Huvudvärk hos barn och tonåringar

Skriv ut (ca 8 sidor)

Att ha ont i huvudet är vanligt hos både barn och tonåringar. Orsaken är ofta förkylning och infektioner men huvudvärk kan också bero på andra sjukdomar, psykisk ohälsa eller sömnbrist. Ofta går det inte att hitta någon förklaring till huvudvärken. För det mesta går värken över av sig själv, men ibland kan den sitta i längre och komma oftare. Även om det är mycket ovanligt kan huvudvärken i vissa fall bero på en allvarlig sjukdom.

Skriv ut

Mer än hälften av alla barn från sju år och uppåt har huvudvärk minst en gång per år och bland tonåringar är det ännu vanligare.

Olika typer av huvudvärk

Olika typer av huvudvärk

Huvudvärk hos barn och tonåringar kan delas in i följande kategorier

  • spänningshuvudvärk
  • migrän
  • huvudvärk vid sjukdom
  • annan huvudvärk.

Spänningshuvudvärk

Den vanligaste typen av huvudvärk hos barn och tonåringar är så kallad spänningshuvudvärk.

Vad som orsakar själva smärtan är ännu oklart men forskare tror att den kan bero på ökad spänning i huvudets och nackens muskler.

Spänningshuvudvärk är ofta tryckande och molande

Spänningshuvudvärk börjar ofta med svag värk som blir starkare under dagen. Den sitter över tinningarna, pannan eller hjässan eller som ett band runt huvudet. Ibland kan värken också sitta i nacken eller i skuldrorna. Värken, som ofta känns tryckande och molande brukar vara mild till måttligt intensiv.

Värken brukar gå över inom ett dygn, men kan bli långvarig

Vanligast är att spänningshuvudvärk kommer tillfälligt under viss tid. Den pågår ofta från 30 minuter och upp till några timmar under dagen, men kan i vissa fall pågå ända till kvällen.

Ungefär 1-2 procent av alla tonåringar har daglig eller nästan daglig spänningshuvudvärk som varat i minst tre månader, så kallad kronisk spänningshuvudvärk. Kronisk spänningshuvudvärk kan göra att barnet undviker aktiviteter på fritiden och kontakt med vänner.  

Oro, sömnbrist och stress kan orsaka spänningshuvudvärk

Ofta går det inte att hitta någon förklaring till huvudvärken, men ibland kan spänningshuvudvärk orsakas av oro, sömnbrist, trötthet och stress i omgivningen. Det kan till exempel handla om konflikter och stress i skolan eller hemma. Huvudvärken kan också bero på psykiska besvär såsom ångest och depression.

Spänningshuvudvärk förvärras inte av fysisk aktivitet

Spänningshuvudvärk påverkas sällan av fysisk aktivitet. Barnet eller tonåringen kan röra sig fritt på vanligt sätt hemma och i skolan utan begränsningar. Ljud och ljus brukar inte heller påverka huvudvärken.

Migrän

Migrän kommer ganska plötsligt, i återkommande attacker. Attackerna kan komma mer sällan eller ofta. Hos barn brukar migränanfallen komma oftare än hos vuxna. Däremot är anfallen ofta kortare och varar kortare tid än hos vuxna, från en timme upp till flera timmar. Ibland kan attackerna vara upp till ett dygn. Det är mycket ovanligt att barn har migränattacker som pågår i flera dagar.

Ibland börjar och slutar ett migränanfall med spänningshuvudvärk. Det är också ganska vanligt att barn och tonåringar omväxlande får både spänningshuvudvärk och migrän.

Till skillnad från spänningshuvudvärk är migrän ofta ärftligt.

Vissa barn känner att migränattacken är på väg

Ibland känner barnet eller tonåringen i förväg att "något är på gång" till exempel dagen innan anfall. Sådana förkänningar kan vara olust, rastlöshet, minskad aptit eller trötthet. 

En del får även så kallad aura, ett förstadium till migränattacken, strax innan huvudvärken börjar. Då kan delar av synfältet försvinna, för att sedan övergå i dimsyn, flimmer eller att blixtar och sicksacklinjer uppträder framför ögonen. Vissa får också myrkrypningar runt mungipan. En del känner också stickningar i ena armen eller att den domnar bort eller förlamas. Dessa symtom sitter ofta i 5-10 minuter men kan vara upp till en timme innan anfall. Ofta försvinner de här symtomen när huvudvärken kommer.

Migrän kan ofta kopplas till stress, trötthet, dålig sömn och viss mat

Migränattacker kommer ofta i samband med stress. Det kan vara anspänning inför en skoluppgift, prov, resa, tävling eller stoj och stökighet i omgivningen. Fysisk aktivitet, trötthet efter sena kvällar och dålig nattsömn bidrar också. Anfallen kan också komma i slutet av veckan då barnet eller tonåringen går ned i varv och slappnar av.

Ibland framkallar viss mat som innehåller ämnet tyramin migränanfall, till exempel choklad och stark ost. Starka lukter, till exempel parfym och starkt, flimrande ljus kan också utlösa migrän.

Vanligt att kräkas vid migrän

Symtomen på migrän varierar med ålder och de är inte alltid så typiska som det beskrivs ovan. Ett litet barn som har migrän kan se blekt och smärtpåverkat ut, säga ont och peka på huvudet. Vid migränanfall är det vanligt att må illa och kräkas och hos små barn kan plötsliga kräkningar vara ett tydligt symtom på migrän då barnet har svårt att beskriva hur huvudvärken känns.

Efter att barnet eller tonåringen har kräkts brukar huvudvärken lätta och försvinna efterhand.

Fysisk aktivitet kan förvärra huvudvärken

Vid migrän blir värken ofta värre av fysisk aktivitet. Barnet eller tonåringen vill helst hålla huvudet helt stilla. Många blir också känsliga för ljud och ljus och vill helst ligga i ett tyst rum med dämpad belysning.

Huvudvärk vid sjukdom

Huvudvärk vid infektioner

Det är vanligt att olika infektioner i luftvägarna orsakar huvudvärk, såsom vid förkylning, influensa eller bihåleinflammation. Huvudvärken brukar då sitta i pannan, ansiktet eller i hela huvudet. Oftast är den inte så kraftig. Hos små barn kan huvudvärk också vara ett symtom vid öroninflammation.

Huvudvärk på grund av allvarlig sjukdom

Hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation kan orsaka huvudvärk. Vid dessa sjukdomar blir barnet eller tonåringen snabbt mycket sjuk, får feber, illamående och ibland kräkningar. Nackstelhet kan också vara ett symtom.

I sällsynta fall kan huvudvärk orsakas av vätska under hjärnhinnan eller en växande tumör. Då brukar huvudvärken öka i styrka under dagar eller veckor. Den kan då vara särskilt kraftig på morgonen vilket kan medföra illamående och kräkningar. När barnet eller tonåringen hostar eller bajsar blir huvudvärken ofta värre.

Annan huvudvärk

Huvudvärk efter slag mot huvudet

Huvudvärk efter ett lättare slag går oftast över efter några timmars vila. Men om barnet eller tonåringen har slagit sig ordentligt, svimmat eller kräkts i samband med olycka eller våld mot huvudet behöver hen undersökas på en akutmottagning så snart som möjligt. Detsamma gäller om huvudvärken inte går över.

Huvudvärk och käksmärta

Det är vanligt att barn gnisslar tänder på natten. I vissa fall kan det leda till smärta i käk- och tinningmusklerna. Även vissa bettfel kan bidra till sådan smärta, till exempel om tonåringar bara biter på bakre tänderna.

I dessa åldrar är vanliga symtom käkledsljud, till exempel knäppningar. Det är också vanligt att det känns svårt att gapa, är ömt och stelt i käkarna, i käklederna eller i tinningarna. Orsaken kan vara att tonåringen pressar eller gnisslar tänder under sömnen eller att hen tuggar tuggummi mycket. Huvudvärken vid dessa problem är nästan alltid spänningshuvudvärk och kan komma ofta.

Huvudvärk på grund av brytningsfel i ögat

En del barn och tonåringar blir trötta i ögonen eller får huvudvärk när de läser eller måste ha boken eller skärmen nära ögonen. Då är det viktigt att de får besöka en optiker som kontrollerar synen.

Men det är ännu oklart om det finns samband mellan huvudvärk och olika brytningsfel i ögat, till exempel vid närsynthet, översynthet eller annan synstörning hos barn och tonåringar. Under tonåren är utveckling av närsynthet vanligast. Ett svagt samband finns mellan huvudvärk och översynthet men däremot inget samband mellan närsynthet och huvudvärk.

Huvudvärk vid psykiska besvär

Många barn och tonåringar med ångest och depression har också huvudvärk. Men huvudvärk kan även komma i samband med andra smärtor, till exempel återkommande magvärk.

Huvudvärk vid kraftig ansträngning, värme, kyla, hunger och vätskebrist

I samband med kraftig kroppsansträngning, till exempel efter jobbig löpning eller fotbollsmatch, kan barn och tonåringar ibland få huvudvärk som känns pulserande eller dunkande. Huvudvärken försvinner oftast när barnet eller tonåringen har vilat ut efter ansträngningen.

Barn och tonåringar kan också få huvudvärk av kyla som kan sitta i ungefär en kvart då de ätit glass. En del får också huvudvärk om de inte har ätit på länge eller om de har varit ute mycket under soliga och varma dagar och druckit för lite.

Fäll ihop

Vad kan jag göra om jag eller mitt barn har huvudvärk?

Vad kan jag göra om jag eller mitt barn har huvudvärk?

Vid återkommande huvudvärk är det är bra om du som är tonåring lär dig att känna igen situationer som kan bidra till din huvudvärk. Då kan du så småningom lära dig att förebygga huvudvärken.

En vuxen kan hjälpa barnet eller tonåringen då hen ska lära sig att känna igen olika stressutlösande faktorer och vad som går att göra för att minska deras negativa påverkan på huvudvärken.

Ett regelbundet liv med regelbundna måltider, lagom av aktiviteter och frisk luft kan hjälpa till att förebygga huvudvärk hos barn och tonåringar. Det är också viktigt att de får tillräckligt med sömn eftersom sömnbrist och trötthet kan utlösa både spänningshuvudvärk och migrän.  

Skriv ner när besvären kommer i en huvudvärksdagbok

Ett bra och enkelt sätt att skaffa viktig information om när och hur ofta huvudvärken kommer och hur den känns, är att skriva ner i en dagbok när huvudvärken kommer. En sådan huvudvärksdagbok gör det lättare att se mönster och troliga orsaker bakom huvudvärken. Yngre barn behöver hjälp och stöd av en vuxen, medan du som är tonåring kanske kan föra huvudvärksdagbok på egen hand.

Det finns två typer av dagböcker. En anfallsdagbok för migrän, och en för huvudvärk som kommer oftare, till exempel spänningshuvudvärk. I båda dagböckerna anges vilken medicin du tog vid huvudvärken, dos och antal tabletter och i vilken grad du påverkades i det dagliga livet av värken.

Dagboken för migrän innehåller information om symtom som förkänningar, illamående och kräkning. I dagboken för huvudvärk som kommer ofta registrerar du vilken grad av huvudvärk du har på en skala för varje veckodag under en viss tid.

Efter en tid har du förhoppningsvis fått en god uppfattning om vad som har samband med värken. Då kan du hjälpa till att förebygga den genom att du känner igen och undviker situationer som bidrar till eller utlöser huvudvärk.

På patientföreningens hemsida hos migränförbundet, www.migran.org, finns exempel på huvudvärksdagböcker som du gratis kan ladda ner. 

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Boka tid på en vårdcentral eller barnläkarmottagning om barnet eller tonåringen

  • har huvudvärk i kombination med långdragen snuva, hosta, ont över pannan eller kinderna
  • har migränliknande huvudvärk eller långdragen och ofta återkommande huvudvärk som inte går över på några månader.

Sök vård direkt på en akut- eller barnläkarmottagning om barnet eller tonåringen

  • har kraftig huvudvärk, feber, är trött, vill ligga stilla och verkar stel i nacken
  • plötsligt får intensiv huvudvärk och verkar trött och inte ger samma kontakt som vanligt
  • har tilltagande huvudvärk som varat under en tid, vaknar av den eller har huvudvärk med kräkningar på morgonen
  • har slagit i huvudet och sedan får huvudvärk som inte går över
  • har huvudvärk och samtidigt feber med svullnad och rodnad i ögonvrån.

Kontakta tandläkare om du misstänker att huvudvärken kan bero på att barnet eller tonåringen pressar tänder.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefon 1177.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Behandling med läkemedel

Du kan lindra huvudvärk vid infektioner, spänningshuvudvärk och migrän och med hjälp av receptfri och smärtlindrande medicin. Sådan medicin kan antingen innehålla paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil, eller ibuprofen, till exempel Ipren eller Ibumetin.

För barn över sju år hjälper också läkemedel som innehåller acetylsalicylsyra, till exempel Albyl. Den ska dock inte ges till barn under sju år och aldrig till barn som har feber. Till äldre barn finns receptbelagd medicin som är speciellt verksam mot migränattackerna, så kallade triptaner. Dessa finns i tablettform eller nässprej och kan prövas när den receptfria medicinen inte hjälper. Det är viktigt att du följer anvisningarna om antal och dosering på förpackningen.

Observera att dessa mediciner bara ger tillfällig hjälp. De ska därför inte användas under en längre tid eller för ofta, högst 2-3 gånger i veckan, då de också kan förvärra huvudvärken.

Viktigt att ta medicinen tidigt

Det är viktigt att barnet eller tonåringen tar medicinen tidigt, redan då huvudvärken är på väg. Det gäller vid både migrän och spänningshuvudvärk. Det är vanligt att vänta för länge, tills huvudvärken har blivit för stark, då effekten av medicinen minskar.

Förebyggande medicin finns för migrän som kommer ofta

En del barn och tonåringar som har haft migrän under en längre tid kan få förebyggande receptbelagd medicin. Det gäller främst för barn och tonåringar som har migränfall som kommer ofta, minst en gång i veckan.  

Behandling med fysioterapi och psykologiska metoder

Ibland ger varken den tillfälliga eller den förebyggande medicinen tillräcklig hjälp. Då kan barnet eller tonåringen behöva prova en annan behandling, till exempel behandling med fysioterapi, alltså sjukgymnastik, eller med psykologiska metoder. Sådan behandling kan vara särskilt bra för barn och tonåringar som har haft en längre tids huvudvärk som kommer ofta, det vill säga flera gånger i veckan. 

Behandling med fysioterapi kan bland annat vara bra om huvudvärken orsakas av att huvudets och nackens muskler är spända, till exempel på grund av hur barnet eller tonåringen sitter eller håller huvudet. Behandlingen syftar då till ett förbättrat kroppsmedvetande ofta kombinerad med fysisk träning.

Avslappningsträning har ofta bra effekt

Avslappningsträning ger ofta god hjälp för att lindra värken vid både migrän och spännings-huvudvärk. Den syftar till att lära barn och tonåringar att minska upplevelsen av stress och huvudvärk. Det sker genom att träna på att använda en metod som ger snabb avslappning när huvudvärken börjar kännas. Metoden som bör ges av en psykolog har visat sig kunna minska värkens styrka och hur ofta huvudvärken kommer. Det har även visats att förbättringen består efter avslutad behandling.

Behandling med KBT

Kognitiv beteendeterapi, KBT, vid huvudvärk kan hjälpa barn och tonåringar att minska negativa tankemönster vid huvudvärk. Det kan till exempel gälla så kallade katastroftankar i stil med ”nu kommer huvudvärken igen och inget kan jag göra åt den”.

Ett annat syfte med KBT är att stötta barnet i att kunna behålla sina vanliga aktiviteter i vardagen så mycket som möjligt.

För behandling med KBT behöver barnet vara minst sju år. Är barnet yngre än så kan det bli svårt att förstå hur olika kroppssignaler ska kopplas ihop med vissa metoder för att minska huvudvärken.

Det finns också självhjälpsprogram på internet för ungdomar och vuxna med besvärande huvudvärk. Dessa program baseras vanligen på psykologiska metoder som visat sig ge god hjälp vid traditionell behandling hos en terapeut, till exempel avslappningsträning och KBT. Resultatet blir ofta bäst om tonåringen samtidigt har kontakt med en kunnig psykolog som kan stödja och hjälpa till när problem uppstår under behandlingen.

Viktigt med läkarundersökning före behandling

Innan barnet eller tonåringen påbörjar en behandling hos en fysioterapeut, psykolog eller via internet är det viktigt att en läkare först gör en undersökning för att utesluta att en kroppslig sjukdom ligger bakom huvudvärken.

Fäll ihop

Så går en läkarundersökning till

Så går en läkarundersökning till

Vid läkarbesök är det viktigt att läkaren får så detaljerad information som möjligt om huvudvärken. Om värken har varit återkommande är det bra om du som tonåring eller vuxen tillsammans med barnet har fört eller för dagbok över huvudvärken, så att följande frågor kan besvaras:

  • Har barnet eller tonåringen två sorters huvudvärk, alltså både migrän och spänningshuvudvärk?
  • Började värken på kort tid som ett anfall eller kom den sakta och smygande?
  • Hur länge varade värken och hur intensiv kändes den?
  • Var i huvudet satt den?
  • Har huvudvärksepisoderna eller attackerna förändrats?
  • När (tidpunkt på dygnet och veckodag) hade barnet huvudvärk de senaste gångerna?
  • Om smärtstillande medicin intogs, hjälpte den? Hur ofta brukar den användas?
  • Finns det annat som lindrar eller förvärrar värken, till exempel vissa aktiviteter, situationer eller intag av viss mat, dryck, trötthet, stress, oro?

Vid undersökningen avgör läkaren vilka eventuella prover som ska tas och om den kroppsliga undersökningen behöver kompletteras eller om remiss behöver skrivas för bedömning eller behandling hos en annan specialist.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-04-26
Redaktör:

Johanna Brydolf, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Bo Larsson, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, professor vid Regionalt kunnskapssenter for barn og unge (RKBU), NTNU, Trondheim.