Kroppsundersökning innan provet tas
Innan man lämnar ett ryggvätskeprov får man träffa en läkare och berätta om sina besvär och sjukdomar man eventuellt haft tidigare. Ofta får man göra en neurologisk undersökning. Då prövar läkaren bland annat hur rörlig man är och hur pass väl man kan hålla balansen. Läkaren tittar ibland även på ögonbottnarna och kontrollerar reflexerna. Känseln kan prövas genom att läkaren sticker en nål lätt i huden på olika ställen på kroppen. Ibland vill läkaren göra fler undersökningar, till exempel datortomografi eller magnetkameraundersökning, för att utesluta allvarliga sjukdomar. Man kan också få lämna blodprover.
Oro för provtagningen
Innan undersökningen kan man vara orolig för hur det ska kännas. Om man vill kan en anhörig eller en god vän följa med som stöd under provtagningen. Numera används tunna nålar och sticket gör inte så ont. När läkaren för in nålen mellan kotorna brukar det upplevas som ett lätt tryck.
Försök att slappna av
Det är bra om man kan hitta en någorlunda skön och avslappnad ställning så att man klarar att ligga eller sitta still under hela undersökningen. Det finns till exempel cd-skivor med avslappningsövningar och andningstekniker som man kan lyssna på hemma som förberedelse. Om man ändå känner sig spänd kan man be om muskelavslappnande läkemedel som kan hjälpa.
Skjut rygg som en katt
När ryggvätskeprovet tas ska man antingen ligga ner på sidan eller sitta upp. I båda fallen är det viktigt att göra sig så kutryggig som möjligt. Det kan underlätta att ha en kudde i knäet om man ska sitta när provet tas. Man blir ofta ombedd att ”skjuta rygg som en ilsken katt”. Det underlättar för läkaren, eftersom det då blir större mellanrum mellan kotorna.
Provet tas med en mycket tunn nål
Provet tas med en mycket tunn nål, vanligtvis mitt i ländryggen. Läkaren känner på höftbenskammarna för att hitta rätt plats för sticket. Huden på och runt stället där nålen ska stickas in tvättas med sprit. Om man vill ha lokalbedövning får man det, men det lindrar egentligen inte så mycket. Med eller utan lokalbedövning så känner man ett tryck. Utan lokalbedövning känner man dessutom själva sticket genom huden under några sekunder.
Nålen måste vara i rätt läge
När nålen gått igenom huden förs den in till den så kallade spinalkanalen, eller ryggradskanalen, som innehåller ryggvätska. Det gör vanligtvis inte ont, men om läkaren inte hittar rätt plats för nålen kan den komma åt benhinnor eller nerver. Ibland måste flera stick göras för att nålen skall komma på rätt plats.
Ryggvätska tappas ur för provtagning
När nålen är på plats får ryggvätska droppa ner genom nålen ut i ett provrör. Om trycket ska mätas kopplas ett tunt plaströr till nålen. I det kan läkaren på en gång se hur högt eller lågt trycket i ryggvätskan är.
Undersökningen håller oftast på i omkring en halvtimme. Ryggvätskan rinner långsamt, en droppe i taget, och därför kan undersökningen ta tid. Exakt hur lång tid provtagningen tar beror på hur mycket ryggvätska som behövs. Hur mycket ryggvätska som behövs beror i sin tur på vilka prover som ska tas på ryggvätskan. Ofta behövs 5–25 milliliter. Vätskan återbildas vanligtvis inom en timme.
Efter undersökningen
I samband med undersökningen får man ofta lämna ett blodprov. Det analyseras tillsammans med ryggvätskan, till exempel vid utredning av infektion eller inflammation. Ofta får man ligga ner och vila en stund, vanligtvis omkring 15-30 minuter.
Smärtsam men ofarlig huvudvärk
I dag används tunna nålar vid ryggvätskeprovtagning. Det minskar risken för svår huvudvärk efter undersökningen. Ungefär en av tjugo personer drabbas, och unga, långa, smala personer som brukar ha huvudvärk i vanliga fall, får det oftare än andra.
Vanliga smärtstillande läkemedel hjälper oftast inte helt om man har svår huvudvärk efter ett ryggvätskeprov. Huvudvärken kan göra väldigt ont men den är inte farlig och lindras vanligen om man lägger sig ner. Om man ligger på rygg, sida eller mage spelar ingen roll, men det är bra att ligga utan kudde så att huvudet är i höjd med ryggraden. Huvudvärken brukar komma först efter ett par timmar och är sedan ofta kvar i flera dagar. Den anses bero på tryckförändringen som uppstår när man har lämnat ryggvätska.
Huvudvärken kan också bero på att hålet där nålen stacks in inte hunnit läka och små mängder av ryggvätska fortsätter att läcka ut. Har man väldigt ont kan man få behandling med så kallad blood-patch. Eget blod förs då in med en spruta på samma ställe som ryggvätskeprovet togs, och blodet tätar hålet där ryggvätska droppar ut. Huvudvärken brukar gå över snabbt vid behandling med blood-patch. Behandlingen utförs i regel bara av narkosläkare.
Besvär efter ryggvätskeprov ovanligt
Förutom att en del får huvudvärk, är det mycket ovanligt att man får besvär efter ett ryggvätskeprov.
Man ska kontakta sjukvården om man efter ett ryggvätskeprov får
- feber utan tydlig orsak
- till exempel svaghet eller känselnedsättning i benen.
