Läkemedel vid klimakteriebesvär

Översikt

Översikt

Klimakteriet kallas också övergångsåldern

Under klimakteriet sker en gradvis förändring av hormonbalansen i kroppen. Bland annat minskar äggstockarnas tillverkning av de kvinnliga könshormonerna östrogen och gulkroppshormon, som också kallas progesteron.

Klimakteriebesvär

Den minskade mängden östrogen gör att man kan få övergångsbesvär, till exempel värmevallningar, svettningar, sömnproblem och svängningar i humöret. Man kan också få underlivsbesvär, till exempel klåda, sveda, urinträngningar och urinvägsinfektioner.

Besvären kan lindras med läkemedel

Om man har svåra besvär kan man behöva ta läkemedel för att kunna fungera som vanligt. Syftet med behandlingen är att man ska må bättre och få ökad livskvalitet. Behandlingen lindrar besvär som svettningar och värmevallningar. Sömnen förbättras och humörsvängningarna minskar.

Man får läkemedel som innehåller östrogen och som påverkar hela kroppen. Om man har kvar livmodern får också ta gulkroppshormon. Konstgjorda gulkroppshormon som finns i läkemedel kallas för gestagener.

Man kan få östrogenbehandling i form av tabletter, plåster eller gel. Tabletter är billigare än plåster, men båda fungerar lika bra. Plåster eller gel används framför allt om man inte kan tillgodogöra sig östrogen genom tarmen eller om man har nedsatt leverfunktion.

Det finns även ett läkemedel som innehåller det verksamma ämnet tibolon, som har samma effekter som östrogen och gestagen.

Varför kombinera med gulkroppshormon?

Gulkroppshormon behövs för att slemhinnan i livmodern inte ska växa och bli för tjock. Blir den för tjock finns en ökad risk för att utveckla cancer i livmoderslemhinnan. Det kan också leda till okontrollerade blödningar.

Om man har opererat bort livmodern behöver man inte ta gulkroppshormon.

När man får både östrogen och gestagen

Det finns olika sätt att kombinera östrogen och gestagen.

Östrogen med tillägg av gestagen varje månad

Det vanligaste är att man i början av klimakteriet får östrogen alla dagar och tillägg av gestagen under de sista 12 till 14 dagarna varje månad. Ofta får man en mindre blödning i slutet eller strax efter perioden med gestagen. Blödningen beror på att man får hormonmängder som liknar de man har i en vanlig menscykel, men blödningen är oftast mindre och varar kortare tid.

Om man är i 50-årsåldern och fortfarande har mens brukar det fungera bäst med denna typ av behandling, som ger en blödning varje månad. När man behöver tillägg av gestagen får man i första hand ett läkemedel som innehåller både östrogen och gestagen. Det kan till exempel innebära att man tar en tablett med enbart östrogen i 16 dagar och sedan en tablett med både östrogen och gestagen i 12 dagar. Det kan vara praktiskt eftersom man då bara behöver ta en tablett om dagen. Ett annat alternativ är att man tar tabletter med enbart östrogen hela tiden och lägger till tabletter med enbart gestagen under 12-14 dagar.

Östrogen med glesare tillägg av gestagen

Om man inte vill blöda varje månad eller om man får biverkningar av gestagenet som till exempel humörsvängningar, kan man prata med sin läkare om att förlänga perioden med enbart östrogen. Men man får inte ta enbart östrogen under längre tid än tio veckor. Man kan få en fast kombination, som till exempel innebär att man tar tabletter med enbart östrogen i tio veckor och sedan tabletter med både östrogen och gestagen i två veckor. Man får då en blödning var tredje månad, efter perioden med gestagentillägg.

Östrogen och gestagen varje dag

Ungefär ett år efter den sista mensen kan man övergå till tabletter med både östrogen och gestagen alla dagar. Då slipper man blödningar och har ett bra skydd mot att utveckla cancer i livmoderslemhinnan.

Ett annat alternativ är läkemedel som innehåller tibolon, som har både östrogena och gestagena egenskaper och som man tar varje dag.

Man kan också få gestagenet i form av en hormonspiral, som sätts in i livmodern. Då tar man enbart östrogen i form av tabletter, plåster eller gel.

Behandling av underlivsbesvär

Har man bara besvär av att det är torrt, svider och kliar i slidan och urinröret kan det räcka med enbart östrogenbehandling direkt i slidan. Då kan man använda till exempel kräm, slidpiller (vagitorier) eller slidinlägg som bara påverkar slemhinnan i underlivet.

Även om man tar läkemedel mot värmevallningar och svettningar i form av till exempel tabletter eller plåster kan man ibland behöva extra behandling med östrogen direkt i slidan för att lindra torrhet, sveda och klåda.

Man kan även få östrogen i tablettform mot underlivsbesvär. Då får man ett östrogen som är svagare än det som används mot värmevallningar och svettningar.

Man väljer själv

Principen för behandling av övergångsbesvär är att man själv ska avgöra om besvären är så svåra att man vill och behöver behandlas. Det kan till exempel vara så att man har så svåra sömnproblem att man inte kan sköta sitt arbete, eller att man svettas så mycket att det blir olustigt och besvärande när man umgås med andra människor.

För att man ska kunna avgöra om man vill ha behandling eller inte är det viktigt att prata med läkaren om för- och nackdelar med behandlingen. Det är bara man själv som vet hur mycket besvären påverkar ens livskvalitet, arbetsprestation och sociala liv.

Risker och fördelar

Många är tveksamma till att ta östrogen eftersom de hört talas om att risken för cancer i brösten och livmodern kan öka. Men risken för bröstcancer är bara ökad om man behandlas under lång tid. Därför rekommenderas att man ska ta östrogen i högst fem år. Den ökade risken för livmodercancer försvinner om man tar ett annat hormon, ett så kallat gestagen, tillsammans med östrogenet.

Om man har behandlats i fem år och fortfarande har svåra klimakteriebesvär bör man diskutera för- och nackdelar med fortsatt behandling tillsammans med sin läkare.

De som tar östrogen har en liten ökad risk att få blodpropp. Risken är större ju äldre man blir. De kvinnor som haft blodpropp tidigare ska inte ta östrogener, eftersom de har en klart ökad risk att få en ny propp. Det finns också undersökningar som visar att kvinnor som tar östrogen har en ökad risk att få stroke.

Östrogen påverkar även skelettet. När kroppens tillverkning av östrogen minskar ökas nedbrytningen av ben och man kan på sikt få benskörhet. Behandling med östrogen bromsar nedbrytningen av ben och är en av de behandlingar som kan användas mot benskörhet.

En del nyare undersökningar har visat att behandling med östrogen mot klimakteriebesvär ger ett visst skydd mot en del sjukdomar, till exempel hjärtinfarkt och tarmcancer. Den totala dödligheten är också lägre för kvinnor som börjar ta östrogen i 50-årsåldern och som avslutar behandlingen inom fem år, jämfört med kvinnor som inte använder östrogen alls.

När man tar östrogen i slidan påverkas bara slemhinnan i underlivet och inte resten av kroppen. Det innebär att alla kan få en sådan behandling, utan några risker. Det behövs inte heller tillägg av gestagen.

När kan man sluta med behandlingen?

Enda sättet att ta reda på om man behöver behandling eller inte är att göra uppehåll under en månad för att se om besvären kommer tillbaka. Om de inte gör det kan man sluta med behandlingen helt. Det är ingen skillnad om man slutar tvärt eller avslutar behandlingen gradvis.

Fäll ihop

Läkemedel mot värmevallningar och svettningar

Läkemedel mot värmevallningar och svettningar

Så här fungerar medicinerna

Östrogen

Behandling mot övergångsbesvär går ut på att man ersätter det östrogen som kroppen inte längre tillverkar med hormoner i läkemedelsform. I första hand får man naturligt östrogen, så kallat östradiol, som påverkar hela kroppen. Östradiol är ett medelstarkt östrogen, som är svagare än det östrogen som finns i de flesta p-piller.

Man kan få antingen tabletter, gel eller plåster. Det är ingen skillnad i effekt men tabletter är billigare än plåster. Plåster eller gel passar till exempel om kroppen inte kan ta upp östrogen från tarmen eller om leverns funktion är försämrad.

Man brukar få börja med en låg dos men om denna inte räcker för att minska besvären kan man behöva en högre dos. Man upplever ofta en lindring av klimakteriebesvären inom två till tre veckor efter att behandlingen har börjat. Oftast blir man helt av med sina svettningar och värmevallningar. Man får också fuktigare och starkare slemhinnor i slidan och urinvägarna, så att eventuella besvär i underlivet minskar. Även om man inte blir helt bra av behandlingen brukar man ändå tycka att besvären minskar.

Gestagen

Behandling med enbart östrogen gör att slemhinnan i livmodern växer. Blir den för tjock kan risken för att utveckla cancer i livmoderslemhinnan öka. Om man har kvar sin livmoder får man därför även ett gestagen, som motverkar att livmoderslemhinnan växer. Om man har opererat bort livmodern behöver man inte ta något gestagen.

Det finns flera olika gestagener, till exempel noretisteron, medroxiprogesteron och levonorgestrel. Man behöver ibland pröva sig fram för att hitta den bästa medicineringen, eftersom man är olika känslig för olika gestagener. En del kan få biverkningar av en sorts gestagen men inte av en annan.

Tibolon

Tibolon är egentligen inte ett östrogen men det omvandlas i kroppen till två olika ämnen som har samma effekt som östrogen. Det bildas även ett ämne som har gestagena egenskaper och därför behöver man inte lägga till ett gestagen när man behandlas med tibolon.

När ska man inte ta medelstarkt östrogen?

Man ska inte använda östrogen om man har haft blodpropp eller om man vet att man har en ökad risk för att få blodpropp.

Man ska inte behandlas med östrogen om man har eller har haft bröstcancer eller cancer i livmoderslemhinnan. Man ska inte heller använda östrogen om man har eller har haft kärlkramp, hjärtinfarkt eller stroke.

Om man har andra sjukdomar

Man ska alltid tala om för läkaren om man har några andra symtom eller behandlas för någon annan sjukdom innan man börjar med hormonbehandlingen. Vissa symtom och sjukdomar måste utredas och kanske behandlas innan man kan börja använda medicinen.

Om man ska opereras bör man tala om för läkaren att man tar denna typ av mediciner. Det kan vara nödvändigt att göra ett uppehåll i behandlingen för att inte riskera att få blodpropp om man inte kan vara uppe och röra på sig.

Ibland ska man avbryta behandlingen

Om man plötsligt får kraftig huvudvärk, kraftigt förhöjt blodtryck eller misstänkt blodpropp ska man genast avbryta behandlingen och kontakta läkare. Symtom på blodpropp i benen är till exempel att vaden svullnar, värker och den kan även bli missfärgad. Om man får gula ögonvitor och gulfärgad hud, som kan vara symtom på sjukdom i levern, bör man också omedelbart sluta med medicineringen och söka läkare.

Biverkningar

En del kvinnor får biverkningar av hormonbehandlingen. Biverkningarna brukar ofta minska när behandlingen har pågått en tid.

Det vanligaste problemet är oregelbundna blödningar. Men biverkningarna kan också höra ihop med gulkroppshormonet och likna sådana besvär som man ofta har inför en vanlig mens, till exempel svullna bröst, svullnad i kroppen, huvudvärk, nedstämdhet och irritation. De olika gestagenerna ger lite olika biverkningar. Noretisteron och levonorgestrel kan till exempel även orsaka akne och ökad hårväxt.

För att man ska må så bra som möjligt är det viktigt att man pratar med sin läkare om man besväras av biverkningar. Då kan man få prova ett annat gestagen som kanske passar bättre.

Andra användningsområden för östrogener och gestagener

Även så kallade kombinerade p-piller innehåller både östrogen och gestagen. Den typ av p-piller som kallas minipiller samt akut p-piller innehåller enbart ett gestagen. Gestagener kan även användas vid till exempel rikliga och smärtsamma mensblödningar och vid så kallad endometrios.

Östrogen kan även användas för att förebygga benskörhet om man av någon anledning inte kan använda de läkemedel som i första hand rekommenderas mot benskörhet.

Exempel på läkemedel som används vid övergångsbesvär

Läkemedel som innehåller enbart östradiol:

Läkemedel som innehåller enbart ett gestagen:

  • Provera, tabletter
  • Mirena, hormonspiral.

Läkemedel som innehåller både östradiol och gestagen:

  • Activelle, tabletter
  • Angemin, tabletter
  • Cliovelle, tabletter
  • Divina Plus, tabletter
  • Estalis, plåster
  • Eviana, tabletter
  • Femanor, tabletter
  • Femasekvens, tabletter
  • Indivina, tabletter
  • Novofem, tabletter
  • Sequidot, plåster
  • Trivina, tabletter.

Läkemedel mot klimakteriebesvär med östrogena och gestagena egenskaper:

  • Livial, tabletter
  • Tibolon, tabletter.
Fäll ihop

Läkemedel mot besvär i underlivet

Läkemedel mot besvär i underlivet

Så här fungerar medicinen

De läkemedel som används mot underlivsbesvär innehåller antingen östradiol eller östriol. Östradiol är ett medelstarkt östrogen och östriol är ett svagt östrogen.

Vaginal behandling, det vill säga behandling med läkemedel som man för in i slidan, med östradiol eller östriol stärker slemhinnan i slidan. Den kan även stärka slemhinnan i urinröret och minska risken för urinvägsinfektioner. Det finns olika former av läkemedel man kan använda i slidan:

  • vaginalkräm, som förs in med hjälp av en applikator
  • vaginalgel, som förs in med hjälp av en applikator
  • vaginaltabletter, som förs in med hjälp av en engångsapplikator
  • vagitorier (slidpiller)
  • vaginalinlägg, i form av en mjuk ring.

Vaginalkräm och vagitorier kan köpas receptfritt.

Östriol finns även som tabletter som man sväljer och som används för att lindra underlivsbesvär. Effekten är inte tillräcklig för att lindra svettningar och värmevallningar.

Exempel på östrogener för underlivsbesvär

Läkemedel som innehåller östriol:

  • Blissel, vaginalgel
  • Oestriol, tabletter
  • Ovesterin, vagitorier och vaginalkräm.

Läkemedel som innehåller östradiol:

  • Oestring, vaginalinlägg
  • Vagifem, vaginaltabletter.
Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-03-19
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Manusunderlag:

Britt-Marie Landgren, gynekolog och förlossningsläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge

Granskare:

Marie Bixo, gynekolog och förlossningsläkare, Umeå universitet