Tandreglering

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Tandreglering behövs när tänderna vuxit snett, sitter för tätt eller om det är något annat fel på hur man biter ihop. Exempelvis kan ett kraftigt under- eller överbett göra att det är svårt att bita av och tugga. Det är viktigt att rätta till tänderna när vävnader skadas, som gommen eller tandköttet, eller att det är risk för detta. Man kan också rätta till tänderna av estetiska. Det är den vanligaste anledningen till tandreglering, som även brukar kallas ortodonti.

Oftast är det barn och ungdomar som behandlas, men även många vuxna kan behöva tandreglering. Med tandställning kan tandläkaren förbättra tändernas läge och hur de möts när man biter ihop. Om man har en liten käke går det inte alltid att ordna plats för alla tänderna och då kan man behöva få en eller flera tänder borttagna. Har man svåra bettfel så att tänderna i över- och underkäken inte alls stämmer överens räcker det inte med tandreglering, utan man får också käkopereras. 

Förberedelser

Innan en tandställning sätts fast brukar specialisttandläkaren ge noggrann information om hur tandställningen ska kontrolleras och skötas och vad som händer om man inte får behandling. Man brukar också få information om vad en behandling innebär, hur lång tid behandlingen tar, hur ofta tandställningen ska justeras och hur man ska sköta sin munhygien.

Hur går behandlingen till?

Specialisttandläkaren gör en undersökning av munhålan, bettet och ansiktet. Tänderna röntgas och ibland även ansiktet. Sedan fotograferas tänderna och ansiktet och ibland tas ett avtryck av tänderna för att göra en gipsmodell.

När tandställningen är på plats kan tänderna kännas ömma i början. Det kan ta lite tid innan man har vant sig vid att ha den i munnen. Tandställningen kan vara av olika typer och material.

En del tandställningar ska sitta fast dygnet runt medan andra kan tas av när man äter och sover. Tandställningen åstadkommer ett tryck på de tänder som ska flyttas. En tand flyttar på sig långsamt, i bästa fall en halv till en millimeter i månaden. Ungefär en gång i månaden, oftare i början, måste tandställningen kontrolleras och justeras av tandläkare. Behandlingen tar vanligtvis ett till två år.

Hur mår man efteråt?

När tandställningen har tagits bort känns tänderna precis som vanligt igen. Men efter behandlingen kan tänderna ibland ändra läge från det man önskat uppnå.

Visa mer

Varför får man tänderna reglerade?

Varför får man tänderna reglerade?

Felställda tänder kan behöva rättas till

Att tänderna inte möts på ett bra sätt när man biter ihop eller att de är sneda eller vridna kan bero på att käkarna är för små eller för stora. Bettfel eller tänder som sitter för trångt kan behöva rättas till. Det görs genom så kallad tandreglering. Behandling innebär att man får en tandställning. Oftast sitter tandställningen fast på tänderna dygnet runt och tas bort först när behandlingen är klar, men ibland kan man få en tandställning som är avtagbar som man bara behöver ha på sig medan man sover.

Tandställningens uppgift är att skapa ett försiktigt tryck på tanden så att den flyttas. Hur lång tid behandlingen tar beror naturligtvis på hur mycket tänderna ska flyttas, men vanligtvis är det klart inom ett till två år.

Tänderna kan rättas till på flera sätt

Tandreglering görs också för att styra tänder som håller på att växa fel och för att de ska komma fram rätt. Ibland påverkas även käkarnas tillväxt med tandreglering.

Ett annat uttryck som används i stället för tandreglering är ortodonti, som betyder raka tänder.

Vanligt med tandställningsfel

Mer än hälften av alla barn och ungdomar har någon typ av problem med tänderna, antingen ett så kallat tandställningsfel eller det som brukar kallas för bettfel. Ofta upptäcks bettfel i tidig ålder av tandläkaren och då kan en relativt enkel behandling rätta till felet.

I de flesta fall är bettfelet eller tandställningsfelet så litet att det inte behövs någon behandling. Men hos var tredje person är felet så stort att en tandreglering är motiverad. Ibland kan även ett mindre bettfel upplevas störande och då kan tänderna rättas till med tandreglering så att de ser bättre ut.

Även vuxna kan få tänderna reglerade

Oftast får man sina tänder reglerade som barn eller i tonåren, men tänder kan flyttas under hela livet. Ville man inte ha tandställning när man var ung kan man alltså få behandlingen senare i livet.

Vissa tandställningsfel kan också uppstå när man är äldre. Därför är det inte ovanligt att man i vuxen ålder kan få en tandställning. Vid riktigt stora tandställnings- och bettfel samt när det finns risk för skada på vävnader i munnen ingår tandreglering i det statliga tandvårdsstödet. Läs mer om det på Försäkringskassans webbplats.

Bettfel kan också rättas till

Den vanligaste orsaken till att man får sina tänder reglerade är att de inte står i en jämn rad. Det kan vara tänder som har vridit sig, tänder som lutar åt något håll eller tänder som sitter trångt och på varandra.

Om man har ett bettfel innebär det att över- och underkäken inte möts som de ska när man biter ihop. När käkarna växer ska över- och underkäken växa lika mycket och åt samma håll, men små skillnader kan göra att bettet inte stämmer.

Om man har vad som kallas för överbett står överkäkens framtänder ut en bra bit framför tänderna i underkäken. Det kan göra det svårt för läpparna att mötas. Tänderna kan då skadas lättare om man ramlar eller utövar idrotter som ishockey eller liknande.

Med underbett är det tänderna i underkäken som biter framför tänderna i överkäken. Eftersom framtänderna då inte möts ordentligt kan man få svårt att bita av och tugga.

Om det är ett bett som är öppet framtill då framtänderna inte har kontakt med varandra, kan det också vara svårt att äta eftersom man inte kan bita av. Ett sådant öppet bett hos små barn orsakas ofta av att de suger på en napp, ett finger eller tummen. Om sugvanan upphör innan de permanenta tänderna helt kommit fram brukar bettet i dessa fall rättas till av sig själv.

När framtänderna i underkäken biter långt upp i gommen bakom överkäkens framtänder kallas det för djupt bett. Ibland blir det små sår i gommen som orsakas av underkäkens framtänder. När mjölktänderna på sidorna slits ner kan ett sådant bettfel vara övergående, men om felet finns när de permanenta tänderna kommer fram finns det stor anledning till tandreglering eftersom det ofta blir värre med åren.

Små skillnader kan skapa problem

En annan orsak till tandställningsfel kan vara att käken är för liten så att alla tänder inte får plats. När det är för lite plats för tänderna hamnar tänderna mycket oregelbundet eller så trångt att de delvis överlappar varandra. Det kan då vara svårt att komma åt med tandborsten.

Att enstaka tänder hamnar fel kan bero på att tänderna inte har hittat rätt väg när de har vuxit fram. De kan då komma fram på fel plats, lutade eller vridna.

Alla tandställningsfel behöver inte behandlas

Det är bara svårare tandställningsfel som behöver behandlas, till exempel om tänderna orsakar att det blir sår i gommen eller att tandköttet skadas. Man kan också behöva behandling om tänderna står mycket trångt, om de kommer på fel plats eller om över- och underkäken inte alls stämmer när man biter ihop. Andra mindre tandställningsfel kan också behandlas om man till exempel vill få jämnare tänder.

En del behandlingar får man betala själv

Tandställnings- och bettfel som inte avviker speciellt mycket från det normala ingår inte i den kostnadsfria barn- och ungdomstandvården. Vill man ändå ha behandling får man betala själv.

Fäll ihop

Så går det till

Så går det till

  • Skrattande mun med tandställning

    Den vanligaste tandställningen görs med fästen i form av små plattor av metall, men fästena kan också vara av plast eller keramik. Fästena limmas fast på tändernas framsidor och går inte att ta bort när man till exempel ska borsta tänderna.

Vem kan behandla bettfel och reglera tänderna?

Det är oftast i samband med vanliga tandundersökningar som bettfel upptäcks. Om man själv funderar över tändernas placering eller om man har bettfel kan man kontakta sin tandläkare.

Allmäntandläkare kan oftast utföra en del enklare åtgärder, framför allt hos små barn. Men i många fall krävs det mer kunskap och särskild utrustning för att rätta till bettfel och därför får man oftast en remiss till en specialisttandläkare.

Man kan naturligtvis själv kontakta en tandläkare som är specialist på bettfel och tandreglering.

Först görs en utredning

Innan man får tandställningen görs en noggrann undersökning av ansiktet och bettet, och då tas röntgenbilder av tänder och käkar. Man får även göra ett avtryck av tänderna med en mjuk massa. Av massan görs sedan en form och ur formen framställs en gipsmodell. Man får också tänderna och ansiktet fotograferat.

Med hjälp av gipsmodellen, fotografierna och röntgenbilderna görs en analys och efter det får man ett förslag på en behandling och en uppskattning av hur lång tid den kommer att ta.

Ibland räcker det inte med att man får en tandställning utan det kan också vara nödvändigt att ta bort tänder. Det är för att de tänder som blir kvar ska få plats i käken och för att kunna nå ett bra resultat med tandregleringen. Om tänder tas bort syns det ingen lucka efter dem när behandlingen är avslutad.

Tänderna flyttas med hjälp av en tandställning

Det som oftast görs vid en tandreglering är att tänderna flyttas. Det sker med hjälp av olika typer av tandställningar. Tandställningen trycker på de felställda tänderna och åstadkommer förändringar runt tänderna i käken så att de flyttas.

Det är en process som går mycket långsamt och i bästa fall kan en tand flyttas en halv till en millimeter i månaden. Därför får man räkna med att en tandregleringsbehandling vanligen tar mellan ett till två år, ibland längre. Ungefär en gång i månaden kontrolleras och justeras tandställningen.

När behandling görs på barn och ungdomar, där käkarna fortfarande håller på att växa, kan det ibland vara möjligt att det i någon liten utsträckning påverkar hur käkarna växer och ansiktets utseende.

Efter att tänderna har flyttats tar det ungefär ett till två år för att tänderna ska ha vuxit in i det nya läget. Under denna tid måste tänderna hållas på plats. Eftersom tänderna och bettet, precis som andra delar av kroppen, förändras med åldern behöver man ha tandställningen under lång tid för att resultatet ska stå sig.

Den tandställning som använts för att flytta tänderna tas då bort och ersätts av en enklare tandställning, som oftast är en tunn tråd limmad på baksidan av framtänderna eller en plastskena.

Det finns olika typer av tandställningar

Vid vissa typer av tandställnings- och bettfel kan man få en avtagbar tandställning, som kan tas bort när man till exempel ska äta eller borsta tänderna. En del av de avtagbara tandställningarna ska användas hela dygnet, andra bara på kvällen och natten.

En avtagbar tandställning används oftast när man har ett enklare bettfel eller om man får en tandregleringsbehandling medan en del av mjölktänderna fortfarande sitter kvar.

En tandställning som sitter fast är det som vanligen används för att flytta tänderna. Den kan se ut på olika sätt och vara placerad på insidan eller på framsidan av tänderna.

Det allra vanligaste är en tandställning med fästen i form av små plattor av metall, men fästena kan också vara av plast eller keramik. Fästena limmas fast på tändernas framsidor och går inte att ta bort när man till exempel ska borsta tänderna. En fastsittande tandställning kan användas i över- eller underkäken eller på båda ställena samtidigt.

I varje fäste på tändernas framsidor finns ett litet spår. I spåren placeras olika typer av metallbågar som knyts fast till fästena för att påverka och styra tänderna dit de ska.

Ska överkäken göras bredare används en tandställning som sitter fast på insidan av tänderna. I stället för de fästen som i vanliga fall limmas fast på tändernas framsida sätts tandställningen då fast med ett par metallringar runt de bakre stora kindtänderna.

Även olika former av elastiska drag och små fjädrar kan användas för att flytta tänderna.

Att ha tandställning gör inte ont

Innan en tandregleringsbehandling påbörjas får man noggrann information om vad som ska göras, varför, hur lång tid det tar och hur tandställningen ska skötas.

Att sätta fast en tandställning gör inte ont och det behövs därför ingen bedövning. Den limmas fast på tänderna och är enkel att ta bort. Beroende på vilken typ av tandställning som används kan det ta mellan en halvtimme och en timme att sätta fast den.

Precis efter att tandställningen satts på plats kan tänderna vara ömma. Det kan också kännas ömt vid kontroller och justeringar, men det går över efter ett par dagar.

I början av behandlingen kan man tycka att tandställningen känns väldigt stor och klumpig, men det är bara innan man har vant sig. Det kan skava på läppar och kinder, men det kan lindras genom att man sätter lite vax på de områden av tandställningen som besvärar. Vaxet får man med sig hem av tandläkaren och man kan sätta på det själv.

Tandställningen tål vanlig tuggning, men kan lossna om den belastas alltför kraftigt. Man ska därför undvika att äta vissa hårda och sega saker. Om tandställningen skulle lossna eller gå sönder måste man kontakta tandläkaren snarast. Annars kan tänder flyttas fel eller behandlingstiden bli längre.

Tandställningen behöver kontrolleras så att den fungerar som den ska och justeras med några veckors mellanrum så att det är rätt tryck på tänderna under hela behandlingen.

Man måste borsta tänderna noggrant

En behandling med fast tandställning innebär ofta att matrester och beläggningar lättare fastnar på tänderna, speciellt kring tandställningens bågar och fästen. Man måste därför vara noga med tandborstningen. Sköter man bara om sina tänder är det ingen risk för hål i tänderna bara för att man har en tandställning.

Om man däremot slarvar kan det bli början till karies runt de fästen som sitter på tänderna. När fästena så småningom tas bort syns det som en liten vit ring på tanden. Men det är sällan som det förekommer.

Bristande rengörning kan också göra så att tandköttet runt tänderna blir inflammerat, ömmar och blöder vid tandborstning.

Det går inte att skynda på en tandregleringsbehandling genom att öka kraften från tandställningen som påverkar tanden. Gör man det så flyttas tanden i stället långsammare än om rätt kraft används. Dessutom är risken stor för att tanden skadas, så att tandroten långsamt börjar försvinna precis som på en mjölktand.

Nickel i munnen är inget problem

De flesta metaller som ingår i en tandställning innehåller nickel. Just i munnen tycks nickel inte vara något problem och även om man har konstaterad nickelallergi så får man i stort sett aldrig besvär av en sådan tandställning. Skulle det trots allt bli små utslag eller klåda ska man kontakta tandläkaren och tandställningen får tas bort, något som är ytterst ovanligt.

Det är inte heller så att man riskerar att få nickelallergi av tandställningen. Tvärtom finns det tecken som pekar på att man efter behandling med tandställning är mindre känslig mot nickel.

En operation är ibland nödvändig

Vid en del missbildningar och när tillväxten gjort så att bettet inte alls stämmer räcker det inte med att enbart sätta in en tandställning. Tandregleringsbehandlingen måste då kombineras med en käkoperation. Både före och efter operationen krävs oftast en tid med tandställning.

Innan man får göra en operation måste man vänta tills käken har vuxit klart vilket den brukar ha gjort när man är 18-19 år.

Tänderna kan ändra läge efter behandlingen

Hur perfekt en tandregleringsbehandling än görs går det aldrig att garantera att tänderna inte ändrar läge efter behandlingen. Det beror på att tänderna och bettet, precis som andra delar av kroppen, förändras under livet.

Fäll ihop
Publicerad:
2012-03-26
Skribent:

Bertil Lennartsson, tandläkare, specialiserad på ortodonti, Örebro

Redaktör:

Peter Tuominen, 1177.se

Granskare:

Christer Engström, tandläkare, specialiserad på ortodonti, Stockholm

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg