Läkaren säger att jag har panikattacker, kan det stämma?

Ångest och oro ger kroppsliga besvär. Det är med kroppen du upplever och känner obehagliga skrämmande känslor. Vi har en medfödd reflex i kroppen som reagerar på fara, den så kallade attack-alarmreaktionen. Om det händer något farligt sätter det så kallade autonoma nervsystemet igång på högvarv. Detta är den del av nervsystemet som sköter hjärtrytm, andning, blodtryck, svettning samt tarmar och urinblåsa. Kroppen ställs in på att fly, springa för livet, eller stanna och slåss. Olika stresshormoner frisätts i blodet och hjärtat börjar pumpa för fullt. Blodkärlen i bröstet blir fulla vilket leder till att det kan kännas som ett tryck eller smärta djupt inne i bröstet. Magen påverkas, även tarmen och urinblåsan kan bli orolig. Muskelspänningen ökar i armar och ben och bröstkorg. Stresshormonerna kan också påverka den ytliga blodcirkulationen till huden med frusenhet och känsla av rysningar. Vid panikattacker är det denna reaktion som sätts igång i kroppen. Så visst kan dina besvär stämma med den diagnos din läkare gjort.

Jag antar att du fått eller blivit föreslagen någon behandling. Det finns läkemedelsbehandling som kan hjälpa. Det brukar också vara viktigt att ha en samtalskontakt, exempelvis med kurator eller psykolog, för att få hjälp att bearbeta och lära sig hantera känslorna.

Det är också viktigt med fysisk träning. Låg till måttligt intensiv konditionsträning kan minska ångesten. Träningen har också en stämningshöjande effekt och minskar depressionskänslor. Nervsystemet jag beskrev här lugnar ner sig när man anstränger sig fysiskt, och i stället frigörs ämnen i kroppen som du mår bra av. Exempel på lågintensiv träning är promenader, simning eller cykling. Jympa finns på olika nivåer och är också en utmärkt träningsform som har positiva effekter både för kropp och själ.