Läkemedel vid klimakteriebesvär

Skriv ut (ca 9 sidor)

Under klimakteriet kan du få olika besvär som beror på minskad mängd av hormonet östrogen i kroppen. Besvären kan behandlas genom att ersätta det östrogen som kroppen inte längre tillverkar med hormoner i läkemedelsform. Det finns läkemedel som verkar i hela kroppen och läkemedel som bara verkar i slidan.

Skriv ut

Ett vanligt klimakteriebesvär, eller övergångsbesvär, är så kallade värmevallningar. Du blir plötslig varm och börjar svettas. Du kan också få humörsvängningar och sömnproblem. Underlivsbesvär kan förekomma, till exempel torra slemhinnor, klåda, sveda eller att det läcker urin när du hostar eller nyser.

Olika sätt att behandla klimakteriebesvär

Olika sätt att behandla klimakteriebesvär

Om du har svåra klimakteriebesvär kan du behöva ta läkemedel för att kunna fungera som vanligt. Vilken behandling du får beror på vilka besvär du har och om du har eller har haft andra sjukdomar. Syftet med behandlingen är att må bättre och få ökad livskvalitet.

Värmevallningar, humörsvängningar och sömnproblem

Det är vanligt att få läkemedel som innehåller östrogen och som påverkar hela kroppen. Läkemedlen finns i form av tabletter, plåster eller gel. Om du har kvar livmodern får du också ta gulkroppshormon. Konstgjorda gulkroppshormon som finns i läkemedel kallas för gestagener.

Det finns även ett läkemedel som innehåller det verksamma ämnet tibolon, som har samma effekter som östrogen och gestagen när de tas tillsammans.

Behandlingen lindrar besvär som värmevallningar och svettningar. Sömnen förbättras och humörsvängningarna minskar.

Varför kombinera med gestagen?

Gestagen behövs för att slemhinnan i livmodern inte ska växa och bli för tjock av östrogenet. Blir den för tjock finns en ökad risk för att utveckla cancer i livmoderslemhinnan. Det kan också leda till stora besvär med blödningar.

Om du har opererat bort livmodern behöver du inte ta gestagen.

När du tar både östrogen och gestagen

Det finns olika sätt att kombinera östrogen och gestagen:

  • Östrogen med tillägg av gestagen varje månad
  • Östrogen med glesare tillägg av gestagen
  • Östrogen och gestagen varje dag.

Därför finns det olika läkemedel som är anpassade till hur du ska kombinera östrogenet och gestagenet.

I en del läkemedel innehåller varje tablett eller plåster både östrogen och gestagen. Ett annat alternativ är att ta östrogen och gestagen i form av två olika läkemedel.

Det finns också så kallade sekvensläkemedel. Det innebär att varje förpackning innehåller ett antal tabletter eller plåster med enbart östrogen och ett antal med både östrogen och gestagen.

Östrogen med tillägg av gestagen varje månad

Det vanligaste är att i början av klimakteriet ta östrogen alla dagar och lägga till gestagen under de sista 12-14 dagarna av varje behandlingsmånad, som brukar vara en period på 28 dagar. Du kan antingen ta ett sekvensläkemedel, eller ett läkemedel med östrogen och lägga till ett annat med gestagen.

Ofta får du en mindre blödning i slutet eller strax efter perioden med gestagen. Blödningen beror på att du får hormonmängder som liknar de du har i en vanlig menscykel, men blödningen är oftast mindre och varar kortare tid.

Om du är i 50-årsåldern och fortfarande har mens brukar det fungera bäst med denna typ av behandling, som ger en blödning varje månad.

Östrogen med glesare tillägg av gestagen

Om du inte vill blöda varje månad eller om du får biverkningar av gestagenet, till exempel humörsvängningar, kan du prata med din läkare om att förlänga perioden med enbart östrogen. Men du ska inte ta enbart östrogen under längre tid än tio veckor på grund av risken för cancer i livmoderslemhinnan.

