Frätskador på tänderna

Skriv ut (ca 6 sidor)
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Om du får en frätskada på tänderna innebär det att tandytan, den så kallade emaljen, har utsatts för slitage. I stället för bakterier är det sura ämnen som orsakar frätskadan.

En vanlig orsak till frätskador är att man dricker eller äter sura produkter, till exempel juice, läsk, vin, apelsiner eller godis.

En annan orsak kan vara någon sjukdom som gör att man ofta kräks eller får sura uppstötningar, vilket kan påverka tänderna. Även vissa arbetsmiljöer kan innehålla sura ämnen som kan orsaka frätskador.

Om du inte gör någonting åt frätskadan kan den förvärras och nå djupt in i tanden.

Symtom

Frätskador på tänderna är ofta svåra att upptäcka själv men det är vanligt att

  • tanden blir mörkare och gulnar
  • tandens form ändras och tandytan blir matt
  • du känner ilningar eller får ont.

Behandling

Om frätskadorna inte är så djupa kan de avstanna om du undviker sura drycker och livsmedel.

Det är bra om du använder en mjuk tandborste och en tandkräm som inte innehåller så mycket slipmedel.

Om du har ökad risk för frätskador, till exempel på grund av kostvanor eller medicinska problem, kan tänderna stärkas med fluor i form av munsköljmedel, sugtabletter eller gel. Sådana produkter finns att köpa på apotek.

Har du fått större skador kan du behöva tandvård,  till exempel plastfyllningar eller tandkronor.

Om frätskadan beror på någon sjukdom får du remiss till en läkare.

När ska man söka tandvård?

Om du misstänker att du har frätskador på tänderna bör du kontakta en tandläkare eller tandhygienist.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Visa mer

Sura ämnen bakom frätskada

Sura ämnen bakom frätskada

  • Tandens uppbyggnad

    Tandens uppbyggnad

    Mer information
    Tandens uppbyggnad

    En tand består av krona och rot. Kronan är den del som syns i munnen, medan roten sitter fast i käkbenet. Kronan är klädd med emalj på ytan, men huvuddelen av tanden består av ämnet dentin, det så kallade tandbenet. Den innersta delen av tanden kallas pulpan eller tandnerven. Den är uppbyggd av bindväv, som innehåller blodkärl och nerver.

Till skillnad från när du får hål i tänderna är det inte bakterier som orsakar frätskador. En frätskada innebär att tandens yttersta skikt, emaljen, är sliten och har lösts upp av något surt ämne. Det kan till exempel komma av att du har ätit och druckit mycket sura livsmedel.

Om du inte upptäcker frätskadan i tid kan den fortsätta djupare in i tanden, ända in till tandbenet och pulpan.

Kan en frätskada gå tillbaka?

Den tandvävnad som har försvunnit kan aldrig komma tillbaka. Däremot kan processen avstannas genom att man ändrar sina vanor. När tandytan inte längre påverkas av syra bildas ett skydd från tandbenet vilket gör att tanden blir mindre känslig.

Fäll ihop

Allt vanligare med frätskador

Allt vanligare med frätskador

Frätskador på tänderna blir allt vanligare, även bland barn och ungdomar. En orsak är alla sura produkter som dricks, till exempel juice, läsk, vin, sport- och energidrycker. Surt godis och många frukter bidrar också till frätskadorna.

Det finns också sura ämnen som kan komma in i munnen genom luften, exempelvis om man arbetar inom vissa kemiska industrier. För elitsimmare finns risk för frätskador eftersom de befinner sig många timmar i klorerat vatten.

Frätskador kan också uppstå på grund av sjukdomar där man kräks eller får sura uppstötningar som påverkar tänderna. Ätstörning med kräkningar är en sådan sjukdom liksom halsbränna.

Slitage kan förvärras

Vid en frätskada blir tandens yta mer känslig för annat slitage. Det kan till exempel vara att du borstar tänderna för hårt, att tandkrämen innehåller slipmedel, att du ofta tuggar på hårda saker som till exempel en penna. Till och med av tuggning i sig kan tandytan slitas lättare.

Oftast är det här slitaget en process som pågår under många år och skadorna beror på en kombination av olika sorters slitage. 

Det skyddande tandköttet kan försvinna

Hos yngre personer är tandhalsen täckt av tandkött, men i takt med att man blir äldre kan tandköttet dra sig tillbaka så att tandhalsen blir synlig. Eftersom tandhalsen inte är täckt av emalj är den mycket sårbar för frätskador om tandköttet försvinner. Då kan det bli en frätskada direkt på tandbenet.

Socker i drycken spelar ingen roll för frätskador

Det är framför allt mängden syra och surhetsgraden, det så kallade pH-värdet, som avgör om en dryck kan ge frätskador eller inte. Även om det finns undantag kan man säga att ju lägre pH i drycken, desto större är risken för erosionsskador. Det spelar inte någon större roll om drycken innehåller socker eller konstgjort sötningsmedel. Så länge den är sur kan den orsaka frätskador. 

Det finns produkter som kan innehålla ämnen som har ett naturligt skydd mot frätskador Andra drycker kan innehålla ämnen som förstärker risken för att utveckla skador. Till läskedrycker tillsätts ofta olika syror för att förhöja smaken. 

Hur du äter och dricker påverkar också

Det är inte bara vad du äter och dricker som påverkar risken att få frätskador, utan också hur du gör det. Om du till exempel håller kvar en sur dryck i munnen innan du sväljer, ökar risken för skador eftersom tänderna kommer i kontakt med drycken under längre tid. Det har också visat sig att risken att få frätskador ökar om du trycker med tungan mot tänderna direkt efter att ha ätit något surt.

Saliven skyddar

Kroppens viktigaste försvar mot frätskador på tänderna är saliven som innehåller skyddande ämnen. Vid sväljning förs sura ämnen bort från munnen. Risken att få frätskador ökar därför om du har lite saliv eller lider av muntorrhet.

Saliven hos varje person har dessutom olika kemisk sammansättning. En del har bättre skydd av sin saliv än andra. Det kan minska risken för frätskador på tänderna när de äter eller dricker något surt. Tandkvaliteten hos varje person skiftar också, till exempel tändernas hårdhet. Troligen påverkar det om man får frätskador eller inte.

Fäll ihop

Undvik sura livsmedel

Undvik sura livsmedel

Det viktigaste du själv kan göra för att förebygga frätskador är att inte äta eller dricka så mycket sura livsmedel. Du kan i stället välja mat och dryck som minskar surhetsgraden i munnen, till exempel vanligt vatten och mjölk. Det kan vara bra att undvika att äta för mycket sura frukter.

Livsmedel som innehåller mycket kalcium, exempelvis ost, mjölk, filmjölk eller yoghurt neutraliserar syrorna. Därför kan det vara bra att kombinera frukt med exempelvis naturell yoghurt eller filmjölk och att avsluta en måltid med ost.

Extra skydd med munsköljning

Du bör också undvika att borsta tänderna direkt efter att ha ätit eller druckit något surt. Tandborstning precis efter att ett surt ämne har löst upp det yttersta tandlagret förvärrar skadan och ännu mer av tanden nöts bort. I stället kan du skölja munnen med vatten och vänta minst en timme med tandborstningen.

Du bör inte borsta tänderna mer än två gånger per dag. För att inte slita på tänderna i onödan är det bra om du använder en mjuk tandborste och en tandkräm som inte innehåller så mycket slipmedel.

Den som har ökad risk för frätskador kan stärka tänderna med fluor. Det finns i form av munsköljmedel, sugtabletter och gel på apotek. Fluortuggummin är mindre bra eftersom tuggandet kan öka slitaget på den uppmjukade tandytan. 

Om frätskadorna beror på medicinska problem är det svårare att förebygga själv. Läkemedel som neutraliserar den sura magsaften kan vara till hjälp

Fäll ihop

Hur känns en frätskada igen?

Hur känns en frätskada igen?

  • Bilden föreställer frätskador på tänderna.

    Vid en frätskada försvinner emaljen och det underliggande tandbenet lyser igenom så att tanden gulnar.

I början av en frätskada brukar tanden behålla sin naturliga färg, men allt eftersom emaljen försvinner lyser det underliggande tandbenet igenom. Tanden blir då mörkare och gulnar.

Oftast känns inte frätskadan i början och du kan tro att tanden bara är missfärgad. Men allt eftersom slitaget ökar kan du få ont och känna ilningar.

Frätskador kan finnas på alla tandytor. De är vanligast på insidan av tänderna i överkäken. Både mjölktänder och permanenta tänder kan få frätskador.

Frätskadan gör tanden ojämn

Till en början är det vanligast att tandens yta blir matt, men den kan också vara blank. Så småningom påverkas tandens form och den blir ojämn eller urgröpt. Tanden blir också ofta lite avrundad. På kindtändernas tuggytor kan det bildas gropar och om det finns lagningar slits fyllningen inte ned lika mycket som tanden. Fyllningarna kan då börja sticka upp med vassa kanter och behöva putsas.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Man söker vård hos en tandläkare eller tandhygienist. Ju tidigare man söker hjälp desto bättre, men eftersom det är vanligt att man går länge utan symtom kan det till en början vara svårt att märka av problemet.

Du kan alltid ringa och få  sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Om du går på årliga undersökningar försöker tandläkaren eller tandhygienisten upptäcka eventuella frätskador så tidigt som möjligt. Genom att göra anteckningar, fotografera tänderna och göra tandavtryck i gips kan de följa upp skadorna och se om de stannar av eller försämras.

Tänderna undersöks en och en

Frätskador visar sig på röntgenbilden av tänderna, men det behövs också en undersökning där tandläkaren eller tandhygienisten noggrant studerar tand för tand och tittar efter förändringar i färg och form. Skadorna ser olika ut beroende på hur stora de är. Ofta är det även för tandvårdspersonalen svårt att upptäcka tidiga tecken på frätskador.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Behandlingen varierar beroende på hur omfattande en frätskada är. Du får till att börja med rekommendationer om vad du själv kan göra för att få processen att stanna av. Råden är desamma som för att förebygga besvär, det vill säga att undvika sura drycker och livsmedel, stärka tänderna med fluor och inte borsta tänderna direkt efter att ha ätit något som är surt.

Har du fått lite större frätskador kan man behöva plastfyllningar på vissa delar av tanden. Om skadorna är mycket stora kan det bli nödvändigt att sätta in tandkronor för att återställa bettet. Då får man komma på tandläkarbehandlingar som pågår under längre tid.

Undvik tandblekning

Om frätskadan beror på någon sjukdom som du inte har sökt hjälp för tidigare, får du en remiss till en läkare som arbetar med den typen av sjukdom. 

Det kan vara bra att veta att det inte är lämpligt att bleka tänder som har frätskador. Då förvärras frätskadorna och du kan få ilningar i tänderna.

Ekonomiskt stöd för tandvård

Om frätskadorna beror på någon sjukdom, till exempel bulimi, kan man ha rätt att få ekonomiskt stöd för den tandvård man behöver. Man kan antingen ha rätt till ett bidrag för förebyggande tandvård, så kallat särskilt tandvårdsbidrag

Om tandvården är en del av rehabiliteringen efter en sjukdom, kan man ha rätt att få tandvård till samma kostnad som sjukvård under en begränsad tid. Man kan fråga sin läkare eller tandläkare för att få mer information.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-04-04
Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Marianne Kjaeldgaard, tandläkare, Karolinska Institutet, Solna

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge