Färdtjänst

Vad gäller?

Vad gäller?

Färdtjänst är en transportservice som man kan få tillgång till om man har en långvarig funktionsnedsättning som gör att man har svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel. Ofta behöver man ringa och boka sin resa i förväg.

Det är färdtjänstlagen som reglerar vem som har rätt att få färdtjänst. Det är kommunen eller den som ansvarar för kollektivtrafiken i länet som beslutar om man ska få färdtjänst utifrån hur svårt man har att förflytta sig på egen hand eller att använda kollektiva färdmedel. Beslutet kan också reglera till exempel hur många resor man får göra per månad eller per år. Reglerna för hur färdtjänsten får användas varierar. Det gör också avgiften för resorna.

Färdtjänst omfattar resor med både personbil och specialfordon, så kallade handikappbussar. Om man inte klarar att åka med personbil får man i stället färdtjänst med specialfordon.

I stället för färdtjänst kan man i vissa fall få bidrag till egen bil, så kallat bilstöd.

Vem har ansvaret för färdtjänsten?

Det är kommunen som ansvarar för att det finns färdtjänst. Kommunen kan överlåta ansvaret för färdtjänsten till den regionala kollektivtrafikmyndigheten i länet, det vill säga den förvaltning som ansvarar för den linjelagda kollektivtrafiken. Ofta anlitas entreprenörer som utför tjänsterna, som att driva beställningscentral och utföra själva transporterna med taxi eller specialfordon.

Hur får man färdtjänst?

Man ansöker om färdtjänst hos den kommun som man är folkbokförd i, eller hos den som ansvarar för kollektivtrafiken i det län där man är folkbokförd. Oftast finns det en färdtjänsthandläggare som kan ge hjälp.

Antalet resor och vad man betalar varierar

Om man beviljas färdtjänst får man ett färdtjänsttillstånd. Hur många resor man beviljas beror på vad man har för behov.

Rätten till färdtjänst är densamma överallt och regleras i lag, men det finns ofta lokala eller regionala kompletterande regler för färdtjänst. Reglerna skiljer sig åt mellan olika delar av landet.

Ett färdtjänsttillstånd gäller för en viss period eller tills vidare.

Sjukresekort vid resor till och från vårdbesök

Färdtjänsten kan man anlita för alla typer av resor utom sådana som en annan huvudman ansvarar för, till exempel när landstinget står för resor till och från sjukhuset. Då får man ett sjukresekort som ger rätt till resor till och från vårdbesöket. Sjukresekort kan bli aktuellt om man är kroniskt sjuk och ofta besöker vården. Villkoren för sjukresor varierar mellan olika delar av landet.

Ledsagare

Om man av någon anledning inte kan åka på egen hand med färdtjänsten har man rätt att ha en ledsagare med sig under resan. En ledsagare är en person som får följa med utan extra kostnad och som man ordnar själv.

Medresande

Medresenär är någon som reser i sällskap med den som har fått tillstånd för färdtjänst, utan att vara ledsagare. Om man får ha en medresenär med sig framgår av kommunens eller länets regler för färdtjänst.

Samåkning

I en del kommuner har man samåkning inom färdtjänsten. Det betyder att man kan få dela bil eller specialfordon med andra. Resan kan då ta längre tid eftersom föraren måste hämta upp och släppa av flera personer. Det kan vara bra att tänka på om man har en tid att passa.

Riksfärdtjänst

Om man som funktionshindrad inte kan använda allmänna kommunikationer på grund av att reskostnaderna blir höga eller för att man behöver ledsagare kan man få riksfärdtjänst. Riksfärdtjänst gäller för resor inom Sverige, från en kommun till en annan eller på vissa håll för resa utanför länet. Syftet med resan kan till exempel vara semester eller fritidsaktivitet. Resan kan göras med taxi, specialfordon, tåg eller flyg tillsammans med en ledsagare.

Om man har fått tillstånd till riksfärdtjänst står kommunen eller den regionala kollektivtrafikmyndigheten för den ökade kostnaden. Man behöver bara betala ett schablonbelopop av vad resan skulle ha kostat med allmänna kommunikationsmedel .

Om man inte är nöjd

Det finns inte någon tillsynsmyndighet för färdtjänsten. Om man har synpunkter på hur färdtjänsten fungerar är det till den som ansvarar för färdtjänsten man ska vända sig, det vill säga till kommunen eller den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Det kan vara bra att samtidigt framföra sitt klagomål till färdtjänsthandläggaren även om det är entreprenören som utför färdtjänsten som man är missnöjd med.

Om man har fått ett beslut om färdtjänst som man inte är nöjd med är den beslutande instansen alltid skyldig att ompröva sitt beslut. Vanligtvis är det en kommunal nämnd.

Om man inte är nöjd med kommunens eller den regionala kollektivtrafikmyndighetens beslut om riksfärdtjänst eller färdtjänst kan man överklaga till förvaltningsrätten.

Förvaltningsrättens beslut kan överklagas till Kammarrätten och vidare till Högsta förvaltningsdomstolen.

Fäll ihop
Skriv ut
Publicerad:
2014-02-06
Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Sara Rhudin, handläggare, avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad, Sveriges kommuner och landsting, Stockholm