Du kan få en förpackning som räcker för tre månaders behandling. Det innebär att du tar en tablett med enbart östrogen i tio veckor, sedan en tablett med både östrogen och gestagen i två veckor och därefter en tablett utan verksamt ämne i en vecka. Då får du en blödning var tredje månad, efter perioden med gestagentillägg. Den blödningen brukar ofta vara riklig och pågå upp till en vecka.

Östrogen och gestagen varje dag

Ungefär ett år efter den sista mensen kan du övergå till tabletter med både östrogen och gestagen alla dagar. Detta brukar fungera bäst, när det har gått två år sedan den sista mensen.

Då har du ett bra skydd mot att utveckla cancer i livmoderslemhinnan. Detta beror på att växten av livmoderslemhinnan hämmas helt och livmoderslemhinnan blir mycket tunn. De flesta har inga blödningar, men någon enstaka blodblandad flytning kan förekomma.

Ett annat alternativ är läkemedel som innehåller tibolon, som fungerar på samma sätt som östrogen och gestagen, och som du tar varje dag.

Du kan också tillföra gestagen från en hormonspiral, som sätts in i livmodern. Då tar du östrogenet i form av tabletter, plåster eller gel.

Finns det risker med östrogenbehandling?

Många är tveksamma till att ta östrogen eftersom de har hört talas om att risken för bröstcancer. Men risken ökar bara om du behandlas under mer än fem år. Därför rekommenderas behandling med östrogen i högst fem år.

Om du har behandlats i fem år och fortfarande har svåra klimakteriebesvär bör du diskutera om du skall sluta med behandlingen med din läkare.

Det är viktigt att gå på regelbundna mammografiundersökningar.

De som tar östrogen har en ökad risk att få blodpropp. Risken ökar med åldern. De som har haft blodpropp tidigare ska inte ta östrogen, eftersom de har en ökad risk att få en ny propp. Det finns också undersökningar som visar att personer som tar östrogen har en ökad risk att få stroke.

Östrogen påverkar även skelettet. När kroppens tillverkning av östrogen minskar kan det på sikt öka risken för benskörhet. Behandling med östrogen minskar den risken. Därför har de som tar östrogen för klimakteriebesvär även nytta av sin östrogenbehandling för att förebygga benskörhet.

Du väljer själv

Det är du själv som avgör om besvären är så svåra att du vill ha behandling. Det är bara du själv som vet hur mycket besvären påverkar ditt liv. Det kan till exempel vara så att du har så svåra sömnproblem att du inte kan sköta ditt arbete, eller att du svettas så mycket att det blir besvärande när du umgås med andra människor.

För att du ska kunna avgöra om du vill ha behandling eller inte är det viktigt att prata med läkaren om fördelar och nackdelar med behandlingen.

När kan jag sluta med behandlingen?

Enda sättet att ta reda på om du fortfarande behöver behandling är att göra ett uppehåll för att se om besvären kommer tillbaka. Sluta då inte tvärt, utan minska dosen gradvis genom att ta ditt läkemedel med längre och längre mellanrum. Du kan till exempel börja med att ta det varannan dag i två månader, därefter var tredje dag i en månad och sedan sluta helt. Om besvären inte kommer tillbaka när du haft uppehåll i en månad kan du sluta helt.

Underlivsbesvär

Har du enbart besvär av att det är torrt, svider och kliar i slidan och urinröret kan det räcka med enbart östrogenbehandling i slidan. Då kan du använda till exempel kräm, slidtabletter, vagitorier eller en mjuk vaginalring. Det är bara slemhinnan i underlivet som påverkas, inte resten av kroppen.

Eftersom endast slemhinnan i underlivet påverkas och mängden tillfört östrogen är mycket liten kan alla få denna behandling, utan några risker. Det behövs inte heller tillägg av gestagen.

Även om du tar läkemedel mot värmevallningar och svettningar i form av tabletter, gel eller plåster kan du behöva extra behandling med östrogen i slidan för att lindra torrhet, sveda och klåda.

Fäll ihop

Läkemedel mot värmevallningar

Läkemedel mot värmevallningar

I första hand får du kroppseget östrogen, så kallat östradiol, som påverkar hela kroppen. Östradiol är ett medelstarkt östrogen, som är svagare än det konstgjorda östrogen som finns i de flesta p-piller.

Du kan få antingen tabletter, gel eller plåster. Det är ingen skillnad i effekt men tabletter är billigare än plåster. Du kan till exempel använda plåster eller gel om kroppen inte kan ta upp östrogen från tarmen eller om leverns funktion är försämrad.

Det är vanligt att börja med en låg dos. Om den inte räcker för att minska besvären kan du behöva en högre dos. De flesta upplever lindring av klimakteriebesvären inom två till tre veckor efter att behandlingen har börjat. Oftast försvinner värmevallningarna och svettningarna helt. Slemhinnorna i slidan och urinvägarna blir fuktigare och tjockare, så att eventuella besvär i underlivet minskar. Även om du inte blir helt bra av behandlingen brukar besvären ändå minska.

Tillägg av gestagen

Behandling med enbart östrogen gör att slemhinnan i livmodern växer. Blir den för tjock kan risken för att utveckla cancer i livmoderslemhinnan öka. Om du har kvar din livmoder får du därför även ett gestagen, som motverkar att livmoderslemhinnan växer och gör att risken för cancer i livmoderslemhinnan försvinner. Om du har opererat bort livmodern behöver du inte ta något gestagen.

Det finns flera olika gestagener, till exempel noretisteron, medroxiprogesteron och levonorgestrel. Du kan behöva prova dig fram för att hitta den bästa medicineringen, eftersom du kan vara olika känslig för olika gestagener. En del kan få biverkningar av en sorts gestagen men inte av en annan. De vanligaste biverkningarna är humörförändringar, irritation och nedstämdhet.

Tibolon – istället för östrogen och gestagen

Tibolon är ett konstgjort hormon som har samma effekter som östrogen och gestagen. Därför behöver du inte ta något gestagen när du behandlas med tibolon.

När ska du inte ta östrogen?

Du ska inte använda östrogen om du

  • har haft blodpropp eller vet att du har en ökad risk för att få blodpropp
  • har eller har haft bröstcancer eller cancer i livmoderslemhinnan
  • har eller har haft kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke.

Växtbaserade läkemedel

Det finns växtbaserade ämnen med östrogenliknande effekt, så kallade fytoöstrogener. De är inte lika effektiva som östrogen för behandling av svettningar och värmevallningar, men ger inte någon ökad risk för bröstcancer. Ett exempel är Remifemin.

Om du har några sjukdomar

Tala om för läkaren om du har några andra symtom eller behandlas för någon sjukdom innan du börjar med hormonbehandlingen. Vissa symtom och sjukdomar måste utredas och kanske behandlas först.

Om du ska opereras

Om du ska opereras bör du tala om för läkaren att du tar östrogen. Det kan vara nödvändigt att göra ett uppehåll i behandlingen för att inte riskera att få blodpropp om du inte kan vara uppe och röra på dig.

Biverkningar

En del får biverkningar av hormonbehandlingen. Biverkningarna brukar ofta minska när behandlingen har pågått en tid.

Det vanligaste problemet är oregelbundna blödningar. Men biverkningarna kan också höra ihop med gulkroppshormonet och likna sådana besvär som du kan ha innan en vanlig mens, till exempel svullna bröst, svullnad i kroppen, huvudvärk, nedstämdhet och irritation. De olika gestagenerna ger lite olika biverkningar. Noretisteron och levonorgestrel kan till exempel även orsaka akne och ökad hårväxt.

Prata med din läkare om du besväras av biverkningar. Då kan du få prova ett annat gestagen som kanske passar bättre.

Du kan behöva avbryta behandlingen

Om du plötsligt får kraftig huvudvärk, kraftigt förhöjt blodtryck eller misstänkt blodpropp ska du genast avbryta behandlingen och kontakta läkare. Symtom på blodpropp i benen är till exempel att vaden svullnar och värker. Den kan även bli varm och rodnad.

