Ont i bröstet

Skriv ut (ca 8 sidor)

Om du får ont i bröstet kan det ha många olika orsaker. En av de vanligaste är att musklerna i bröstkorgen gör ont för att du har ansträngt dem mer än annars. Även psykisk spänning kan skapa en känsla av smärta eller obehag i bröstet. Ibland kan bröstsmärtan bero på sjukdomar i hjärtat, magen eller musklerna. En stark, tryckande smärta i bröstet kan vara symtom på kärlkramp eller hjärtinfarkt och då är det viktigt att sök vård.

Skriv ut

Är du osäker på vad som orsakar bröstsmärtorna är det bäst att låta en läkare göra en undersökning. Då får du beskriva dina symtom, din livssituation och om du haft några sjukdomar tidigare. Läkaren gör sedan en kroppsundersökning och lyssnar på hjärtat.

Symtom

Symtom

Bröstsmärtor kan kännas på olika sätt beroende på orsaken till att du har ont. Läs mer om olika orsaker till bröstsmärtor i kapitlet ”Varför har jag ont i bröstet?”.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Ring 112 om

  • du har en stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte försvinner inom en kvart

  • du har en diffus men obehaglig känsla i bröstet som varar i mer än en kvart och som inte har en naturlig, ofarlig förklaring

  • du har bröstsmärtor och samtidigt känner dig andfådd, illamående, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag.

Om du inte behöver söka akut hjälp, men ändå känner av bröstsmärtor som inte har en naturlig förklaring, ska du ta kontakt med en vårdcentral.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Du har rätt att förstå

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Om du inte talar svenska eller har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få hjälp av en tolk.

 
Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

  • Man som gör arbetsprov på motionscykel

    För att se hur hjärtat arbetar tas ofta ett vilo-EKG och ett arbetsprov då EKG registreras under ansträngning.

Eftersom bröstsmärtor kan ha så många olika orsaker får du först beskriva din livssituation, dina tidigare sjukdomar och dina symtom. Läkaren gör en kroppsundersökning och lyssnar på hjärtat.

Ett EKG kan ge svar

För att se hur hjärtat arbetar tas ofta ett vilo-EKG och ett arbetsprov då EKG registreras under ansträngning. Ett EKG kan bland annat visa om hjärtmuskeln lider av syrebrist, som är ett tydligt tecken på kärlkramp.

Lungröntgen

Om läkaren misstänker en lungsäcksinflammation eller att du har luft i lungsäcken på grund av en lungblåsebristning, får du genomgå en röntgenundersökning av lungorna.

Ultraljudsundersökning

En ultraljudsundersökning av hjärtat, ekokardiografi, kan bland annat visa om det finns en ökning av mängden vätska i hjärtsäcken. Det kan tyda på en hjärtsäcksinflammation. Undersökningen kan också visa om det är fel på någon hjärtklaff eller på hjärtmuskeln.

Blodprover

Celler i hjärtmuskeln som skadats eller dött av syrebrist släpper ifrån sig olika proteiner som inte läcker ut från friska celler. Proteinerna kan mätas genom olika blodprover.

Kranskärlsröntgen

Genom en kranskärlsröntgen ser läkaren om du har förträngningar i kärlen som kan orsaka kärlkramp.

En tunn plastslang, en så kallad kateter, förs genom ett blodkärl i ljumsken eller i armen, upp till hjärtats kranskärl. När ett kontrastmedel sprutas in syns de förträngningar som eventuellt finns i kärlen.

Undersökningar av lungorna

Om det finns misstanke om en propp i lungan, så kallad lungemboli, kan du få genomgå någon av följande undersökningar:

  • Lungröntgendatortomografi

  • Ultraljudsundersökning

  • Isotopundersökning

  • Kontraströntgen.

Vid undersökningarna används olika typer av röntgenkameror. Ofta behöver bilden bli mer detaljrik, och då används kontrastmedel som oftast inte är genomskinliga på röntgen. Ibland kan också ultraljudsundersökning av hjärtat användas om läkaren misstänker en stor blodpropp.

Gastroskopi

Om du har magsmärtor eller andra tecken som kan tyda på magsäcksbråck eller magsår kan du få genomgå en gastroskopi.

En gastroskopi innebär att du först får lokalbedövningsmedel i svalget och ett avslappnande läkemedel. Sedan förs en slang genom munnen och halsen ned i magsäcken. Genom slangen kan både fotografier och olika sorters vävnadsprover tas.

Undersökning av gallvägarna

Gallstenar, särskilt om de fastnat i gallgångarna, kan påverka levern. Därför tas blodprover som visar hur levern fungerar.

För att närmare undersöka om det finns gallstenar i gallblåsan eller gallgången kan en ultraljudsundersökning eller en kontraströntgen behöva göras.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

I första hand behandlas hjärtproblem med läkemedel som minskar påfrestningarna på hjärtat och ökar blodflödet i kranskärlen. De lindrar också smärta, andfåddhet och trötthet. 

Om du har kärlkramp kan det bli nödvändigt att vidga kranskärlen så att hjärtat får bättre blodtillförsel. Ingreppet kallas ballongvidgning efter den lilla ballong som används då förträngningen vidgas. Ingreppet förkortas ofta PCI.

Du kan också få genomgå en kranskärlsoperation, eller bypass-operation. Då leds blodet förbi förträngningen i hjärtats kranskärl genom blodkärl som flyttas från andra delar av kroppen och sys fast vid kranskärlen.

Om du har en hjärtklaff som ger en förträngning eller ett läckage i öppningen mellan hjärtats vänstra förmak och kammare kan det bli nödvändigt att byta ut klaffen vid en operation. Det gäller även om du har en förträngning eller ett läckage i öppningen mellan hjärtkammaren och kroppspulsådern, aorta.

Det går också att ersätta en förträng klaff med punktion av blodkärl, så kallad kateterteknik. Ingreppet kan då göras utan öppen hjärtkirurgi. Det kallas för TAVI och används ofta på äldre och sköra patienter.

Behandling av lungsjukdomar

Vissa blodproppar i lungorna ska behandlas med propplösande läkemedel. Det gäller speciellt stora blodproppar eller sådana som sitter i särskilt känsliga blodkärl. Först ges läkemedel i droppform, och därefter går du över till läkemedel i tablettform.

En lungblåsa som har brustit brukar ofta läka av sig själv. I svårare fall sugs luften i lungsäcken ut genom en slang via bröstkorgen. I vissa fall krävs också operation.

Lungsäcksinflammation läker oftast av sig själv och du får smärtstillande medicin mot värken. Ibland får du också antibiotika.

Behandling av magsjukdomar 

Besvär av ett bråck i mellangärdet kan behandlas med läkemedel som dämpar produktionen av syra i magsäcken. Du får också råd om vad du bör undvika att äta och dricka. Om behandlingen inte hjälper, och om besvären är mycket svåra, kan du få genomgå en operation som återställer den övre magmunnens funktion.

Vid magsår får du läkemedel för att minska syraproduktionen i magsäcken. Numera ges också oftast antibiotika mot bakterien helicobacter pylori. Det är sällsynt att operation mot magsår behöver göras.

Mot gallsten behövs ofta ingen behandling för stenarnas skull. Om gallstenarna ger krampsmärtor får du läkemedel mot smärtorna. Om gallblåsan drabbas av inflammation, och ofta samtidigt infektion, måste sjukdomen behandlas med läkemedel eller med operation. Vid operation av gallblåsan tas hela blåsan bort. Gallstenar som fastnat i gallgången måste oftast tas bort, och en operation blir i regel nödvändig.

Behandling av muskelsjukdomar

Tillfällig muskelinflammation behöver ofta inte behandlas. Om värken är svår eller håller i sig längre kan smärtstillande eller inflammationshämmande läkemedel göra nytta.

Om långvariga muskelsmärtor beror på psykisk spänning, oro eller nedstämdhet är det viktigt att försöka påverka själva orsaken till de psykiska besvären. På en vårdcentral kan du få råd om vart du kan vända dig. Långvariga muskelsmärtor som har samband med påfrestande eller ensidigt arbete kan kräva förändringar på arbetsplatsen. Företagshälsovården spelar då en stor roll.

Ibland kan muskelsmärtor vara så besvärliga att det kan vara nödvändigt att vila från arbetet och kanske få hjälp av sjukgymnast.

Behandling av bältros

Infektionen läker ut av sig själv, men du kan behöva smärtstillande läkemedel mot värken.

Behandling av panikångest

Panikångest har psykologiska orsaker som ibland kan ligga långt tillbaka i tiden och som utlöses av en eller flera händelser. Eftersom ångest är svårare att leva med än många kroppsliga sjukdomar kan det vara viktigt att snabbt få hjälp med behandling. Om du är medveten om din ångest och vill få hjälp kan du kontakta en psykolog, kurator eller psykiatrisk läkare. Om du kommer till en läkare på en vårdcentral eller på ett sjukhus får du ofta en remiss till någon av dessa yrkesgrupper. Behandlingen består oftast av en kombination av stödjande samtal, någon form av psykoterapi och läkemedel.

Fäll ihop

Varför har jag ont i bröstet?

Varför har jag ont i bröstet?

Det här de vanligaste orsakerna till bröstsmärtor:

Kärlkramp

Orsaken till att det gör ont i bröstet vid kärlkramp är oftast att ett eller flera av hjärtats kranskärl har drabbats av åderförfettning, som också kallas åderförkalkning. Kranskärlen blir då trängre och släpper igenom mindre blod till en del av hjärtmuskeln.

Hjärtinfarkt

Vid en hjärtinfarkt har förträngningen i blodkärlen lett till att det blivit helt stopp för blodflödet i ett av hjärtats kranskärl.

Hjärtsäcksinflammation och hjärtmuskelinflammation

En hjärtsäcksinflammation kan uppstå av en virusinfektion. Samtidigt med inflammationen kan du också ha hjärtmuskelinflammation. Virusinfektionen innebär oftast att du samtidigt har symtom av influensa eller halsont, men ibland kan du ha bara inflammation i hjärtsäck eller hjärtmuskel.

Hjärtmuskelsjukdom eller förstoring av hjärtmuskeln

Sjukdomen beror på att hjärtmuskeln växer på ett onormalt sätt. En vanlig orsak är högt blodtryck.

Bristning av kärlväggen i stora kroppspulsådern

Stora kroppspulsåderns, aortans, kärlvägg kan brista. En orsak till att det händer är åderförkalkning, men det kan också bero på en medfödd svaghet i själva kärlväggen.

Blodpropp i lungan, lungemboli

Blodproppar kan bildas i venerna, de blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat från kroppens olika delar. Risken för att få blodproppar i benen är större än vanligt under och efter en operation och i samband med vissa andra sjukdomar, som till exempel tumörsjukdomar. Om du sitter stilla länge, exempelvis under en lång flygning, ökar också risken.

Blodproppar bildas ofta i benen men kan uppstå även i andra delar av kroppen. En del av en blodpropp eller hela blodproppen kan lossna och föras genom blodådrorna till lungornas blodkärl. De blodproppar i lungorna som då uppstår kallas lungembolier.

Bristning av lungblåsor

De små lungblåsorna kan brista även hos en frisk människa, men bristningar är betydligt vanligare hos äldre personer med en lungsjukdom där lungblåsorna är förstorade. Det kan förekomma även hos yngre, men då ofta hos personer som idrottar.

Lungsäcksinflammation

Ofta beror lungsäcksinflammation på en virusinfektion, men ibland kan den orsakas av lunginflammation, eller av vissa allergiska sjukdomar.

Mellangärdesbråck eller matstrupskatarr

Ett bråck kan göra så att den övre magmunnen inte sluter sig helt, och då läcker surt maginnehåll från magsäcken upp i matstrupen. Slemhinnan i matstrupen tål inte syran och reagerar med inflammation och kramp. Du kan också drabbas av sår i matstrupen.

Magsår

Ett sår kan uppstå i slemhinnan i magsäcken eller i tolvfingertarmen. Magsår orsakas bland annat av en bakterie, helicobacter pylori.

Gallsten och gallblåseinflammation

I gallblåsan bildas galla, som påverkar matsmältningen. Gallan går från gallblåsan, ut genom en smal gång, och töms i tolvfingertarmen. Det kan bildas hårda stenar, gallstenar, i gallblåsan. Gallstenar kan passera ut genom gallgången, men kan också fastna där.

Gallsten kan också leda till en inflammation i gallblåsan och ibland till akut inflammation i bukspottkörteln.

Muskelvärk och muskelinflammation

Det finns många olika orsaker till muskelvärk. Flera olika typer av spänningstillstånd i bröstkorgens muskler kan också ge bröstsmärtor. Muskelspänningar, ofta långvariga, är vanliga i samband med psykisk spänning, oro och nedstämdhet. Långvarig psykisk spänning kan leda till långdragna muskelinflammationer i bröstkorgen och i andra muskler.

Tietzes sjukdom

Tietzes sjukdom är en inflammation i bröstkorgsmuskler och i bröstbenets benhinna.

Symtom kan ofta framkallas när man trycker på bröstbenet

Diskbråck i halsryggraden

Halsryggraden består av de sju översta ryggkotorna i ryggraden, som är särskilt rörliga för att det ska vara lätt att vrida på huvudet. Den som under lång tid arbetar i olämpliga kroppsställningar kan tidigt i livet få förändringar i lederna mellan halskotorna och i de mjukare skivor, så kallade diskar, som finns mellan varje kota. Så gott som alla människor drabbas av liknande förändringar med ökande ålder.

Åldersförändringarna i halsryggraden kan leda till svår värk om det uppstår ett tryck på en eller flera av de nerver som går ut mellan halskotorna till armarna och bröstkorgen. Ett tryck kan också orsakas av en försvagning och utbuktning i disken mellan kotorna, ett diskbråck i halsryggraden.

Bältros

Bältros orsakas av samma virus som vattkoppor, och visar sig som utslag på huden.

Psykiska besvär

Oro, ångest, nedstämdhet och spänningstillstånd som har psykiska orsaker kan ge akut hjärtklappning, tryck över bröstet och andnöd.

 



Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-03-14
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Mårten Rosenqvist, läkare, professor i medicin med särskild inriktning mot kardiologi, Karolinska institutet, Institutionen för klinisk forskning, Danderyds sjukhus