Ögonundersökning

Skriv ut (ca 9 sidor)

Om du får problem med synen så behöver du undersöka dina ögon för att orsaken till det ska kunna upptäckas och behandlas. Efter en grundundersökning där bland annat synskärpa och ögats tryck kontrolleras kan du ibland behöva komplettera med någon specialundersökning, till exempel av synfältet.

Skriv ut

Förberedelser

Förberedelser

Du behöver inte förbereda dig på något speciellt sätt. På ögonmottagningen kan du, beroende på vilken undersökning du ska göra, få ögondroppar som vidgar pupillen. Nackdelen är att synen blir tillfälligt försämrad under något dygn. Därför ska du under den tiden undvika bilkörning. Det kan även vara bra att ha med sig ett par solglasögon eftersom dropparna kan göra så att du blir bländad av solen.

För att du ska kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Fäll ihop

Grundundersökning av ögonen

Grundundersökning av ögonen

  • Ögat i genomskärning, klicka på bilden för mer information

    Ögats uppbyggnad.

    Mer information
    Ögat i genomskärning.

    Ögonläkaren undersöker ögat framifrån och bakåt: ögonlocken, bindehinnan, hornhinnan, främre kammaren, regnbågshinnan, pupillen, ögats lins, glaskroppen samt slutligen synnerven och näthinnan.

    De främre delarna av ögat, från ögonlock till lins, är lätta att undersöka. De bakre delarna - glaskroppen, synnerven och näthinnan - kan vara svåra att se tillräckligt bra genom en normalstor pupill. Därför måste ofta pupillen vidgas med ögondroppar.

Först görs en grundundersökning av dina ögon. Den tar mellan 10 och 20 minuter och gör inte ont.

En grundundersökning består av tre delar:

  • Synundersökning
  • Undersökning av ögat med ögonmikroskop.
  • Tryckmätning

Synundersökning

En synundersökning görs för att undersöka om ögats funktion är normal det vill säga om synen är försämrad, och om synnedsättningen i så fall beror på ett brytningsfel eller en ögonsjukdom.

Hur går synundersökningen till?

Du får läsa bokstäver på en upplyst tavla som är placerad fem meter bort. Det finns tio eller tolv rader med bokstäver på tavlan.

När barn undersöks använder bokstäverna HVOT, bokstaven E vänd åt olika håll, eller teckningar av djur och blommor, och så vidare.

Om du har brytningsfel finns flera sätt att komma fram till vilken glasstyrka som är lämpligast för att korrigera felet. Den äldsta och vanligaste metoden är att olika glas sätts i en provbåge och du får själv bedöma vilket glas som ger bäst synskärpa.

En annan mycket vanlig metod är att använda sig av en så kallad autorefraktor. Det är en apparat som liknar ett ögonmikroskop och som mäter brytningsfelet och ger förslag på lämpligt glas. Glaset kontrolleras sedan på ovanstående sätt. Metoden används både till barn och vuxna.

Ett annat sätt att mäta brytningsfelet på barn och personer som inte kan medverka till undersökningen är med så kallad skiaskopi. Det innebär att provglas av olika styrkor, som är monterade i en list, rörs framför pupillen. Av pupillens färg kan läkaren sedan dra slutsatser om brytningsfelets typ och storlek.

När det rör sig om brytningsfel brukar man komma fram till ett glas eller en kombination av glas som gör att du kan läsa sista raden på syntavlan. Då har du normal, även kallad full, synskärpa. Är synskärpan fortfarande nedsatt, trots alla provade glas, har du en synnedsättning som kan ha andra orsaker än brytningsfel.

Synundersökningen är varken obehaglig eller besvärlig. Möjligen kan den kännas lite ansträngande om man håller på för länge.

Undersökning av ögat med ögonmikroskop

Med en apparat som kallas ögonmikroskop eller hornhinnemikroskop kan förändringar och sjukdomar i ögat upptäckas och studeras i detalj. Läkaren kan till exempel se alla hornhinnesjukdomar, sjukdomar i ögonvitan och regnbågshinnan, grå starr och de flesta näthinnesjukdomarna.

Hur går undersökningen till?

Undersökning av ögat görs med hjälp av en apparat som kallas ögonmikroskop eller hornhinnemikroskop, och som består av en förstoringsapparat och en lampa. Med den kan läkaren se ögats alla delar mycket tydligt, i kraftig förstoring om det behövs. Undersökningen tar vanligtvis 10-20 minuter.

Ögonmikroskopet står på ett höj- och sänkbart bord. Du får sitta på ena sidan av bordet med hakan och pannan mot ett stöd så att huvudet och ögonen är helt stilla under den tid som undersökningen pågår. På andra sidan mikroskopet sitter läkaren och undersöker ögat genom ett system av förstorande linser. En lampa kan lysa på ögat, som undersöks från alla vinklar.

Ögat undersöks noggrant och systematiskt framifrån och bakåt: ögonlocken, bindehinnan, hornhinnan, främre kammaren, regnbågshinnan, pupillen, ögats lins, glaskroppen samt slutligen synnerven och näthinnan.

De främre delarna av ögat, från ögonlocket till linsen, är lätta att undersöka. De bakre delarna - glaskroppen, synnerven och näthinnan - kan vara svåra att se tillräckligt bra genom en normalstor pupill. Därför måste ofta pupillen vidgas med ögondroppar.

När ljuset från ögonmikroskopet riktas genom pupillen mot näthinnan, särskilt gula fläcken, blir du bländad. Ljuskänsliga personer besväras mer av detta.

Den här undersökningen kan också göras med ett så kallat oftalmoskop eller ögonspegel, som är en handburen lampa och lins i ett. Apparaten är mindre exakt än ögonmikroskopet, men används ofta på till exempel vårdcentraler, husläkarmottagningar och avdelningar på sjukhus där man inte undersöker ögon varje dag. Den används också om patienten är sängliggande.

Om läkaren vill undersöka hornhinnan i detalj kan en ögondroppe med ett färgämne droppas in i ögat. När du sedan blinkar sprids vätskan över ögat, och läkaren kan se mycket små sår och skador.

Efter undersökningen kan du ha svårt att läsa under något dygn och du ska också undvika bilkörning under den tiden.

Tryckmätning, som också görs i ögonmikroskopet

Ögontrycket mäts för att utesluta högt tryck i ögat, något som kan uppstå efter ett slag mot ögat eller vid grön starr, glaukom. Ett högt tryck kan skada ögat utan att du märker det.

Hur går undersökningen till?

Tryckmätningen görs antingen i början eller i slutet av undersökningen med hjälp av ögonmikroskopet. Den innebär att en fjäderbelastad plastcylinder trycks lätt mot hornhinnan, som har bedövats med en droppe bedövningsmedel. Enstaka gånger behövs fler än en droppe. Det finns även andra metoder. En som optiker ofta använder innebär att en luftstråle riktas mot hornhinnan. Ögat behöver då inte vara bedövat.

Båda undersökningarna tar under en minut och det enda obehaget är en lätt, övergående irritation efter bedövningsdroppen.

Fäll ihop

Specialundersökningar

Specialundersökningar

Efter att du gjort en grundundersökning så kan du behöva komplettera den med en eller flera specialundersökningar. Läkaren vill kanske undersöka synfältet eller fotografera näthinnan. Undersökningarna tar mellan 5 och 45 minuter. De olika undersökningarna gör inte ont, men kräver koncentration och du kan bli trött i ögonen efteråt.

Exempel på specialundersökningar är:

  • Biometri
  • Elektroretinogram
  • Fluoresceinangiografi
  • Färgsinnesundersökning
  • Korneal topografi
  • Optisk koherenstomografi, OCT
  • Pachymetri
  • Synfältsundersökning
  • Undersökning av mörkerseende
  • Undersökning av ögonrörelser och samsyn
  • Ultraljudsundersökning
  • Vågfront analys
  • Ögonbottenfotografering

Biometri

Biometri är en typ av ultraljudsundersökning och används för att räkna ut styrkan på den plastlins som ska opereras in i ögat vid en operation av grå starr. Idag har det också blivit vanligt att istället för ultraljud använda sig av laser då det ger ett mer exakt resultat.