Om du får gula ögonvitor, som kan vara symtom på sjukdom i levern, bör du omedelbart sluta med medicineringen och konakta läkare.

Andra användningsområden för östrogener och gestagener

Så kallade kombinerade p-piller innehåller både östrogen och gestagen. Östrogenet är inte samma som i läkemedlen mot klimakteriebesvär.

Den typ av p-piller som kallas minipiller, mellanpiller och akut p-piller innehåller enbart ett gestagen.

Gestagener kan även användas vid till exempel rikliga och smärtsamma mensblödningar och vid sjukdomen endometrios.

Östrogen kan vara ett alternativ för att förebygga benskörhet om du av någon anledning inte kan behandlas med de läkemedel som i första hand rekommenderas.

Exempel på läkemedel med hormoner som används vid klimakteriebesvär

Läkemedel som innehåller enbart östradiol:

Läkemedel som innehåller enbart ett gestagen:

  • Provera, tabletter
  • Mirena, hormonspiral.

Läkemedel som innehåller både östradiol och gestagen:

Läkemedel mot klimakteriebesvär med östrogena och gestagena egenskaper:

Fäll ihop

Läkemedel mot besvär i underlivet

Läkemedel mot besvär i underlivet

De läkemedel som brukar användas mot underlivsbesvär innehåller östradiol eller östriol. Östradiol är ett medelstarkt östrogen och östriol är ett svagt östrogen.

Vaginal behandling, det vill säga behandling i slidan, med östradiol eller östriol stärker slemhinnan i slidan. Den kan även stärka slemhinnan i urinröret och minska risken för urinvägsinfektioner.

Det finns olika former av läkemedel du kan använda i slidan. Dessa är

  • vaginalkräm, som förs in med hjälp av en applikator
  • vaginalgel, som förs in med hjälp av en applikator
  • vaginaltabletter, som förs in med hjälp av en engångsapplikator
  • vagitorier
  • vaginalring, som verkar under lång tid och byts var tredje månad.

Östriol finns även som tabletter som du sväljer. Östriol kan användas vid underlivsbesvär, hjälper inte mot svettningar och värmevallningar. Läkemedlet brukar inte rekommenderas eftersom det inte fungerar så bra som de läkemedel du använder direkt i slidan.

Läkemedel utan hormoner

Det finns även fuktgivande läkemedel utan hormoner som du kan använda mot torrhet i slidan. Du kan till exempel prova Replens, som är en vaginalgel.

Exempel på östrogener för underlivsbesvär

Läkemedel som innehåller östriol:

Läkemedel som innehåller östradiol:

Fäll ihop

Preventivmedel under klimakteriet

Preventivmedel under klimakteriet

Har du kopparspiral kan du behålla den i sex månader till ett år efter att du har fått din sista mens. Då är risken att bli gravid väldigt liten.

Om du tar kombinerade p-piller och trivs med det kan du fortsätta. Eftersom p-piller innehåller östrogen kan det vara otydligt när du går in i klimakteriet. Östrogenet i p-pillren gör att blödningarna inte upphör och du får inga besvär. Du bör sluta med p-piller vid 51 års ålder. Det östrogen som finns i p-piller ska inte användas mot klimakteriebesvär eftersom det är alldeles för kraftigt verkande.

Minipiller, som bara innehåller ett gestagen, fungerar oftast bra om du fortfarande blöder någon gång, fast oregelbundet.

P-spruta är ett högdoserat mycket effektivt preventivmedel. Efter 45 års ålder behövs inte ett så effektivt skydd, och då kan doseringen glesas ut. P-sprutan kan tas bort framåt 50-årsåldern om det inte längre kommer några blödningar.

Om du har hormonspiral men inte har tänkt ta östrogen kan du ta ut den när du är 51 år. Annars kan du ha kvar spiralen som gestagentillägg till östrogenbehandling. Effekten av en sådan hormonspiral varar i ungefär fem år.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-12-05
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Britt-Marie Landgren, professor, gynekolog och förlossningsläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge