Ont i magen

Många organ i magen

Begreppet magen används för att beskriva många olika saker. Det kan betyda magsäcken, eller det som brukar kallas mag-tarmkanalen som innefattar alla organ som har med matsmältningen att göra. Det kan också handla om andra kroppsdelar som finns mellan bäckenet och lungorna, nämligen urinblåsan, njurarna, prostatan hos män och livmodern och äggstockarna hos kvinnor.

Buken är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva de organ som finns innanför den så kallade bukhinnan, nämligen magsäcken, tarmarna, levern, gallblåsan och bukspottkörteln.

Magtarmkanalen smälter maten

Mag-tarmkanalen börjar med munnen och avslutas med tjocktarmen och ändtarmen. Den omfattar alla de delar som transporterar eller hjälper till att bryta ner maten man äter, så att kroppens celler kan använda de olika näringsämnena. I magtarmkanalen finns det körtlar som spottkörtlarna, levern och bukspottkörteln. Galla bildas i levern och når tarmen via gallgången och kan lagras i gallblåsan.

Mag-tarmkanalens viktigaste uppgift är att sköta matsmältningen. Det innebär att:

• Födan sönderdelas när den tuggas och knådas i mag-tarmkanalen. Maten bryts också ner med hjälp av olika kemiska ämnen, exempelvis enzymer och av bakterierna i tarmen.
• Den sönderdelade födan transporteras genom hela mag-tarmkanalen.
• Vatten, näringsämnen och salter tas upp från födan.
• Kroppen gör sig av med resterna i form av avföring.

Magont ska alltid tas på allvar

Det kan finnas enkla orsaker där besvären går över av sig själva utan behandling, men det kan också finnas allvarliga orsaker till att man har ont i magen.

Om man inte känner igen det onda och inte hittar någon naturlig förklaring till att man har ont, eller om smärtorna inte går över, ska man söka läkare. Det kan vara lämpligt att först ringa sjukvårdsrådgivningen. Där kan man få råd om man ska söka akut eller om det är bättre att beställa en tid på vårdcentralen.

Om man har blod i urinen eller avföringen ska man alltid söka vård.

Många orsaker till magont

Ont i magen kan vara tecken på att man har fått en sjukdom. Det kan vara en akut sjukdom som kommer plötsligt eller så kan man ha mer långdragna besvär. Ibland kan man också ha besvär som förbättras och försämras periodvis under flera år, i så kallade skov. Många gånger kan det också vara svårt att hitta någon säker orsak till varför man har ont i magen. Ibland kan man ha jobbiga magbesvär, men där det varken syns på prover eller andra undersökningar. Exempel på det är IBS och funktionell dyspepsi.

En del läkemedel, även receptfria, kan ge ont i magen. Det gäller till exempel smärtstillande mediciner som kallas coxhämmare. Exempel på coxhämmare är läkemedel som innehåller det verksamma ämnet acetylsalicylsyra som till exempel Treo och Magnecyl, läkemedel som innehåller naproxen som till exempel Pronaxen och Naproxen och läkemedel som innehåller ibuprofen som till exempel Ipren och Ibumetin. Om man äter mediciner kan det därför vara bra att fråga sin läkare eller på apotek om det kan vara på grund av dem som man har ont i magen.

 Man kan må illa och känna sig uppblåst

Om man har ont i magen känner man sig också ofta illamående. Illamåendet kan bli så starkt att man måste kräkas. Magen kan kännas uppblåst och bubblig och man kan ha rapningar eller sura uppstötningar. Även om man inte känner sur smak i munnen kan man ha en brännande känsla bakom bröstbenet. Det är ett tecken på att sur magsaft kommer upp till matstrupen. Avföringsvanorna kan också påverkas så att man antingen är förstoppad eller har diarré. Även matlusten kan vara sämre än vanligt. Antingen kan det ta emot helt att äta, eller så kan man fortare än vanligt känna sig mätt.

Sök hjälp om besvären inte går över

Om man inte hittar någon enkel förklaring till det onda, om smärtorna inte går över av sig själv eller om de är mycket kraftiga bör man söka läkare.

Har smärtorna kommit plötsligt och är mycket intensiva eller man har fått ont efter till exempel ett slag, eller man börjar bli matt, yr eller svimmar ska man söka akut på vårdcentral eller akutmottagning.

Om smärtorna är lindrigare eller om de utvecklats stegvis under en längre period kan det vara lämpligare att vända sig till sin vanliga allmänläkare på vårdcentralen. Om det behövs kan läkaren skriva en remiss till en annan specialist.

Så undersöks man

Läkaren vill veta hur länge man haft besvär och hur det känns. Det är viktigt att beskriva besvären så noga som möjligt. Det räcker inte att säga att man har ont, utan läkaren vill veta var i magen det onda sitter och hur smärtan känns. Man får beskriva om smärtan är molande, svidande, knivskarp, om det gör ont hela tiden eller om det onda kommer och går. Man får också beskriva om något gör smärtan bättre eller sämre, till exempel mat, rörelser eller djupandning.

Om man har andra besvär, till exempel illamående eller sura uppstötningar, är det viktigt att berätta om dem också. Man får också tala om hur det hela började och om besvären blivit bättre eller sämre sedan dess. Kvinnor får även svara på frågor om sina menstruationer och eventuella flytningar. En utförlig beskrivning av alla besvär gör det lättare för läkaren att ställa rätt diagnos.

Undersökning av buken

Läkaren undersöker buken genom att känna på den. Det underlättar om man försöker vara så avslappnad som möjligt i bukväggsmuskulaturen. Det är också bra att berätta hur det känns när läkaren klämmer på olika ställen. Ibland knackar läkaren på buken med sina fingrar eller lyssnar på den med stetoskop. Läkaren brukar också känna i ändtarmen med ett finger efter att ha smort in handsken med lite glidmedel.

Oftast räcker dessa enkla undersökningar för att ställa rätt diagnos, men ibland måste läkaren gå vidare i utredningen med mer avancerade undersökningar. Det kan bli aktuellet med blod- och urinprov, gastroskopi, rektoskopi, koloskopi, ultraljud eller röntgen. Kvinnor kan också få genomgå en gynekologisk undersökning.

Provtagning

Ibland får man lämna prover. Det finns inget enskilt prov som ger svar på vad besvären beror på, utan läkaren tar flera prover utifrån vad han eller hon tror att besvären kan bero på. Ibland får man lämna blodprov, urinprov eller avföringsprov.

Gastroskopi, koloskopi och rektoskopi

När man får genomgå en gastroskopi eller koloskopi används instrument som antingen förs in genom munnen och matstrupen till magsäcken och första delen av tolvfingertarmen, eller genom ändtarmen till tjocktarmen. Instrumentet överför bilder från tarmen som läkaren kan se på en skärm. Rektoskopi innebär att läkaren för upp ett plaströr som är ungefär lika tjockt som en tumme i ändtarmen. Därigenom kan läkaren se förändringar i ändtarmens slemhinna. Läkaren kan även ta små vävnadsprover från slemhinnan med hjälp av en liten tång. Proverna undersöks sedan i mikroskop. Det går också att bränna bort förändringar med hjälp av instrumentet.

Ultraljud

Ultraljudsundersökning brukar framför allt användas om läkaren misstänker att man har problem med njurarna, gallblåsan eller levern. Ultraljud fungerar ungefär som ett ekolod. Ljudvågor skickas iväg och studsar mot det organ som undersöks. Det eko som uppstår omvandlas till en bild på en skärm.

Röntgen och andra bildundersökningar

Röntgen används ofta för att undersöka magen. Då används ofta kontrastmedel. Ibland får man dricka kontrastmedlet och ibland sprutas kontrastmedlet in i blodet. Ibland får man genomgå en datortomografi eller magnetkameraundersökning.

Om man plötsligt får magont kan det bland annat bero på

• maginfektion/magsjuka
• blindtarmsinflammation
• njurstengallsten
• brustet magsår
• inflammation i bukspottskörteln
• tarmvred
• pulsåderbråck
• blodpropp i tarmarnas blodkärl.

Magsjuka – diarré och kräkningar

De flesta människor får en eller flera gånger i livet magsjuka. Det finns många typer av magsjuka. Besvären kan antingen bero att man har blivit smittad av någon annan eller på att man ätit något olämpligt.

När man är magsjuk mår man som regel rejält dåligt under en eller ett par dagar. Man mår illa, har ont i magen, diarré och ibland kräks man. Det är oftast svårt att behålla den mat man äter. Man kan även få feber och muskelvärk.

Eftersom diarré och kräkningar gör att man förlorar vätska är det viktigt att dricka mycket. Man bör dricka ofta och lite i taget. Om små barn har kräkningar och diarréer är det extra viktigt att de får i sig vätska. Så snart man känner sig bättre och kan börja äta igen går det bra att pröva vanlig mat direkt.

Blindtarmsinflammation

När man har en blindtarmsinflammation har det lilla maskformiga blindtarmsbihanget blivit inflammerat. Bihanget sitter i tjocktarmens första del vid övergången från tunntarmen.

Blindtarmsinflammation brukar börja med att man mår illa och har dålig aptit. Man kan ha en obestämd känsla av obehag och värk mitt i magen och det känns ömt runt naveln. Efter några timmar brukar besvären ändra karaktär och läge så att man i stället får mycket ont till höger i buken. Efter något dygn kan man få feber.

Blindtarmsinflammation är vanligast i åldern 10-20 år och vanligare bland män än bland kvinnor.

Njursten

Urinen innehåller olika salter. Om koncentrationen av salt blir för hög kan det bildas kristaller som kan växa till och bilda så kallade njurstenar. Njurstenarna kan fastna i urinledaren och hindra urinen från att rinna förbi.

Då får man intensiva periodvisa smärtor i sidan. Det onda kan också stråla ut mot ryggen eller ljumsken. Man kan även känna en mer dov, molande värk i sidan. Ofta mår man illa och känner sig uppblåst i magen. Ibland gör det mindre ont när man rör på sig.

Njursten orsakar ofta små rispor i slemhinnan i urinvägarna och då kan det börja blöda lite. I vissa fall kan man då se lite blod i urinen.

Njursten är vanligast i åldern 20-50 år och fler män än kvinnor får sjukdomen.

Brustet magsår

Magsår innebär att man har fått ett sår i slemhinnan antingen i magsäcken eller i tolvfingertarmen. Ibland, men det är ovanligt, kan ett magsår brista.

Då får man mycket plötsligt ont i bukens övre del som blir öm vid beröring. Smärtorna är kontinuerliga och man vill helst ligga stilla och inte röra sig. Ibland kan smärtorna stråla ut i ryggen. Ett magsår kan brista utan att man har haft några tidigare besvär. De flesta magsår brister inte utan läker av sig själva eller med hjälp av medicin

Gallsten

Gallstenar bildas av ett slags kristaller som finns i gallan. Man kan ha gallstenar utan att ha några besvär av dem, men om de hindrar gallan från att passera ut i tarmen kan man få mycket ont.

Det är oklart varför man får gallstensbesvär men det är vanligare om man är överviktig, har vissa sjukdomar eller ärvda anlag och om man äter mycket fet mat.

Om man har gallstensbesvär får man en intensiv och skärande smärta under revbenen på höger sida. Smärtan kommer i intervaller efter måltider, speciellt om man har ätit fet mat. Ibland kan smärtan stråla bakåt mot ryggen och upp mot höger axel. Ofta mår man också illa och behöver kräkas. Man kan få frossa och feber om gallblåsan är inflammerad.

Kvinnor får oftare av gallstensbesvär än män, och äldre personer oftare än yngre. Ungefär var tredje kvinna och var femte man över 40 år får gallsten.

Bukspottkörtelinflammation, akut

Bukspottkörteln sitter långt bak i buken, framför ryggraden. Den bildar olika ämnen, så kallade enzymer och hormoner, som behövs för att man ska kunna bryta ner maten och för att sockerhalten i blodet ska ligga på en lagom nivå.

Akut inflammation i bukspottkörteln, pankreatit, kan man bland annat få om man har en gallstenssjukdom eller om man dricker stora mängder alkohol. Ibland finns det ingen speciell förklaring till varför bukspottkörteln blir inflammerad.

Om man har akut bukspottkörtelinflammation kan man ha mycket ont högt upp i mitten av magen och smärtan känns ofta även ut i ryggen mellan skulderbladen. Ibland har man också feber. Ofta gör det så ont att man blir blek och kallsvettig och har svårt att vara stilla. Men besvären kan också vara lindrigare. Det är också vanligt att man mår illa och kräks, och att magen blir svullen.

Tarmvred

Det finns två sorters tarmvred. De brukar kallas tarmhinder respektive stillastående tarm.

Tarmhinder innebär att något hindrar tarminnehållet från att röra sig framåt i tarmen. Hindret kan vara en hård klump av avföring eller mat som har fastnat eller att delar av tarmen har växt ihop efter en tidigare operation i magen. Det kan också vara tarmen som har vridit sig kring sig själv, eller att det finns en tumör i tarmen. Tarmhinder kallas också för mekanisk ileus.

Om man har stillastående tarm har tarmrörelserna stannat av. Det kan komma efter en operation i magen eller om man varit med om en större olycka. Det kan också komma om man har haft väldigt ont, till exempel efter ett gallstensanfall. Stillastående tarm kallas också för paralytisk ileus.

Om man har tarmhinder får man ont i magen i intervaller i takt med att tarmen försöker pressa sitt innehåll mot hindret. Man brukar dessutom må illa och kräkas. Kräkningarna kan ibland likna avföring. Om man har stillastående tarm brukar buken blir uppspänd och gasfylld, eftersom varken gas eller avföring kan passera nedåt.

Pulsåderbråck i magen

Om man har ett bråck på stora kroppspulsådern i magen har pulsådern vidgats, vilket innebär att den blir svagare och riskerar att brista. Pulsåderbråck i magen kallas också bukaortaaneurysm.

Man kan ha ett bråck länge utan att ha besvär av det, men om bråcket brister får man ofta plötsligt smärtor i magen eller nedre delen av ryggen. På grund av blödningen från stora kroppspulsådern kommer man samtidigt i medicinsk chock. Då blir man blek, kallsvettig, får hög puls och kanske svimmar.

Fler män än kvinnor får pulsåderbråck och oftare män som är äldre än 60 år.

Blodpropp i tarmarnas blodkärl

En blodpropp kan bildas eller fastna i de kärl som ser till att tarmarna får syre- och näringsrikt blod. Då börjar den del av tarmen som inte får näring och syre att brytas ned och förstöras.

Man får kraftiga smärtor som känns i hela magen. Man blir även illamående, känner sig uppspänd och får diarré som ibland kan vara blodig. En tid innan man blivit akut sjuk kan man ha haft lite ont i magen, framför allt i samband med att måltider.

Det är vanligare att man får blodpropp i tarmarnas blodkärl om man har andra sjukdomar i hjärtat eller blodkärlen, som till exempel kärlkramp.

Om man har magont som pågår under en längre tid kan det bero på

• stress
• dyspepsi - känslig mage
• gastrit - magkatarr
• magsår
• halsbränna - magsaftsreflux
• IBS - känslig tarm
• inflammatorisk tarmsjukdom
• infekterade tarmfickor
• urinvägsinfektion
• förstoppning
• intolerans mot vissa ämnen i kosten
• cancer.

Man kan få ont i magen av stress

Det är vanligt att man får besvär från magen om man känner sig stressad, har en svår livssituation eller genomgår en kris. Det finns många skäl till att man kan känna sig stressad. Man kanske oroar sig för framtiden, för hälsan, för ekonomin, för att bli arbetslös eller för familjen. Man kan också känna sig otillräcklig och tycka sig inte riktigt hinna med allt som förväntas av en.

Besvären beror oftast inte på något egentligt fel i magen, men de kan ändå kännas mycket besvärliga. Rökning, alkohol och vissa läkemedel kan göra att man får mer besvär.

Om man är stressad är det vanligt att man får ont i magen, förstoppning eller diarré.

Dyspepsi - känslig mage

Dyspepsi innebär att man har en känslig mage. Ofta går det inte att hitta någon orsak till besvären, men oro, stress eller att man äter ohälsosamt kan förvärra besvären.

Om man har känslig mage kan man ha ont eller känna obehag upptill i magen i samband med att man äter, eller känna ett hungersug i den så kallade maggropen. Man kan också bli snabbt mätt, känna sig uppspänd i magen, må illa eller ha lättare halsbränna eller sura uppstötningar. Det är ovanligt att besvären beror på något allvarligt.

De flesta vuxna personer i Sverige har någon gång haft dyspepsi, men vanligtvis är besvären inte så stora att man söker vård för dem.

Dyspepsi kallas ofta felaktigt för magkatarr. Det är missvisande eftersom magkatarr, så kallad gastrit, betyder att man har en inflammation i magsäcken. Det har man oftast inte om man har de här besvären.

Gastrit

Om man har gastrit är magsäckens slemhinna inflammerad. Det kan en läkare se genom ett gastroskop. Inflammationen kan bero till exempel på vissa läkemedel eller på samma bakterie som orsakar magsår.

De besvär man får om man har gastrit liknar dem man har när man har magsår eller dyspepsi. Värken är ofta sugande eller molande mitt i magen eller högt upp mellan revbensbågarna. Man mår också ofta illa eller har en brännande känsla bakom bröstbenet.

Magsår

Magsår innebär att man har fått ett sår i slemhinnan antingen i magsäcken eller i tolvfingertarmen. Magsår kallas också för ulcus. Magsår beror oftast på en bakterie, men man kan också få magsår av vissa läkemedel.

Olika personer har olika besvär av magsår. Vissa får till exempel mer besvär när de äter, andra mindre. Men det är vanligt att det gör ont på en viss plats i övre delen av magen, att man har perioder med besvär under flera veckor och är besvärsfri mellan perioderna, att man mår illa och snabbt blir mätt.

Halsbränna - magsaftsreflux

Om man har halsbränna kommer magsaft upp i matstrupen. Det beror på att den övre magmunnen inte sluter riktigt tätt utan släpper igenom en del magsaft från magsäcken upp till matstrupen. Halsbränna kallas också för magsaftsreflux.

Om man har magsaftsreflux kan man ha sura uppstötningar, en brännande känsla eller ont bakom bröstbenet eller ont mitt i övre delen av magen.

Det är vanligt att gravida kvinnor har magsaftsreflux på grund av trycket från det växande fostret. Det är också vanligt hos överviktiga personer.

IBS - känslig tarm

IBS innebär att man har olika besvär som har att göra med mag-tarmkanalen. Namnet är en förkortning av den engelska benämningen irritable bowel syndrome. Sjukdomen brukar även kallas kolon irritabile eller känslig tarm. Det finns egentligen ingen förklaring till varför man får känslig tarm, utan tjocktarmen tycks vara extra känslig.

Det är vanligt att man har ont i magen, smärtorna går över när man tömmer tarmen. Om man har IBS brukar man också ha förstoppning eller diarré, ibland växlande mellan bägge och problem med för mycket gaser. IBS är inte allvarligt, men kan kännas mycket besvärligt. Besvären kan komma och gå periodvis.

IBS är vanligare bland kvinnor och börjar oftast i 30- till 40-årsåldern, men besvären kan komma oavsett ålder.

Inflammatorisk tarmsjukdom

Om man har Crohns sjukdom, ulcerös kolit och mikroskopisk kolit har man vanligen en livslång inflammation i någon del av mag-tarmkanalen. Sjukdomarna har mycket gemensamt, men även en del olikheter. De brukar med ett samlingsnamn kallas för inflammatorisk tarmsjukdom.

Det är inte klarlagt varför man får en inflammatorisk tarmsjukdom, men inflammationen startar med att kroppens immunförsvar aktiveras och påverkar slemhinnan i tarmen som får djupa sår. Ärftlighet och rökning tycks spela in.

Om man har en inflammatorisk tarmsjukdom är det vanligt att man har ont i magen, diarré, blod i avföringen, går ner i vikt och känner sig trött. Ofta har man så kallades skov, det vill säga att man mår bättre under vissa perioder och sedan kommer besvären tillbaka.

Det är vanligast att man får Crohns sjukdom och ulcerös kolit när man är i 18-30 årsåldern. Mikroskopisk kolit förekommer i alla åldrar men är vanligast hos medelålders och äldre kvinnor.

Infekterade tarmfickor

En tarmficka är en liten utbuktning på tarmslemhinnan, oftast i nedre delen av tjocktarmen. Det är vanligt med tarmfickor och oftast märker man inte av att man har dem, men om de blir infekterade kan man få besvär. Det är oklart varför man får tarmfickor.

Om man har infekterade tarmfickor är det vanligt att man får ont i nedre delen av magen, ofta på vänster sida och får feber. Man kan också bli trög, lös eller känna sig uppblåst i magen.

Om man har flera tarmfickor är det vanligare att de blir infekterade. Det är också vanligare ju äldre man blir.

Urinvägsinfektion

En urinvägsinfektion beror på att bakterier trängt in i urinvägarna genom urinröret.

Om man har urinvägsinfektion kan man ha en dov och molande värk i magen. Det brukar svida när man kissar och man behöver kissa ofta. Urinen kan vara mörkare än normalt och ibland kan den också lukta illa. Det komma lite blod i urinen och man kan känna sig lite småfrusen. Om infektionen sprider sig till njurarna kan man få diffust ont i ryggen, feber och frossa och känna sig sjuk.

Kvinnor får oftare urinvägsinfektioner än män.

Förstoppning

Om man får förstoppning har man svårt att tömma tarmen, och avföringen kan bli hård och trög. Ofta beror det på att man dricker för lite och äter mat som innehåller för lite fibrer. Det är vanligt att få förstoppning om man ändrar sina matvanor, är orolig eller stressad. En del läkemedel och mat kan också ge förstoppning.

Förutom att det gör ont i magen, känner man sig ofta uppspänd och däst när man är förstoppad, och ibland även illamående. Förstoppning kan ge både plötsliga och mer långvariga besvär.

Laktosintolerans

Om man har laktosintolerant har man för lite av enzymet laktas som behövs för att bryta ned mjölksocker innan det kan sugas upp genom tarmslemhinnan. Mjölksockret blir kvar utan att brytas ned i tarmen.

Om man har laktosintolerans är det vanligt med gaser i magen, diarré, magknip och uppsvälld mage.

Glutenintolerans

Glutenintolerans innebär att man inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Gluten skadar tarmluddet i tarmens slemhinna hos den som har glutenintolerans och det gör att man inte kan tillgodogöra sig näringen i maten på ett bra sätt. Besvären brukar gå över om man undviker att äta sådant som innehåller gluten. Glutenintolerans kallas också för celiaki.

Det är inte klarlagt varför vissa blir känsliga för gluten. Den viktigaste kända orsaken är ärftlighet.

Om man har glutenintolerans är det vanligt att man känner sig trött, har diarré, gaser och buller i magen, går ner i vikt. Man kan också få blåsor i munnen och värk i skelettet. Man kan ha glutenintolerans utan att veta om det.

Cancer i buken

Man kan få en cancersjukdom i magen, men det är ovanligt innan femtioårsåldern. Man bör alltid söka vård om man har ont i magen en längre tid, särskilt om man samtidigt är trött och går ner i vikt.

Oavsett vad det beror på ska man alltid söka vård om man har en blödning i mag-tarmkanalen. Om man har en blödning i mag-tarmkanalet kan man ha svart eller blodblandad avföring, blodig urin eller kräkningar som är bruna och ser ut som kaffesump.

Mensvärk

En menscykel inleds med en mensblödning när slemhinnan i livmodern stöts ut. När livmodern drar ihop sig för att stöta ut slemhinnan kan det göra ont. Det vanligaste är att man har ont omedelbart innan blödningen sätter igång. Man kan också få ont i magen när man har ägglossning, den brukar inträffa ungefär mittemellan menstruationerna.

Orsaken till varför en del får besvär och andra inte är delvis okänd men det kan bero på hur känslig man är för vissa hormoner.

Om man har mensvärk kan det göra ont i nedre delen av magen eller ryggen. Man kan även bli yr och illamående.

Äggledarinflammation

Om man har en äggledarinflammation svullnar äggledarna och gör ont. Äggledarinflammation beror på att man fått en infektion som till exempel gonorré eller klamydia i ena eller i båda äggledarna. Bakterierna som orsakar infektionen överförs via sexuella kontakter. Infektionen börjar med bakterier i slidan som sprider sig uppåt via livmodertappen, livmodern och vidare upp till äggledarna. Äggledarinflammation kallas också salpingit.

Man kan ha en äggledarinflammation utan att ha några besvär, men det är vanligt att man har rikligare flytningar, ont magen eller upplever en tyngdkänsla i underlivet. Man kan också få feber och känna sig trött.

Muskelknutor i livmodern

Det kan bildas knutor i livmoderns muskelvävnad. Knutorna består av muskelceller och bindväv och kan sitta utanpå eller inne i livmodern. Ofta får man flera knutor samtidigt. Muskelknutorna kallas också myom.

Om man har muskelknutor i livmodern är det vanligt med rikliga blödningar, tyngdkänsla i underlivet eller kraftiga smärtor vid menstruation.

Det är ovanligt att man får muskelknutor när man är ung och efter klimakteriet brukar de bli mindre eller försvinna helt.

Graviditet utanför livmodern – utomkvedshavandeskap

Om man är gravid och det befruktade ägget fastnar på vägen till livmodern har man fått en graviditet utanför livmodern. Ett befruktat ägg som fastnat i äggledaren kan aldrig utvecklas till ett barn. Vissa gånger kan ett utomkvedshavandeskap avslutas av sig själv, och man får ett missfall. Om graviditeten fortsätter kan äggledaren brista och man får en inre blödning.

Den vanligaste orsaken till utomkvedshavandeskap är att det finns skador i äggledarna, ofta efter en infektion som till exempel gonorré eller klamydia.

De första veckorna känns ett utomkvedshavandeskap som en vanlig graviditet. Man kan till exempel få spänningar i brösten och må illa, eller så märker man ingenting alls. Lite senare, oftast i vecka fem eller sex, brukar man få blödningar och mycket ont i magen, ofta långt ner eller i ena sidan. Om äggledaren brister kan man få en större blödning som stannar i bukhålan.

Behandlingen vid ont i magen varierar mycket. Det beror helt på vad som orsakat besvären. Ibland kan man behandla sig själv, ibland behöver man medicin eller till och med opereras.

Vad kan man göra själv?

Om man får ont i magen ska man först och främst tänka efter om det finns någon enkel förklaring till det onda. Om det gör det kan man oftast få besvären att gå över med hjälp av egenvård.

Om flera personer i ens närhet har magont, mår illa eller har diarré samtidigt är det troligt att man råkat ut för magsjuka. Magsjuka brukar gå över av sig själv, men det är viktigt att se till att man får i sig tillräckligt med vätska. Är det ett barn som är sjukt är det extra viktigt.

Att tänka på vad man äter och dricker kan hjälpa om man har besvär från magen som förstoppning, IBS, magsår, dyspepsi eller gastrit. Att röra på sig, till exempel gå en promenad varje dag, är bra för att hålla tarmen igång men också för att man brukar må bättre rent allmänt. Om man har en intolerans mot gluten eller laktos mår man bättre om man undviker det man inte tål.

Om man vet med sig att man har en stressig livssituation och att de besvär man har förvärras i samband med stress kan man försöka ändra sina levnadsvanor. Kanske man kan dra ner lite på arbetstakten eller försöka ta tag i problem som ligger och gnager och oroar.

Behandling med läkemedel

Ibland kan man ta receptfria läkemedel när man har ont i magen. Det kan till exempel vara om man har besvär av magsaft som kommer upp i matstrupen, IBS, känslig tarm eller mensvärk. På apoteket kan man få råd om vilka receptfria läkemedel som kan vara bra när man har besvär från magen.

Ibland behöver man få läkemedel utskrivna på recept av en läkare. Man kan till exempel behöva antibiotika om man har äggledarinflammation eller urinvägsinfektion, läkemedel mot trög eller lös mage om man har IBS, eller läkemedel som har en kramplösande och lugnande effekt på tarmen.

Om man har njursten eller gallsten kan man behöva ta smärtstillande och antiinflammatoriska mediciner.

Om man har inflammatorisk tarmsjukdom brukar man få ta läkemedel under de perioder man har besvär. Man kan få kortison eller andra inflammationshämmande läkemedel, antibiotika, och ibland även läkemedel som hämmar celldelningen.

Ibland behöver man få vätska och näring direkt genom blodet för att mag- tarmkanalen ska få vila en tid, till exempel om man har inflammerade tarmfickor eller inflammatorisk tarmsjukdom.

Behandling genom operation

Ibland kan man behöva opereras. Det gäller till exempel om man har njursten, gallsten, inflammatorisk magsjukdom, inflammerade tarmfickor, muskelknutor i livmodern eller cancer i magen.

Man kan också behöva opereras akut, till exempel om man har blindtarmsinflammation, brustet magsår, utomkvedshavandeskap, tarmhinder, blodpropp i tarmarnas blodkärl eller ett större pulsåderbråck i magen.