En skyddande reflex
Hosta är en skyddsreflex som utlöses när slemhinnorna i luftvägarna irriteras. När slemhinnan irriteras bildas mer slem. I slemhinnan finns nerver som sänder signaler till hostcentrum i hjärnan. Från detta centrum sänds sedan signaler till olika muskler i bukväggen och mellangärdet och man börjar hosta. Genom att hosta upp slemmet gör sig barnet av med det som retar luftvägarna. Hostan håller på så sätt luftvägarna rena och en slemhosta ska därför inte dämpas i onödan.
Hosta är inte en sjukdom utan ett symtom. Det kan finnas många olika anledningar till att barn hostar. Förkylning är den vanligaste, men även andra sjukdomar kan orsaka hosta. Det är också vanligt att barn sätter i halsen när de äter eller dricker, vilket utlöser hostreflexen. Cigarettrök och andra luftföroreningar kan också irritera luftvägarna och ge hosta.
När är hostan farlig?
Hosta är i sig inte farligt, men kan vara symtom på någon sjukdom som kräver vård, ibland akut. Om barnet hostar och är väldigt hängigt bör man söka vård direkt på en akutmottagning. Om barnet har svårt att andas eller har feber och svårt att svälja sin saliv bör man ringa 112 och begära ambulans.
Plötslig och våldsam hosta kan bero på att barnet har satt något i halsen. Om barnet inte kan hosta upp det som fastnat måste man försöka hjälpa till. Lyckas inte det genast ska man ringa 112 och begära ambulans.
Vanligt att barn hostar
Det är mycket vanligt att barn hostar. Under de första levnadsåren kan barn vara förkylda väldigt ofta. Ofta kan hostan fortsätta ett tag efter det att själva förkylningen har gått över eftersom slemhinnorna fortfarande är känsliga. För det mesta har hostan gått över efter två till fyra veckor.
Vissa barn har extra känsliga luftrör och kan av den anledningen oftare få långdragen hosta. De reagerar till exempel lättare på kemiska ämnen i luften, som cigarettrök. Om föräldrarna eller någon annan röker i närheten av barnet kan det förlänga hostan.
Många sjukdomar kan ge hosta
Det finns många olika sjukdomar som kan ge hosta. Ofta har hostan olika karaktär beroende på vad som orsakar den. Den kan till exempel vara torr, slemmig, skällande, pipande eller kiknande. Barnet kan också hosta mer vid olika tidpunkter på dygnet eller vid olika typer av aktiviteter. Oftast har barnet också andra symtom, förutom hostan.
Hosta kan till exempel bero på
- förkylningskrupp
- RS-virus
- lunginflammation
- astma och allergi
- kikhosta.
Förkylning
En förkylning är en infektion som beror på virus, och det är då vanligt med hosta. Förutom hosta har barnet ofta även snuva, nästäppa, ont i halsen, irriterade ögon och ibland feber.
Ofta börjar en förkylning med irriterande torrhosta, även kallat rethosta. Ibland leder infektionen till att det bildas mer slem i luftvägarna och rethostan övergår då i slemhosta. Upphostningarna kan vara gula eller gröna till färgen och är ofta en naturlig följd av vanliga förkylningsvirus. Det behöver inte betyda att barnet har fått en bakterieinfektion. Någon gång kan det vara lite blodstrimmor i upphostningarna. Det är inte farligt utan beror oftast på att hostan orsakat ytliga små skador i luftrörens slemhinnor.
Krupp
En del barn kan ibland få krupp när de är förkylda. Krupp är en vanlig barnsjukdom som som beror på att området nedanför stämbanden blir svullet, oftast på grund av en förkylning. Eftersom luftrören är ganska trånga hos små barn, kan redan en liten svullnad i svalget leda till att luften får svårare att passera. Krupp ger en typisk skällande hosta och barnet blir hest. Oftast kommer hostan sent på kvällen, när barnet har legat en stund. Inandningen kan bli pipig och väsande och ibland har barnet svårt att få luft. Krupp är vanligast hos barn upp till tre-fyra år men kan förekomma hos barn upp i skolåldern.
RS-virus
RS-virus orsakar epidemier varje år, främst under vintermånaderna. Äldre barn får oftast besvär som liknar en vanlig förkylning. Spädbarn yngre än två månader, för tidigt födda barn och barn med kroniska hjärt- eller lungsjukdomar kan däremot få svårare besvär.
Infektionen startar som en vanlig förkylning med snuva, hosta och feber. Vid en svårare infektion får barnet mer hosta, det bildas mer slem i luftvägarna och barnet får andningsbesvär med snabb, väsande andning. För de minsta barnen kan det bli så jobbigt att andas att de inte orkar äta eller dricka och få i sig tillräckligt med näring.
Lunginflammation
Det är inte ovanligt att barn som är yngre än ungefär tre år får lunginflammation, eftersom immunförsvaret hos ett litet barn inte är färdigutvecklat. Lunginflammation kan orsakas av både virus och bakterier. Hos spädbarn är till exempel RS-virus en vanlig orsak.
Ofta börjar en lunginflammation hos små barn som en vanlig förkylning. I stället för att bli bättre efter tre till fyra dagar blir barnet sämre och får hög feber. Ofta, men inte alltid, får barnet mer hosta. Andningen blir snabbare, ibland mer ytlig och försiktig. Det beror på att det gör ont när barnet drar djupa andetag eller hostar. Om det är mycket jobbigt att andas kan huden mellan revbenen och kring nyckelbenen dras inåt när barnet andas in.
Hos barn som är äldre än ungefär tre år kan en lunginflammation börja direkt med feber och hosta, utan att barnet först har en förkylning.
Astma och allergi
Hosta som inte går över kan vara tecken på astma. Barn med obehandlad astma blir lättare förkylda och en förkylning kan i sin tur försämra astman. Ofta har barnet inga besvär under dagen, förutom om det anstränger sig. Däremot är det vanligt med mycket hosta på natten.
Om barnet har svårare astma blir utandningen ansträngd och ibland pipande. Barnet kan behöva använda magmusklerna för att pressa ut luften. För små barn kan det ibland bli så ansträngande att andas att de inte orkar äta eller dricka.
Barn med astma har känsliga slemhinnor och får därför oftare återkommande och långvarig hosta.
Barn som är allergiska mot pälsdjur eller pollen kan ibland få långdragen rethosta. Ofta har barnet även andra allergisymtom, till exempel att det är täppt i näsan, snuvigt och att ögonen kliar.
Kikhosta
Kikhosta är en barnsjukdom som de flesta barn numera är vaccinerade emot. Även om det är ovanligt kan äldre barn och vuxna få kikhosta trots att de har fått vaccin eller har haft kikhosta tidigare.
Kikhosta orsakas av en bakterie och börjar som en förkylning med hosta och ibland lätt feber. Efter hand blir hostan värre och kommer attackvis. Efter någon eller några veckor börjar de så kallade kikningarna. Barnet hostar så intensivt att det får svårt att andas och kan bli blått i ansiktet. Oftast avslutas attacken med att barnet hostar eller kräks upp slem. Så småningom klingar hostattackerna av, men det kan dröja upp till sex veckor innan sjukdomen helt är över.
Hosta av andra orsaker
Ibland kan hosta orsakas av att barnet har andats ner något i luftvägarna. Det kan vara smådelar i leksaker eller pärlor som barnet stoppat i munnen och som det sedan andats in. Då måste man hjälpa barnet att hosta upp det som fastnat.
Ibland kan små bitar av mat, till exempel jordnötter, eller något annat litet hamna i lungorna. Där kan det bli liggande och orsaka en inflammation i luftvägarna med långdragen hosta som följd.
Plötslig hosta kan också orsakas av att barnet har andats in retande gas eller lättflyktiga kemikalier, till exempel tändvätska eller fotogen. Barnet får då kraftig hosta, och en så kallad kemisk lunginflammation kan utvecklas inom loppet av några timmar.
Hur kan man förhindra att barnet får hosta?
Förkylningsvirus sprider sig lätt mellan barn och det är inte mycket man kan göra för att förhindra det. Utomhuslek gör att barnen på ett naturligt sätt får mindre närkontakt, samtidigt som smittämnen inte sprids lika lätt utomhus. Att tvätta händerna ofta minskar både risken för att själv smittas och för att sprida smitta vidare.
Tobaksrök gör att luftvägarna blir inflammerade, vilket ökar risken för ett barn att få långdragna infektioner och även astma. Barn bör därför inte utsättas för rök. För barn som har astma är det extra viktigt att hemmet är rökfritt. Barn med astma och som är allergiska mot pälsdjur bör inte utsättas för pälsdjurshår i hemmet.
När man vet om att ett barn har astma eller allergi kan barnet få speciella mediciner som tas förebyggande, i början av en förkylning. De kan göra att luftvägsbesvären inte blir så långvariga.
Förhindra att barn sätter i halsen
När det gäller leksaker finns ofta en märkning som talar om vilken ålder leksakerna är avsedda för. Att hålla sig till dessa rekommendationer kan vara ett sätt att minska risken för att barn får smådelar i luftrören. På BVC eller hos konsumentvägledaren kan man gratis få en smådelscylinder för att testa om sakerna är för små. Cylindern har en diameter på cirka tre centimeter, om saken man testar får plats i cylindern är den farlig för ett litet barn.
Även andra små saker som finns hemma kan vara farliga om barn stoppar dem i munnen. Låt till exempel inte jordnötter stå framme där barnet kan nå dem.