Hur går undersökningen till?

Biometriapparaten liknar ögonmikroskopet. Du får först ögondroppar som vidgar pupillerna och sitter sedan framför apparaten med hakan och pannan mot ett stöd. Apparaten mäter hornhinnans radie och ögonglobens längd. Sedan räknar en dator ut styrkan på den lins som behövs för att du ska se normalt efter en grå starr-operation.

Undersökningen görs ofta av en sköterska och tar ungefär 10 minuter.

Elektroretinogram, ERG

Med så kallat ER G går det att undersöka hur näthinnan fungerar och tidigt upptäcka vissa näthinnesjukdomar.

Hur går undersökningen till?

ERG, elektroretinogram innebär att mycket svaga strömmar avleds från näthinnan.
En kontaktlins som har ledningar till ERG-apparaten placeras på hornhinnan. Näthinnan stimuleras med blixtar av olika styrka och längd. Sedan ritar apparaten en kurva som visar näthinnans svar på retningen. Med hjälp av kurvans utseende kan läkaren dra slutsatser om hur näthinnan fungerar och upptäcka vissa näthinnesjukdomar på ett tidigt stadium.

Undersökningen tar 30-45 minuter.

Fluorescensangiografi

Med fluorescensangiografi undersöks näthinnan och blodkärlen. (Med fluorescensangiografi undersöks näthinnan och blodkärlen när man till exempel har vissa näthinnesjukdomar, diabetes eller blodpropp i näthinnans blodkärl.)Den vanligaste anledningen till undersökningen är att man fått förändringar i gula fläcken.

Hur går undersökningen till?

Undersökningen är en form av ögonbottenfotografering. Först injiceras en kontrastvätska i blodet genom venen i armvecket och bilder tas på näthinnan genom ett blåfilter. Kontrastvätskan gör att blodkärl i näthinnan och åderhinnan syns tydligt och på så sätt går det att undersöka näthinnans och blodkärlens tillstånd vid vissa näthinnesjukdomar, diabetes eller blodpropp i näthinnans blodkärl.

Du sitter i ett mörklagt rum medan en sköterska tar en serie bilder genom pupillen, som vidgats med ögondroppar. Du sitter och tittar i ett ögonmikroskop som är anslutet till en digitalkamera.

Undersökningen tar ungefär 20-30 minuter. Du kan bli bländad av upprepade blixtar och det kan kännas lite tröttsamt på slutet.

Det är viktigt att säga till om du är allergisk mot kontrastmedlet eller mot något som kan vara besläktat med det. I övrigt är undersökningen ofarlig.

Färgsinnesundersökning

Färgsinnet kontrolleras om man misstänker någon sjukdom eller läkemedelsbiverkan som drabbar synnerven och som kan ge färgblindhet.

Hur går undersökningen till?

Färgsinnesundersökningen innebär att du får titta på färgbilder med fläckar och punkter i olika färgnyanser. Dessa bildar tydliga mönster, till exempel siffror och linjer, om du har normalt färgsinne. Har du fel på färgseendet ser du däremot bara en röra av färgfläckar.

En annan variant av undersökningen är att du ska placera ett antal olikfärgade runda pjäser i en rad så att färger som mest liknar varandra ligger intill varandra.

Med hjälp av färgsinnesundersökningen går det att bestämma vilka områden av färgsinnet som inte är normala. Det tar ungefär 5-10 minuter att bläddra genom bilderböckerna eller lägga pjäserna.

Korneal topografi

Här analyserar läkaren oregelbundenheter i hornhinnans främre yta, som förekommer framför allt vid brytningsfelet astigmatism och vid ögonsjukdomen keratokonus.

Hur går undersökningen till?

Du får sitta i mörker och titta i ett ögonmikroskop, till vilket en digitalkamera och en dator är ansluten. Före undersökningen får du droppar som vidgar pupillerna så att näthinnan och gula fläcken syns tydligt i mikroskopet.

Undersökningen tar fem till tio minuter. Det enda obehagliga är att du kan bli bländad av blixten.

Optisk koherenstomografi, OCT

Den här undersökningen är ett nytt sätt att bedöma och följa förändringar i gula fläcken, makula. Den är en form av ögonbottenfotografering som ger en bild av näthinnan i tvärsnitt. Metoden är särskilt bra för att undersöka svullnader och bildningar av hål. Den är också en förutsättning för att bedöma om man kan behandlas.

Hur går undersökningen till?

OCT är en slags ögonbottenfotografering. Som vid alla andra sådana undersökningar sitter du i mörkret med pannan och hakan i ett stöd och tittar i ett ögonmikroskop, till vilket en digitalkamera och en dator är ansluten. Före undersökningen får du droppar som vidgar pupillerna så att näthinnan och gula fläcken syns tydligt. Bilderna från OCT visar gula fläcken med ett tvärsnitt av näthinnan. Förändringar syns tydligare än vid en vanlig ögonbottenfotografering.

Undersökningen tar fem till tio minuter. Det enda obehagliga är att du kan bli bländad av blixten.

Pachymetri

Med denna undersökning mäts hornhinnans tjocklek. Om den är tjockare eller tunnare än den vanligen är blir värdena vid tryckmätningen felaktiga. Utifrån hur avvikande tjockleken är behöver tryckvärdena korrigeras så att rätt diagnos ställs och man behandlas med rätt mängd läkemedel.

Pachymetri används också inför behandling av keratokonus och laserbehandling av närsynthet.

Hur går undersökningen till?

Pachymetri-apparaten står på ett höj- och sänkbart bord. Du får sitta på ena sidan av bordet med hakan och pannan mot ett stöd så att huvudet och ögonen är helt stilla under den tid som undersökningen pågår. På andra sidan sitter läkaren.

Mätningen av hornhinnans tjocklek kan sedan göras på olika sätt. Bland annat kan läkaren lysa med en ljusstråle genom hornhinnan och låta en dator räkna ut tjockleken. Görs mätningen istället med ultraljud så bedövas ögat först med droppar. Läkaren håller sen ett mätinstrument mot hornhinnan och en dator räknar ut tjockleken.

Undersökningen tar ungefär 10-20 minuter.

Synfältsundersökning

Synfältsundersökningen görs om läkaren misstänker sjukdomar som kan påverka synnerven eller andra delar av synbanan. Det rör sig då om i första hand grön starr och i andra hand neurologiska sjukdomar, till exempel hjärntumörer och hjärnblödning.

Hur går undersökningen till?

Idag finns huvudsakligen två typer av synfältsapparater, den äldre så kallade Goldmann och de nya automatiserade/datoriserade synfältsapparaterna.

Oavsett vilken typ som används får du sitta i ett mörkt rum framför en böjd, svagt belyst skärm. En ljuspunkt som varierar i storlek och ljusstyrka visas på olika ställen på skärmen och du ska signalera genom att trycka på en knapp om du ser den. Det eller de områden där du inte uppfattar punkten registreras som en synfältsdefekt. Beroende på var i synfältet bortfallen finns, vilken form de har och hur stora de är går det sedan att dra slutsatser om hur mycket skadad synnerven är vid grön starr eller var i hjärnan en eventuell tumör eller blödning sitter.

Undersökningen tar ungefär 10-20 minuter. Den upplevs sällan som ansträngande.

Det finns också en undersökning som kallas synfältsundersökning enligt Donders. Det är en enklare metod för att bedöma synfältets yttre gränser, till exempel när du testar synen för körkort och liknande. Här sitter du som ska undersökas mitt emot den som undersöker, exempelvis en läkare. Ni håller båda för ert vänstra eller högra öga och tittar rakt in i den andres öppna öga. Läkaren håller sedan upp sin hand eller ett instrument på olika avstånd ut från sin kropp. Om du som undersöks ser lika långt ut som läkaren har du ett normalt synfält.

Undersökning av mörkerseende

Genom att undersöka mörkerseendet kan ögonläkaren se om du lider av vissa ärftliga näthinnesjukdomar, vilket kan ge försämrat mörkerseende innan det har blivit några synliga förändringar på näthinnan.

Hur går undersökningen till?

Först får du vara i ett helt mörkt rum i två minuter. Sedan bländas du i fem minuter. Därefter projiceras ett randigt mönster med allt svagare ljus på en skärm. Genom undersökningen får läkaren en kurva som visar näthinnecellernas, det vill säga syncellernas, tillstånd och hur de fungerar. Undersökningen tar ungefär 30-45 minuter.

Undersökning av ögonrörelser och samsyn

Om ögonen skelar eller om du har någon neurologisk sjukdom som påverkar ögonmusklerna undersöker läkaren hur ögonen rör sig och hur koordinationen mellan ögonen är. Denna undersökning görs också om man har skador i ansiktet runt ögonen.

Hur går undersökningen till?

Den här undersökningen kan vara mer eller mindre omfattande beroende på vilka problem du har och hur gammal du är.

Samsynen är förmågan att i hjärnans syncentrum lägga ihop de två bilderna som kommer från högra respektive vänstra ögat och skapa en tredimensionell bild. Vid undersökningen använder sig läkaren av bilder, olika hjälpmedel och apparater. För personer med normal samsyn framstår dessa bilder som tredimensionella och belägna framför bladet där de är avbildade, medan personer utan samsyn ser dem som platta och liggande på bladet.

I sin enklaste form får du titta på speciella bilder med särskilda glasögon. Då kan läkaren avgöra om du har samsyn eller inte. Om du däremot ser dubbelt behövs mer komplicerade undersökningar som kartlägger hur ögonmusklerna fungerar.

De flesta som undersöks är barn och undersökningarna anpassas så att de inte är besvärliga eller tråkiga.

Ultraljudsundersökning

Med ultraljudsundersökning undersöks ögats inre, bakom linsen. Metoden används när läkaren inte kan se in, till exempel på grund av grå starr eller en blödning i glaskroppen.

Hur går undersökningen till?

En ultraljudsundersökning innebär att du blundar och att en så kallad ultraljudspenna sätts mot de slutna ögonlocken och vinklas i olika riktningar. Sedan framträder en bild på en bildskärm där läkaren kan se eventuella förändringar i ögat.

Undersökningen tar ungefär 10 minuter.

Vågfront analys

Denna metod analyserar hur ljuset bryts när det passerar genom hornhinnan. Läkaren får en bild av alla faktorer som kan orsaka ett brytningsfel och har goda möjligheter att korrigera det på ett bra sätt.

Hur går undersökningen till?

Vågfrontsanalys går till på liknande sätt som vid en OCT. Du får sitta i mörker och titta i ett ögonmikroskop, till vilket en digitalkamera är ansluten. Före undersökningen får du droppar som vidgar pupillerna så att näthinnan och gula fläcken syns tydligt.

Undersökningen tar fem till tio minuter. Det enda obehagliga är att du kan bli bländad av blixten.

Ögonbottenfotografering

Undersökningen görs för att följa upp olika näthinnesjukdomar, näthinne- och kärlförändringar vid diabetes och förändringar på synnerven vid grön starr och tumörer.

Hur går undersökningen till?

Ögonbottenfotografering innebär att en serie bilder tas på ögonbotten. Du sitter i ett mörklagt rum med hakan och pannan i ett stöd och tittar i ett ögonmikroskop, till vilket en digitalkamera är ansluten. Före undersökningen får du droppar som vidgar pupillerna så att näthinnan och gula fläcken syns tydligt.

Undersökningen tar fem till tio minuter. Det enda obehagliga är att du kan bli bländad av upprepade blixtar.

Fäll ihop

Hur mår du efter en ögonundersökning?

Hur mår du efter en ögonundersökning?

Du kan gå hem direkt efter en ögonundersökning. Du mår inte dåligt, men har du fått ögondroppar som vidgar pupillen blir du ofta ljuskänslig och får försämrad syn i upp till ett dygn. I sådana fall ska du undvika bilkörning under den tiden. Solglasögon kan vara skönt att ha på om det är soligt ute.

Du får ofta veta resultatet av undersökningarna direkt, annars ska du få veta när du kommer att kontaktas

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-06-15
Redaktör:

Carina Wesström, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Roger Sidestam, ögonläkare

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge