Urinvägsinfektion

Vad är en urinvägsinfektion?

Urinvägsinfektion, UVI, är en infektion som är vanlig. Sjukdomen orsakas av bakterier som tränger in i urinröret och vidare upp i urinblåsan. När infektionen är begränsad till urinröret och urinblåsan kallas det blåskatarr, så kallad cystit. Det är den vanligaste formen av urinvägsinfektion. Ibland sitter bakterieinfektionen i njurarna och njurbäckenet och heter då njurbäckeninflammation, så kallad pyelonefrit. Njurbäckeninflammation är en allvarligare infektion.

Oftast kvinnor
Det är oftast kvinnor som får blåskatarr och mer än hälften av alla kvinnor får någon gång under sitt liv urinvägsinfektion.

Många får urinvägsinfektion flera gånger. Allra vanligast är det hos kvinnor i 20-årsåldern, men det är också vanligt hos kvinnor och män som är över 60 år.

Lindriga besvär

Blåskatarr ger ofta lindriga besvär och läker ofta av sig själv inom en vecka. Om man inte är gravid är blåskatarr ofarligt, men blir besvären för stora kan man behöva behandling med antibiotika.

Njurbäckeninflammation - en allvarligare infektion

Om man har njurbäckeninflammation ska man alltid behandlas med antibiotika. Bakterierna sprider sig ofta till blodet, så kallad blodförgiftning, vilket ibland kan vara ett livshotande tillstånd.

Om man är gravid kan njurbäckeninflammation vara farligt, både för den gravida och för barnet.

Bakterier i urinen utan symtom

Både kvinnor och män över 50 års ålder, men ibland också yngre kvinnor, kan ha bakterier i urinen utan några symtom. Det är vanligare ju äldre man blir. Om man inte har symtom på urinvägsinfektion bör man inte behandlas. Ett viktigt undantag är om man är gravid då risken för njurbäckeninflammation ökar utan antibiotikabehandling. Ett annat undantag är män som ska operera prostatakörteln.

Så fungerar urinvägarna

Njurarna är ett av kroppens reningsverk. Urinen rinner från njurarna ner genom urinledarna och samlas i urinblåsan. Övergången mellan urinledaren och blåsan fungerar som en ventil som hindrar urinen från att rinna tillbaka upp i njurarna.

I urinblåsans vägg finns muskler som man inte kan styra med viljan. När blåsan tänjts ut till en viss gräns drar musklerna ihop sig och pressar ihop blåsan så att trycket ökar – man får trängningar. Kring urinrörets mynning i urinblåsans botten finns muskler man kan styra med viljan. När man slappnar av dessa muskler öppnas urinröret och urinen rinner ut.

Detta händer vid en urinvägsinfektion

Vid en urinvägsinfektion tränger bakterier in i blåsan genom urinröret. Mannens långa urinrör ger ett bättre skydd mot bakteriernas vandring uppåt än kvinnans korta. Väl inne i urinblåsan förökar sig bakterierna snabbt. Kroppen kan då koppla på sitt infektionsförsvar vilket bland annat sker genom att vita blodkroppar styrs till urinblåsans vägg och man får en inflammation. Det är denna inflammation som orsakar de typiska symtomen vid blåskatarr.

Ibland tränger bakterierna, via urinledaren, upp till antingen den ena eller båda njurarna och orsakar en infektion där. Det kan bero på att bakterierna är särskilt aggressiva. Orsaken kan också vara att ventilen vid urinledarens mynning i urinblåsan inte fungerar, som till exempel hos gravida. Det kan också bero på att urinblåsan står under ett för högt tryck på grund av svårigheter att få ut urinen genom urinröret, som hos män med förstorad prostatakörtel. Bakterierna tränger då in i njurvävnaden och inflammationen som man får orsakar feber, allmän sjukdomskänsla och ofta smärta från njuren.

Bakterier som orsakar urinvägsinfektion

Det finns flera sorters bakterier som kan orsaka urinvägsinfektion. Vanligast är kolibakterier, som normalt finns i tarmen. Näst vanligast är en särskild sorts stafylokockbakterier som ofta orsakar blåskatarr hos yngre kvinnor på sensommaren och hösten. Ibland är bakterierna motståndskraftiga, så kallat resistenta, mot vissa sorter av antibiotika.

Vissa har en ökad risk att få urinvägsinfektion

Kvinnor kan lättare få blåskatarr vid användande av pessar eller kondom med spermiedödande medel.

Risken att man får återkommande blåskatarrer ökar om ens mamma ofta haft blåskatarr.

All antibiotikabehandling påverkar den naturliga bakteriefloran i slidan och på huden kring slidan. Bakterier från tarmen kan då föröka sig där och sedan ta sig in i urinblåsan. Detta är orsaken till att vissa kvinnor lätt får blåskatarr efter att ha fått en antibiotikakur.

För män innebär svårigheter att tömma urinblåsan på grund av prostatasjukdom en ökad risk för urinvägsinfektion.

Antibiotika kan förebygga en infektion

Det finns många uppfattningar om hur man kan undvika urinvägsinfektion och som inte har vetenskapligt stöd. Det är till exempel inte säkert visat att tranbärsjuice förebygger urinvägsinfektion. Det tycks inte heller spela någon roll om man kissar efter samlag, hur man torkar sig efter toalettbesök eller vilken sorts kläder man har. Många anser att om man blir kall får man lättare blåskatarr även om det inte finns något säkerställt vetenskapligt stöd för detta. Däremot kan en alltför noggrann hygien leda till att slemhinnorna irriteras vilket kan ge liknande symtom som blåskatarr.

En del kvinnor får ofta återkommande blåskatarr och då kan man ibland behöva behandla med antibiotika i förebyggande syfte. Då kan man under några månader ta en liten dos antibiotika varje kväll för att minska risken att få en infektion. Om man lätt får urinvägsinfektion i samband med samlag kan man i förebyggande syfte ta en antibiotikatablett. Effekten kvarstår i ett dygn. Kvinnor som efter klimakteriet får besvär med sköra slemhinnor kan förebygga urinvägsinfektioner genom att använda slidpiller med östrogen.

Blåskatarr har typiska symtom

Om man har blåskatarr är det vanligt att man måste kissa oftare, att det svider och tränger på. Ibland har man ont i nedre delen av magen över urinblåsan och ofta ser man att det kommer lite blod i urinen. Man kan också känna sig lite småfrusen, däremot brukar man inte ha feber.

Feber vanligt vid njurbäckeninflammation

Om man har njurbäckeninflammation känner man sig ordentligt sjuk. Man har ofta feber och illamående. Ofta gör det ont åt sidan i magen eller ländryggen. Ibland kan man även få samma symtom som vid blåskatarr, det vill säga sveda, trängningar och behov av att kissa ofta.

Om man är äldre och har njurbäckeninflammation blir man ofta väldigt sjuk med hög feber och med få andra symtom.

Vid blåskatarr

För det mesta läker blåskatarr hos kvinnor av sig själv utan behandling. Men om man har stora besvär, eller om besvären inte ger med sig efter tre dagar, bör man kontakta en vårdcentral.

Om man är gravid ska man alltid kontakta en mödravårdscentral eller vårdcentral om man misstänker att man har blåskatarr.

Män som misstänker att de har blåskatarr bör söka vård eftersom orsaken kan vara problem med prostatakörteln.

Om man har blod i urinen ska man kontakta en vårdcentral.

Vid njurbäckeninflammation

Om man misstänker att man har njurbäckeninflammation, till exempel för att man har ont i ländryggen och feber, ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.

Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Urinprov kan visa om man har blåskatarr

Ibland kan man få lämna ett urinprov. Det får man göra för att läkaren ska kunna ta reda på vilken bakterie det gäller och om den är resistent mot antibiotika. Har man till exempel nyligen varit utomlands är risken större att infektionen är orsakad av resistenta bakterier.

Urinprovet som man ska lämna ska komma från den så kallade mittstråleurinen. Det innebär att man först börjar kissa och för in burken i strålen under tiden man kissar. Helst bör man ha hållit urinen i blåsan minst fyra timmar innan. Burkar för provtagning kan hämtas på vårdcentralen eller köpas på apotek. Om man använder egen burk är det viktigt att den burk man använder är ordentligt ren. Man bör lämna burken till vårdcentralen så snart som möjligt. Kan man inte lämna den med en gång bör den ställas i kylskåpet.

Urinprovet ska undersökas med urinsticka eller odling. Om provet undersöks med urinsticka doppas först stickan i urinen och sedan syns det direkt om det sker en färgförändring. Urinstickan ger information om det finns bakterier i urinen. Tyvärr är urinstickan inte lika säker som en urinodling, ibland finns det bakterier även om undersökningen inte visar det. Urinstickan visar också om det finns mycket vita blodkroppar i urinen vilket kan vara ett tecken på att det är en urinvägsinfektion.

Urinprovet skickas för odling till ett bakteriologiskt laboratorium och sedan tar det ett till tre dygn innan svaret kommer. Odlingen ger information om vilken bakterie det är, hur mycket bakterier det är och om bakterien är känslig eller motståndskraftig mot de olika antibiotika man brukar använda.

CRP-test kan visa om man har njurbäckeninflammation

Om symtomen gör att läkaren misstänker att man har njurbäckeninflammation, kan man få lämna ett blodprov för ett så kallat CRP-test, även kallat snabbsänka eftersom det går snabbt att få svar på testet. Vid njurbäckeninflammation stiger CRP snabbt, men är normalt eller bara lätt förhöjt vid en blåskatarr.

Gynekologisk undersökning

Ibland kan man behöva göra en gynekologisk undersökning för att få en säkrare diagnos. Det gäller särskilt när man misstänker att symtomen är orsakade av en sexuellt överförd sjukdom, till exempel klamydia. Man kan då även behöva ta speciella prover.

Speciellt hos äldre kvinnor görs ibland också en gynekologisk undersökning för att se om det finns någon gynekologisk sjukdom eller förändring som orsakar återkommande infektioner.

Undersökningar vid återkommande blåskatarr

En del kvinnor får återkommande blåskatarrer. Då görs ibland fler undersökningar för att se om det finns någon bakomliggande orsak som går att behandla. Ibland görs en undersökning för att se om det finns urin kvar i blåsan, efter att man har kissat. Den undersökningen görs numera enkelt med en ultraljudsapparat som finns på många vårdcentraler.

Någon gång kan man behöva röntga njurarna och även få urinblåsan undersökt via ett rör genom urinröret, så kallad cystoskopiundersökning.

Vad man kan göra själv

Om man inte är gravid, och i övrigt är frisk, men känner sig säker på att man fått blåskatarr kan man avvakta om inte symtomen är besvärliga. Smärtstillande tabletter och rikligt med dryck kan lindra besvären.

Behandling med olika antibiotika

Man kan få behandling med olika antibiotika beroende på om det bara är urinblåsan som är infekterad eller om även njurarna är påverkade. Om man har lämnat urinprov anpassas antibiotikabehandlingen till bakteriernas känslighet. Män får ibland andra antibiotika än kvinnor eftersom även prostatakörteln kan vara infekterad.

Om man har upprepade infektioner kan ett alternativ vara att ha mediciner hemma och i samråd med läkare börja ta medicin när man får typiska symtom.

Blåskatarr hos kvinnor som inte är gravida

Om besvären blir för stora kan även kvinnor som inte är gravida och som har blåskatarr behöva behandling med antibiotika. Man får i regel behandling i tre till fem dagar med läkemedel som innehåller till exempel pivmecillinam eller nitrofurantoin. Man kan också få trimetoprim.

Blåskatarr hos gravida kvinnor

Gravida kvinnor med blåskatarr har en ökad risk att få njurbäckeninflammation och måste därför få behandling med antibiotika. Den typ av antibiotika man får då skiljer sig inte från den man får om man inte är gravid. Pivmecillinam kan man utan risk ta under hela graviditeten. Trimetoprim bör man inte ta under graviditetens första tolv veckor och nitrofurantoin bör inte tas i anslutning till förlossningen på grund av att det då finns en risk att skada fostret.

Blåskatarr hos män

Män med blåskatarr får behandling mellan en och två veckor med pivmecillinam, nitrofurantoin, trimetoprim eller en så kallad kinolon. Eftersom prostatakörteln kan vara infekterad används vid svårare infektioner oftast kinoloner eftersom de även verkar i själva körtelvävnaden.

Behandling av njurbäckeninflammation

Om man har njurbäckeninflammation och inte är gravid får man behandling mellan sju och tio dagar med kinoloner, som exempelvis innehåller det verksamma ämnet ciprofloxacin eller en kombination av trimetoprim och sulfa. Är man gravid kan man få behandling med det verksamma ämnet ceftibuten.

Ovanligt vid blåskatarr

Det är mycket ovanligt att man får komplikationer av blåskatarr, men däremot kan det kännas jobbigt om man får sjukdomen ofta.

Njurbäckeninflammation kan vara en allvarlig sjukdom, speciellt hos små barn och om man är riktigt gammal. Små barn riskerar att få njurskador. Om man är äldre riskerar man att få blodförgiftning, vilket kan vara livshotande. Då kan man behöva vårdas på sjukhus och få antibiotika i dropp.

Vid graviditet

Om man är gravid och har blåskatarr, men även om man har bakterier i urinen utan symtom på blåskatarr, ökar risken för njurbäckeninflammation. Därför är det viktigt att man alltid kontaktar läkare om man är gravid och får symtom på blåskatarr.

Om man har haft urinvägsinfektion många gånger tidigare är det vanligt att man får lämna urinprov under graviditeten. Har man bakterier i urinen får man antibiotika och efter behandlingen får man lämna ett nytt urinprov för att kontrollera att bakterierna försvunnit.

Vid amning

Om man ammar kan man ta pivmecillinam och trimetoprim utan risk för att barnet påverkas. Nitrofurantoin bör man däremot inte ta så länge barnet man ammar är under en månad.