Smärta – egenvård

Smärta kan kännas olika

Smärta kan kännas olika

Smärta kan vara allt från det som känns vid ett stick från en mygga till outhärdlig värk vid svår sjukdom. Smärtupplevelser kan också utlösas av psykiska orsaker, till exempel stress och oro.

Bara den som drabbas vet hur smärtan känns. Upplevelsen påverkas av hur man mår i övrigt och hur orolig man är för orsaken till smärtan. Tidigare erfarenheter och rädsla för smärta har också betydelse.

Bra att ta reda på vad smärtan beror på

Smärtor kan vara tillfälliga eller långvariga. Om smärtan inte ger med sig är det viktigt att försöka ta reda på orsaken. Vet man vad smärtan beror på är det ofta lättare att göra något åt den, förebygga den och ibland lära sig leva med den.

Spända värkande muskler i nacken kan till exempel bero på att man har en olämplig arbetsställning. Genom att försöka variera arbetsställning eller att ta små korta pauser i arbetet kan man lindra smärtan. En muskelsmärta kan också bero på att man går runt med en ständig oro eller stress som gör att man omedvetet spänner sina muskler, till exempel drar upp axlarna.

Spänningshuvudvärk och stress

Om man har värk som beror på spända muskler, till exempel spänningshuvudvärk, kan värme, massage och avslappning hjälpa. Eftersom värken ökar när musklerna spänns är det viktigt att försöka bryta mönstret. Avslappningsövningar och massage kan vara en hjälp på vägen. Det finns speciella cd-skivor med avslappningsövningar som man kan köpa i handeln, till exempel på apotek. Det är bra att försöka ta reda på vad eller vilka situationer som gör att man känner sig stressad och spänner sig. Ibland hjälper det att prata med en vän, men man ska inte dra sig för att söka professionell hjälp.

Nack- och ryggvärk lindras av rörelse

Det är lätt att tro att kroppen läker bäst när den vilar, men kroppen och speciellt ryggen mår bra när den får röra på sig. Då ökar blodcirkulationen vilket påverkar hela kroppen positivt. Om man har ont i ryggen kan stillasittande eller överdriven försiktighet göra att man blir mer stel och besvären kan förvärras. Vid ryggont är det ofta bättre att stå och ligga än att sitta. Man bör inte lyfta eller bära tungt och inte heller vrida ryggen i sidled. Men man kan promenera mycket och då är det bra att ha ett par bekväma och stadiga skor för att undvika att trampa snett eller halka.

Den största delen av tiden befinner vi oss vanligtvis på arbetet eller i sängen. Om man har mycket problem med nacken eller ryggen är det bra att fundera på hur man står och sitter på sin arbetsplats och pröva olika förändringar av arbetsställningen. Hemma kan en ny säng, madrass eller kudde vara en lösning.

Smärta vid akut skada kan lindras av kyla

Om man råkat ut för en akut skada, till exempel stukat foten, kan man minska smärtan genom att kyla området som gör ont. Man kan gärna linda foten och lägga en påse med isbitar mellan första och andra lagret av bandaget. Om ispåsen skulle läggas direkt på huden kan huden skadas av kylan. Ofta känns det bra att fortsätta ha den stukade foten lindad under en tid. Det kan också kännas skönt att ha foten i högläge.

Värme kan hjälpa mot mensvärk

Om man har mensvärk kan det vara skönt med värme som lindring. Man kan lägga en kudde eller en värmeflaska fylld med varmt vatten på magen eller ryggen. Om man sveper in värmeflaskan i en handduk riskerar man inte att bränna sig om den är varm. Det finns också i handeln särskilda vete- eller kornkuddar som värms upp i mikron. Även en elektrisk värmedyna kan hjälpa.

Receptfria läkemedel

Ibland behöver man ta medicin för att bryta smärtan. Pröva i första hand ett receptfritt läkemedel. De ger ofta bra och tillräcklig lindring. Ta den dos som står på förpackningen. Smärtan lindras inte mer om man tar högre dos än den rekommenderade, däremot kan risken för biverkningar öka. Ibland tror man att det ska räcka med en halv dos, men har man ont gör det sällan det. Det är bra att bryta smärtan så snabbt som möjligt för att hindra att man blir mer stillasittande och stel, eftersom smärtan då kan bli svårare att bli av med.

Vilken medicin ska man välja?

Man kan använda receptfria värkmediciner vid olika typer av tillfällig smärta. Ofta får man lika bra effekt vilket läkemedel man än väljer, men för vissa besvär kan ena sortens värkmedicin ha bättre effekt än den andra. Fråga på ett apotek.

Smärta minskas av medel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil, eller medel som innehåller ibuprofen, till exempel Ibumetin eller Ipren.

Om man är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår bör man använda paracetamol istället för ibuprofen eller liknande läkemedel, så kallade cox-hämmare. Detsamma gäller om man har astma, är gravid eller har känslig mage.

De receptfria medlen finns i olika former. Förutom tabletter finns det till exempel gel som stryks direkt på huden. Den smärtstillande gelen kan man pröva vid en muskel- och ledskada.

Man kan behöva kontakta vården

Om man har smärtor som inte ger med sig eller som man inte vet orsaken till bör man kontakta vårdcentralen. Det bör man också göra om man upplever att smärtor som man har haft sedan tidigare förändrar sig. 

Du kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen på telefon 1177 för att få råd.

 
Fäll ihop
Skriv ut
Publicerad:
2011-03-04
Skribent:

Elin Åkerblom, sjuksköterska, Stockholm

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Bertil Marklund, läkare, professor i allmänmedicin, Vänersborg