Det kan inte uteslutas att din ledvärk orsakas av psoriasisartrit. Man räknar med att var tionde av alla som har psoriasis också får ledbesvär, psoriasisartrit. Detta är alltså en ledsjukdom som hänger samman med hudsjukdomen psoriasis. Om man har nagelförändringar kopplade till psoriasis är det vanligare att man också får ledbesvär.
Psoriasisartrit är lika vanlig hos kvinnor som män och kan finnas i alla åldrar. Det vanligaste är att psoriasisartrit debuterar i yngre medelåldern.
Det som anses vara typiskt vid psoriasisartrit är att ledvärken ofta sitter i en enstaka led. Om den sätter sig i flera leder brukar det inte vara motsvarande led på den andra kroppshalvan, som drabbas, vilket ofta är fallet vid ledgångsreumatism. Man säger därför att psoriasisartrit vanligtvis är asymmetrisk.
Exempel på var psoriasisartrit kan sätta sig är i en tå som kan bli röd och svullen. Ett finger kan drabbas på liknande sätt. Även en knä-, fot- eller handled kan bli påverkad. Ibland sätter sig psoriasisartrit i ryggslutet i lederna mellan korsbenet och bäckenbenet, de så kallade sakroiliacalederna.
Det förekommer också att benhinnor, senor och ögon kan drabbas av inflammationer samtidigt som man har psoriasisartrit, eller bara psoriasis.
Det vanliga är att psoriasisartrit endast ger lätta besvär. Man kan ofta leva och arbeta som vanligt. Enstaka personer drabbas dock av en svårare form av psoriasisartrit där förloppet blir aggessivare. Fler leder kan drabbas samtidigt och kan ge funktionsnedsättningar. Denna mera besvärliga form av psoriasisartrit är ovanlig.
Diagnosen psoriasisartrit misstänks om man har typiska fjällande psoriasisutslag och samtidigt ont i lederna. Det finns inget blodprov som kan bekräfta att det rör sig om psoriasisartrit. Om man har ordentliga ledrodnader brukar man genom blodprover kunna se tecken på att det pågår en inflammation i kroppen.
Behandlingsmässigt finns det flera alternativ. Har man inte någon markant inflammation, som visar sig genom rodnad och svullnad, kan det räcka med "vid behovs-behandling" med vanliga enkla värktabletter som Alvedon eller liknande. Nästa steg brukar vara inflammationsdämpande läkemedel som tillhör gruppen coxhämmare. Dessa är receptbelagda med undantag för preparat som innehåller ibuprofen. Om detta inte heller räcker för att dämpa besvären kan man ge kortisonsprutor in i drabbad led. Vid mycket svåra besvär kan immunhämmande läkemedel bli aktuella. I dessa svåra fall brukar sjukdomen skötas av reumatolog eller läkare på en medicinmottagning.
Tips på enkla övningar för musklerna kring lederna kan ges av sjukgymnast eller om besvären sitter i händerna av arbetsterapeut.
