Klimakteriet

Skriv ut (ca 3 sidor)

Klimakteriet kallas också övergångsåldern. Det är den tid i livet då mensen upphör. Under klimakteriet förändras hormonbalansen kraftigt i kroppen. En del kan må dåligt, medan andra känner sig som vanligt eller bättre än innan.

Skriv ut

Menopausen – den sista mensen

Menopausen – den sista mensen

Klimakteriet varar oftast från något år innan den sista mensen och några år därefter.

Den sista mensen kallas för menopausen. Enligt de undersökningar som har gjorts i Sverige inträffar menopausen i genomsnitt vid 51 års ålder, men det är vanligt att ha sin sista mens från 40 till 57 års ålder. Rökare får i genomsnitt sin sista mens två år tidigare än de som inte röker.

Ägganlagen tar slut

Äggstockarna innehåller sedan födseln en stor mängd omogna ägg, så kallade ägganlag. En del av dem mognar till ägg som kan befruktas. Ägganlagen försvinner gradvis och i menopausen beror på att det inte finns några ägganlag kvar.

Fäll ihop

Mängden östrogen minskar

Mängden östrogen minskar

Mängden östrogen i kroppen varierar under livet. Före puberteten är halterna mycket låga. Efter den första mensen följer cirka 40 år med höga halter av östrogen. Därefter sjunker halten östrogen och stannar på en konstant låg nivå ungefär fem år efter menopausen.

Östrogen påverkar många organ i kroppen, till exempel livmodern, slidan, skelettet och hjärnan.

Den minskade mängden östrogen under klimakteriet gör att du kan få till exempel

  • värmevallningar
  • svettningar
  • humörsvängningar
  • sömnproblem
  • torra och sköra slemhinnor i slidan
  • urinvägsbesvär.

Dessa besvär kallas för klimakteriebesvär eller övergångsbesvär.

Den minskade mängden östrogen kan så småningom öka risken för benskörhet.

Fäll ihop

Klimakteriet upplevs olika

Klimakteriet upplevs olika

Det är väldigt olika från person till person hur klimakteriet upplevs. Det kan handla om de fysiska klimakteriebesvären men också den känslomässiga upplevelsen av att vara i en ny fas i livet.

En del får besvär

Det är vanligt att ha mer eller mindre klimakteriebesvär i flera år. Du kanske har värmevallningar och svettningar, men inte värre än att du kan stå ut med dem. Kanske har du så mycket besvär att det påverkar ditt vardagsliv. Eller så har du inga klimakteriebesvär alls, mensen bara upphör.

Humörsvängningar med retlighet, irritation och nedstämdhet, kan påverka dina relationer till andra.

Sexlivet kanske inte fungerar lika bra som tidigare på grund av underlivsbesvär eller att din sexlust har minskat. Om du har en partner är det bra att prata om de förändringar du går igenom och hur det känns. Kanske ni kan hitta andra sätt att vara nära på.

För en del sammanfaller klimakteriet med att ha tonårsbarn och gamla föräldrar att ta hand om. Det är också faktorer som kan påverka humör och sömn.

Du kan få behandling med läkemedel om du har mycket besvär. Det finns läkemedel som motverkar värmevallningar och svettningar. De hjälper dig att kunna sova och fungera som vanligt. Det finns också läkemedel för att behandla torra slemhinnor i underlivet.

Klimakteriet kan föra med sig många olika känslor

Klimakteriet innebär en förändring i livet och det är inte konstigt om du har starka känslor inför den förändringen. Du känna sorg över och rädsla inför att du börjar åldras. Om du har barn är du inte längre en aktiv förälder och din roll i livet är inte densamma som förut. Mensen har upphört och du kan inte längre bli gravid. Du kan känna dig mindre åtråvärd eller värdelös. Så ska du inte behöva ha det. Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning för att få hjälp att hantera den förändring som pågår i dig.

Försök att ta hand om dig själv under den här tiden. Det finns en del du kan göra själv som kan hjälpa dig att må bättre. Du kan prova avslappningsövningar och att röra på dig. Kanske känner du någon som också går igenom klimakteriet, som du kan byta erfarenheter med.

Försök också att acceptera dina känslor. När du är arg, låt dig vara arg. Om du är ledsen kanske du behöver gråta. Känslorna kommer att komma och gå, och de är inte farliga även om de kan vara obehagliga.

En bra tid i livet

Det kan också vara så att du upplever klimakteriet som en bra tid, som innebär en befrielse eller en lättnad för dig. Det kan kännas skönt att inte längre ha pms, mens och mensvärk. Du behöver inte oroa dig för att bli gravid om du har vaginala samlag, och för vissa kan det göra att sexlivet blir bättre än tidigare. Om du aldrig har sett ditt värde kopplat till att kunna alstra barn så kan denna nya fas i livet bli mindre dramatisk.

Klimakteriet kan också vara en tid då du får lust att tänka mer på dig själv och din personliga utveckling. Du kanske har möjlighet att byta jobb eller skaffa en ny hobby.

Vissa känner att de får bättre självförtroende och inte bryr sig så mycket om vad andra tycker längre. En känsla av att vara en person som är mogen och med erfarenhet om livet. En upplevelse av att trivas med sitt nya jag.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-11-18
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Britt-Marie Landgren, professor, gynekolog och förlossningsläkare, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge