Tre enkla frågor
För att få en vägledning till hur man själv eller en närstående mår kan man ställa sig några enkla frågor:
- Fungerar minnet lika bra som förut så att jag/min närstående klarar av det dagliga livet
- Fungerar förmågan att lösa problem, tänka, resonera och att planera så att jag/min närstående klarar av det dagliga livet?
- Är sinnestämning och humör som det brukar vara?
Om svaren på någon av dessa frågor tyder på att man inte mår som man brukar, bör man kontakta sin läkare.
Vänta inte för länge
Om problemen med minnet och tankeförmågan inte går över även om man har tagit det lugnt, mått bra och sovit gott under en period, bör man i första hand kontakta sin läkare på vårdcentralen eller motsvarande. På orter med universitetssjukhus finns ofta särskilda minnesmottagningar som man också kan vända sig till.
Man behöver genomgå en undersökning som kan förklara varför man har fått besvären. Om man har minnessvårigheter som påverkar vardagslivet ska man inte vänta för länge med att söka läkare.
Flera olika undersökningar kan behövas
Man blir undersökt på en öppen mottagning om det inte finns särskilda skäl för att man måste läggas in på sjukhus, som till exempel att man har andra sjukdomar som kräver sjukhusvård eller är mycket orolig och oklar. Oftast görs utredningen av en läkare på en vårdcentral i samarbete med en specialist på ålderssjukdomar, neurologiska eller psykiska sjukdomar.
Flera olika undersökningar görs:
- Först undersöks hela kroppen. Läkaren uppmärksammar särskilt hjärnan. Minnesfunktioner, tankefunktioner och syn-, språk- och känselfunktioner testas.
- Enkla blodprover tas för att kontrollera ämnesomsättningen, och för att undersöka om man kan ha rubbade kalkvärden eller brist på vitamin B12. Om man har låg ämnesomsättning, brist på vitamin B12 eller för höga nivåer av kalk kan det försämra hjärnans funktioner.
- Ibland genomförs också en skiktröntgen av hjärnan, en så kallad datortomografi. En sådan undersökning kan visa om det finns vissa sjukliga förändringar på hjärnan.
- Ibland undersöks också den vätska som omger och skyddar hjärnan. Denna vätska finns även nere i ryggmärgskanalen i ryggraden. Ett prov tas genom ett stick i ryggslutet. Provet kan avslöja om det finns proteiner som har läckt ut från skadade nervceller eller om man har en infektion som ligger bakom symtomen.
- Eventuellt får man också gå till en psykolog och göra olika tester.
En viktig pusselbit är berättelsen om hur man själv upplever att man mår, vad som har hänt och vilka minnesproblem man har. Läkaren behöver få klart för sig vilka besvären är och hur de har utvecklats. Den egna berättelsen ger information och vägledning om vilken sjukdom som kan vara orsak till minnesstörningarna.
Inga läkemedel kan bota besvären
Det finns inga läkemedel som hjälper enbart mot minnesproblem. Trots det ska man ändå söka vård, eftersom besvären kan ha orsakats av en sjukdom som behöver behandlas. Om det är en tidigt utvecklad Alzheimers sjukdom som ligger bakom finns det möjligheter att mildra symtomen.
Vad kan jag göra själv?
Genom att försöka leva ett sunt liv kan symtomen mildras eller helt gå tillbaka. Man bör sova ordentligt och försöka undvika stress.
Hos många äldre personer är ensamhet och brist på stimulans en vanlig orsak till att man får problem med minnet. Därför bör man försöka ha kontakt med släkt, vänner eller andra människor. Många tycker att det känns skönt att ha ordning och reda på sin vardag, och ha enkla uppgifter inplanerade varje dag. Genom att vara aktiv kan man minska risken för att få problem med minnet.
Även kosten har betydelse. Om man äter för ensidig eller dåligt sammansatt kost kan man få vitaminbrist, vilket kan skada hjärnans celler och bland annat leda till försämrat minne. Alkohol i för stora mängder är en välkänd orsak till hjärnskador och minnesproblem.