vårdenhet där anteckningen gjorts. Din avvikande mening ska antecknas i journalen. Om du vill att uppgifterna ska tas bort ska du vända dig med en skriftlig begäran till Socialstyrelsen som beslutar om uppgifterna får förstöras eller inte.

Rätt till skadestånd

Om du anser att dina personuppgifter har hanterats i strid med Personuppgiftslagen, eller Patientdatalagen kan du vända dig till den politiska nämnd eller styrelse som är personuppgiftsansvarig för den vårdenhet där dina uppgifter finns, och begära skadestånd. I vissa fall kan landstinget ersätta dig för skada eller kränkning av den personliga integriteten.

Personuppgiftsansvarig

Personuppgiftsansvariga i Region Halland är regionstyrelsen och driftsstyrelserna Hallands sjukhus, Sjuktransport, Närsjukvården i Region Halland och Psykiatrin i Halland för sina respektive verksamhetsområden. De har var och en utsett ett personuppgiftsombud som har till uppgift att se till att personuppgifter behandlas på ett lagligt och korrekt sätt.

Information om vem som är personuppgiftsansvarig hos privata vårdgivare, som Region Halland har vårdavtal med, finns hos respektive vårdgivare.

Rätt till information enligt Personuppgiftslagen

Som patient har du rätt att kostnadsfritt en gång per kalenderår få veta vilka uppgifter som finns om dig i olika it-system. Du har också rätt att samtidigt få veta varför uppgifterna har registrerats och till vem de har lämnats ut. Begäran ska vara skriftlig och undertecknad på papper, och i den ska du hänvisa till personuppgiftslagen § 26. Den skickas till personuppgiftsombudet för den vårdenhet där du behandlats.

Nationella kvalitetsregister

Vårdgivare rapporterar uppgifter om vård och behandling till nationella kvalitetsregister. Syftet är att följa upp och jämföra behandlingsresultat.

Innan dessa uppgifter läggs in i ett nationellt kvalitetsregister ska du som patient bli informerad och du har då rätt att avböja.