Hjärtat behöver syrerikt blod
Hjärtat är en muskel, stor som en knuten hand, som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Själva hjärtmuskulaturen behöver också syrerikt blod för sitt ständiga arbete. Det är kranskärlen som försörjer hjärtat med blod. De ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag.
Det kan bildas förträngningar i kranskärlen när fett, blodkroppar och bindväv under en längre tid har lagrats i kärlväggen. Det kallas för åderförfettning eller åderförkalkning. Troligen startar åderförfettningen genom att en liten skada uppstår på den inre kärlväggen.
Vid hjärtinfarkt täpps ett eller flera kranskärl igen. Blodet kommer inte vidare till delar av hjärtmuskeln som får blodbrist, och man drabbas då av en hjärtinfarkt. Vid akut hjärtinfarkt är det vanligt att en blodpropp täpper till de delvis förträngda kranskärlen.
Hjärtmuskeln får syrebrist
Förträngningarna i kärlen kan ibland göra så att hela eller delar av kärlen proppas igen. Blodet kommer inte vidare till vissa delar av hjärtmuskeln som får brist på syre. Man får då en hjärtinfarkt som kan vara större eller mindre beroende på hur länge bristen på syrerikt blod har varat i hjärtmuskeln, och på vilket kärl som har proppats igen.
Andra organ kan också påverkas
Eftersom en hjärtinfarkt skadar en del av hjärtmuskeln orkar hjärtat inte arbeta lika bra som vanligt. Det kan också leda till en sämre funktion hos andra organ i kroppen. Detta gäller särskilt om hjärtat inte återhämtar sig, utan man får hjärtsvikt som följd av hjärtinfarkten.
Ibland har man kärlkramp före infarkten
Ungefär hälften av alla hjärtinfarkter inträffar utan att man har haft kärlkramp innan. Men i många fall kan man ha haft så kallad instabil kärlkramp under dagarna eller veckorna före hjärtinfarkten. Symtomen på det är bröstsmärtor eller svårigheter att andas även av lätt ansträngning eller till och med i vila. Det är en varningssignal som betyder att man genast ska ta sig till sjukhus.
Instabil kärlkramp och hjärtinfarkt brukar numera sammanfattas i begreppet akut kranskärlssjukdom.
Vanligaste dödsorsaken i Sverige
Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, både bland kvinnor och män. Ungefär hälften av västvärldens befolkning insjuknar och dör i någon av dessa sjukdomar, där akut kranskärlssjukdom, alltså instabil kärlkramp och hjärtinfarkt, utgör en stor del.
I Sverige har tolv procent av befolkningen någon hjärt- eller kärlsjukdom. Ungefär 27 000 människor vårdas varje år på sjukhus för hjärtinfarkt, men tack vare förbättrad behandling har antalet minskat med ett par tusen personer om året. Ökad kunskap om hur viktig livsstilen är, vad man äter och att man rör på sig och undviker tobak och långvarig stress, har förmodligen också bidragit till minskningen. Å andra sidan vårdas nu fler personer för instabil kärlkramp.
Kvinnor blir sjuka senare i livet
Även om lika många kvinnor som män får hjärt- och kärlsjukdomar så insjuknar kvinnorna ungefär fem till sju år senare än männen. En förklaring till denna skillnad kan vara en skyddande effekt av det kvinnliga hormonet östrogen. Ju äldre en kvinna blir, desto mindre östrogenhalt får hon i blodet, och då närmar hon sig gradvis mannens risk för att bli sjuk i hjärtinfarkt.
Man kan själv delvis påverka risken
Det är inte helt klarlagt varför en stor del av världens befolkning insjuknar i hjärt- och kärlsjukdomar. Men det är känt att vissa faktorer ökar risken för att få hjärtinfarkt. Arvet har viss betydelse och risken ökar med åldern. Några kända riskfaktorer är
- tobaksbruk, framför allt rökning
- högt blodtryck
- förhöjda blodfetter
- diabetes
- stillasittande
- ogynsamma kostvanor.
Rökning är den viktigaste riskfaktorn
Det är väl känt att tobaksbruk ökar risken att få hjärtinfarkt. Även om man redan har blivit sjuk finns det stora hälsovinster att göra om man slutar röka.
Höga blodfetter skadar kärlen
Halten av blodfettet kolesterol spelar en stor roll för risken att få åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt. En viss mängd kolesterol behövs alltid, till exempel när kroppen ska bilda hormoner. Kolesterolnivåerna i kroppen påverkas av ärftliga anlag, men vad man äter har också stor betydelse.
Om man äter för mycket mättat fett bildas mer kolesterol än vad kroppen behöver, och kolesterolet blir då en riskfaktor. Mättat fett finns bland annat i mjölk, smör, grädde och annat fett som kommer från djur.
Det finns två grupper av kolesterol
LDL, det skadliga kolesterolet, står för huvuddelen av det kolesterol som finns i blodet. Det transporteras runt i blodet och lagras i cellväggen. Risken för en förträngning av blodkärlet är stor om man har mycket LDL-kolesterol.
HDL, eller det nyttiga kolesterolet, har en skyddande funktion eftersom det transporterar kolesterol till levern där det bryts ned. Det är alltså bra med en hög nivå av HDL-kolesterol i blodet.
Diabetes och blodtryck ska kontrolleras
Sjukdomar som diabetes och högt blodtryck ökar risken för att man ska få en hjärtinfarkt. Därför är det viktigt att man har sin diabetes under kontroll och att man får hjälp att sänka blodtrycket till normala nivåer med hjälp av läkemedel och ökad fysisk aktivitet.
Motion minskar risken
Att motionera regelbundet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Blodtrycket sänks och blodfettbalansen blir bättre. En daglig promenad på 30 minuter är bra motion för att minska risken för att få en kranskärlssjukdom. Risken för åldersdiabetes minskar också. På senare år har forskningen visat att två av tre personer som får en hjärtinfarkt har en försämrad omsättning av socker i kroppen.
Ärftlighet har betydelse
Ofta beror åderförfettning på att man har en ärftlig oförmåga att ta hand om kroppens blodfetter. Arvsanlagen kan också påverka kroppens förmåga att omsätta sockerämnen som finns i blodet. En tendens att utveckla högt blodtryck och fetma kan också vara ärftlig.
Om man har ärvt anlag som ökar risken för åderförfettning är det extra viktigt att försöka påverka de riskfaktorer som finns i livsstilen, som rökning, motion, matvanor och stress.
Socialt liv spelar roll
Att ha goda sociala nätverk, det vill säga ett fungerande familjeliv och bra relationer till närstående och vänner, kan minska risken för en hjärtinfarkt. Forskning har visat att den som har stort inflytande över sitt arbete har mindre risk att få en hjärtinfarkt än den som har svårt att påverka sin arbetssituation.
Det finns också forskning som talar för att stress och övervikt påverkar risken för hjärtinfarkt negativt, men resultaten är inte helt entydiga.
Bättre behandling gör att färre dör
Stora framsteg har successivt gjorts inom behandlingen av hjärtinfarkt och instabil kranskärlssjukdom. Det har lett till att dödligheten i hjärtinfarkt har minskat med ett par procent om året, och också till att antalet stora hjärtinfarkter har minskat. Hur det går för varje enskild person beror bland annat på hjärtinfarktens storlek, övriga sjukdomar och ålder.
Viktigt att få prata om sjukdomen
Hjärtinfarkt är en livshotande sjukdom och det tar tid att bearbeta den chock det innebär att insjukna och få denna diagnos. Man behöver få tid att reagera på och bearbeta insikten om att man har fått en allvarlig sjukdom. Ofta behöver man också stöd för att fundera igenom vad man själv kan göra för att förändra ogynnsamma levnadsvanor. På de flesta sjukhus finns numera en plan för rehabilitering, där man får hjälp av ett team med flera vårdpersonalgrupper för att kunna återgå till ett så normalt liv som möjligt.
Ofta kan man leva som vanligt
Vanliga frågor som många ställer är om man kan återgå till sitt vanliga arbete, om man vågar ha ett sexuellt samliv och hur medicinerna kommer att påverka ens liv.
Att ha haft en hjärtinfarkt kan påverka den fysiska orken och det sociala livet, men många gånger är det själva rädslan för att bli sjuk som blir ett hinder. De flesta klarar av sina vanliga uppgifter och intressen trots infarkten, och det finns heller inga hinder för att ha ett sexuellt samliv. Man behöver lyssna på kroppens signaler och anpassa sig till den nya situationen. Man alltid kan fråga sin läkare eller annan sjukvårdspersonal för att få svar på frågor som gäller just den situation man själv befinner sig i.
