Hjärtmuskelinflammation

Allmänt

Om man får en inflammation i hjärtmuskeln, så kallad myokardit, försämras hjärtats förmåga att pumpa runt blodet i kroppen och vätska kan då samlas i lungorna och i hjärtsäcken, den hinna som omger hjärtat. Ofta har man också en hjärtsäcksinflammation samtidigt.

Hjärtmuskelinflammation kan man få i alla åldrar och även om man är frisk i övrigt. Orsaken är nästan alltid en virusinfektion, men kan också bero på bakterier  eller missbruk av till exempel kokain eller amfetamin. Risken att få hjärtmuskelinflammation ökar om man idrottar eller utför tungt kroppsarbete trots att man har halsont eller feber.

Oftast läker inflammationen utan att ge några bestående problem, men den kan också förvärras och leda till att hjärtmuskeln skadas, ibland allvarligt.

Symtom

Har man fått en inflammation i hjärtmuskeln är det vanligt att man

  • får oregelbundna hjärtslag och hjärtklappning
  • får feber och värk i kroppen
  • känner ett tryck över bröstet
  • känner en tyngdkänsla bakom bröstbenet.
  • har ont i bröstet som ökar när man ligger ner jämfört med när man sitter upp
  • känner sig trött och andfådd.

Behandling

Oftast läker själva sjukdomen utan någon speciell behandling, men man kan behöva vårdas på sjukhus under en period så att hjärtats funktion kan övervakas. Det gäller framförallt om man har akut hjärtmuskelinflammation. Om man behöver behandling får man smärtlindrande och inflammationshämmande medicin.

Det är viktigt att man ger sig tid att bli helt frisk och undviker idrott och tyngre kroppsarbete under ett par månader efter man har blivit sjuk. Annars kan man få komplikationer som till exempel hjärtsvikt, även om det är sällsynt. I övrigt kan man leva som vanligt.

Om inflammationen kommer tillbaka brukar man få kortisontabletter.

När ska man söka vård?

Om man känner sig andfådd, trött och orkeslös och har ont i bröstet bör man ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral. Det är särskilt viktigt om man är ung och inte haft några besvär från hjärtat tidigare.

Senast uppdaterad:
2012-08-20
Skribent:

Irina Barbici, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Sankt Görans sjukhus, Stockholm

Redaktör:

Ellinor Lundmark, 1177 Vårdguiden