Portugal

Reseråd

Reseråd

  • barn och förälder skyddar sig mot solen med keps, shorts och parasoll

    Kläder och skugga ger det bästa solskyddet.

Dricksvatten

Man kan på de flesta ställen dricka kranvattnet, men det kan smaka annorlunda. Om man är osäker på kranvattnets kvalitet kan man välja vatten på flaska.

Drick mer när det är varmt

Vätskebehovet är större när det är varmt. Om man är törstig är det naturligt att dricka mer, men det är bra att även uppmärksamma att man kissar lika mycket som vanligt. Om man inte gör det behöver kroppen mer vätska.

När man svettas förlorar kroppen även salt, så man kan behöva strö extra salt på maten. Det gäller särskilt om man anstränger sig mycket fysiskt. Tecken på att man kan ha saltbrist är att man kan känna sig trött, vagt illamående och få huvudvärk. Efter ungefär en vecka brukar kroppen ha anpassat sig bättre till värmen.

Solskydd

För att skydda sig mot solen behöver man smörja in sig med solskyddsmedel och täcka huvudet, till exempel genom att ha på sig solhatt eller keps. Kläder är ett bra skydd och täta tyger skyddar bättre än tunna. När solstrålningen är som mest intensiv, mellan klockan tio och tre på dagen, är det bäst att hålla sig i skuggan. De första dagarna bör man endast vara i solen korta stunder. Om man använder vissa läkemedel kan man vara extra känslig för solljus.

Små barn bör inte vara i solen alls under de mest intensiva soltimmarna.

Solsveda och soleksem

Om man blir bränd av solen är det bra att undvika solen några dagar för att låta huden läka. Det gäller också om man får soleksem, som brukar visa sig som små kliande knottror eller blåsor.

Om huden svider mycket kan den kylas av med kallt vatten, kylbalsam eller en fuktgivande hudlotion. Sveda och klåda kan även lindras med en hydrokortisonkräm som man kan köpa receptfritt och ta med sig på resan.

Bada säkert

Strandliv och bad är ofta en viktig del av en resa till varma länder. Det finns ett par saker man bör tänka på för att inte utsätta sig för onödiga risker. Badolyckor är bland de vanligaste orsakerna till att turister skadas eller omkommer utomlands.

Simturen blir säkrare om man

  • respekterar skyltar och flaggor som talar om att det är badförbud
  • försöker ta reda på om det finns underströmmar
  • undviker att bada ensam
  • håller sig nära stranden
  • inte badar om man är påverkad av alkohol.

På stranden bör man vara extra noggrann med solskydd. Sand och vatten reflekterar solljuset och solstrålningen är fortfarande stark en halvmeter under vattenytan.

Badskor ett bra skydd

I havet, vid strandkanten och vid klippor kan det finnas sjöborrar som gör rejält ont att trampa på. Det finns också fiskar med en giftig gadd som kan ligga nergrävda i bottensanden. Att använda badskor eller motsvarande är ett bra, ibland helt nödvändigt, skydd.

Ibland kan bad ge öronbesvär

En del personer som badar eller dyker kan få ont i öronen på grund av inflammation i hörselgången. När det är varmt och fuktigt är det lättare att få besvär. Det kan kännas irriterat i örat och klia. Ibland känns det även svullet och ömt.

För att bli av med besvären bör man hålla örat så torrt som möjligt genom att undvika att få huvudet under vatten. Man kan också skydda örat genom att använda fetvadd eller badmössa. Vet man om att man är känslig kan man få örondroppar utskrivna på recept innan resan.

Om man märker av andra besvär som till exempel att det börjar rinna vätska från örat, att man får feber, kraftig huvudvärk eller att örat blir rött, svullet, varmt och ömt bör man kontakta läkare.

Var försiktig i trafiken

Trafiken är annorlunda och risken för att råka ut för en olycka är större än i Sverige. Därför är det bra att ta det lugnt och vara extra uppmärksam.

Skydd mot sexuellt överförbara sjukdomar

Om man har tillfälliga sexuella kontakter är det viktigt att använda kondom under hela samlaget för att minska risken för sjukdomar som smittar genom sex.

Fäll ihop

Vaccinationer

Vaccinationer

Råden beror på vem man är och hur man reser

Inför resan kan man behöva skydd mot smittsamma sjukdomar. Här finns rekommenderade vaccinationer listade i bokstavsordning. Vilka vaccinationer som behövs varierar beroende på vart man ska resa, hur länge man ska vara borta och på vilket sätt man reser. Ibland kan en epidemi i ett land leda till en ändrad rekommendation under en period. Resenärer som besöker släkt och vänner i länder där andra sjukdomar sprids än i Sverige löper en betydligt ökad risk att insjukna, vilket leder till att skydd med vacciner blir extra viktigt.

Även personliga skäl vägs in som allergier, vissa kroniska sjukdomar, ålder, graviditet och tidigare vaccinationer. En fullständig rekommendation får man genom att rådgöra med personalen på vaccinationsmottagningen.

Längst ner i slutet av kapitlet finns länkar till fördjupad information om antal doser, när de ska tas och vad som gäller för bland annat barn och gravida.

Hepatit A

Vaccination rekommenderas för alla resenärer.

Tuberkulos

Vaccination rekommenderas om man under längre tid än sex månader ska leva tillsammans med ortsbefolkningen.

Var ute i god tid

Det är bra att vara ute i god tid och helst kontakta vaccinationsmottagningen minst en månad före avresan. Ibland behövs flera doser av ett vaccin med ett antal veckor emellan. Om man behöver resa med kort varsel finns möjligheten att ta färre doser, eftersom ett visst skydd kan vara bättre än inget alls. Man kan alltid rådgöra med vaccinationsmottagningen.

Se över tidigare skydd

Genom det svenska barnvaccinationsprogrammet har de flesta som vuxit upp i Sverige redan ett skydd mot vissa sjukdomar som exempelvis difteri, stelkramp, mässling, röda hund och påssjuka. Vaccinet mot de tre sista sjukdomarna infördes 1981. Före resan kan man passa på att se över sitt skydd eftersom det ibland kan behövas en påfyllnadsdos av vaccin mot någon sjukdom.

Om man inte har genomgått hela programmet kan man behöva komplettera sitt skydd. Smittsamma sjukdomar är vanligare i många andra länder än de är i Sverige, vilket kan leda till att man smittas och kanske också tar med sig smittan hem.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2012-06-08
Skribent:

Lars Rombo, läkare, infektionskliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna. Professor i infektionssjukdomar och resemedicin, Karolinska universitetssjukhuset, Solna

Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Jean Henrik Braconier, läkare, specialist i infektionssjukdomar, Lund