IBS – känslig tarm

Skriv ut (ca 7 sidor)

IBS är en funktionell störning i mag-tarmkanalen där tarmen bland annat har ett stört rörelsemönster. IBS ger buksmärtor, förstoppning, diarré och ofta gasbesvär. Symtomen kan ibland vara väldigt besvärliga, men ofta går det att minska dem genom att undvika viss mat eller med receptfria läkemedel.

Skriv ut

IBS är en förkortning av engelskans irritable bowel syndrome, och betyder ungefär lättretbar eller överkänslig tarm. Det kallas också för kolon irritabile och funktionella tarmbesvär.

Symtom

Symtom

Typiska symtom vid IBS är att du

  • har ont i magen, som ibland blir värre när du ätit, men ofta bättre efter att du har bajsat
  • har förstoppning eller diarré, eller att det växlar mellan dessa två
  • bajsar oregelbundet
  • har gasbesvär och att du känner dig uppspänd i magen
  • har haft besvär i mer än tre månader.

Ont i magen

Du kan ha ont i magen på olika ställen och på olika sätt. Du kan till exempel få kraftigt magknip under revbensbågarna, eller en mer diffus och molande värk i hela mag-tarmkanalen. Ofta får du mer ont efter att du har ätit, och smärtan minskar när du bajsar.

Förstoppning och diarré

Konsistensen på bajset växlar ofta mellan att vara hård och lös vid IBS. Ibland kan det vara en hård klump som kommer först när du bajsar, och sedan kommer diarréliknande bajs. Du kan också ha bara diarré eller bara vara förstoppad. Du kan uppleva att du behöver bajsa igen, trots att du precis har bajsat. Ibland kan du få sådan diarré att du har bråttom att hinna till toaletten.

Gaser i magen

Du kan få mycket ont av att ha gaser i magen. Du kan också känna att du behöver prutta oftare. Många gånger kan magen svullna upp så pass mycket att kläderna stramar åt och du kan behöva knäppa upp knappar. Gasbesvären ökar under dagen, eller när du har ätit viss mat som exempelvis fiberrik mat, kål, bönor eller lök.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Du kan kontakta en vårdcentral om du

  • är orolig för dina besvär
  • har besvär trots att du har prövat att behandla dig själv
  • tycker att besvären stör dig dagligen.

Du bör kontakta en vårdcentral om ett eller flera av symtomen stämmer in på dig. Du

  • är över 50 år och får besvär från magen som du inte har haft tidigare
  • har snabbt gått ner i vikt eller tappat aptiten
  • har besvärande diarré i mer än en vecka
  • har blod i bajset eller svart bajs.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Viktigt att förstå

För att kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska kan du ha rätt att få tolkhjälp. Du kan även ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Vilka symtom man har och vad som lindrar dem skiljer sig mellan personer. Du kanske blir bättre av något som inte alls fungerar för en annan. Nedan följer olika förslag på vad du kan göra för att lindra symtomen.  

Skriv matdagbok

För att upptäcka vad du blir sämre av kan du ha en matdagbok. I den skriver vad du äter, dricker och hur dina symtom påverkas. Då kan du också se hur symtomen påverkas under dagen, eller om det är särskilda händelser eller situationer som gör att du blir sämre.

Undvik viss mat och dryck

Många upplever att de blir bättre om de undviker särskild mat eller vissa livsmedel, men eftersom symtomen är olika finns det inget kostråd som hjälper alla. Du behöver själv pröva dig fram till vilken mat som du kan äta och vad som fungerar bra för dig.

Fet mat och starka kryddor är exempel på mat som kan ge ökade besvär. Kaffe och alkohol påverkar också funktionen i mag-tarmkanalen och kan göra att du blir sämre. Undvik eller ät och drick mindre mängder om du märker att du får mer symtom av särskild mat eller dryck.

Prata gärna med din läkare eller en dietist om vad du kan äta och vad du ska undvika. Det finns en ökad risk att få bristsjukdomar om du äter en alltför ensidig kost och mindre mängd mat på grund av besvären. Exempel på bristsjukdom är järnbrist.

Besväras du av gaser i magen kan du äta mindre av gasbildande mat, till exempel kål, lök, paprika och bönor. Undvik även att äta och dricka lightprodukter som innehåller sötningsmedel. Sötningsmedlet ökar mängden gas i magen.

Så kallad FODMAP-kost har visat sig lindra symtomen hos en del. FODMAP är en kost där du äter livsmedel som innehåller lite eller inget av kolhydrater som tarmen har svårt att bryta ner. Tala med en dietist om du vill pröva att äta enligt FODMAP. Det kan vara svårt att förstå vad som går bra att äta och vad du bör undvika.

Välj laktosfria produkter om du är känslig för laktos.

Ät lite, men ofta

För många hjälper det att äta mindre mängder mat, men oftare. Försök att äta regelbundet, till exempel genom att planera in mellanmål. Ät långsamt i lugn och ro, och tugga maten väl.

Välj rätt sorts fibrer

Fiberrik mat är bra om du har förstoppning, men det minskar inte magont. Äter du mycket fiberrik mat kan du till och med få mer besvär. Prova dig fram till hur mycket fibrer din mage tål. Du behöver också dricka mer vatten när du äter fiberrik mat, för att inte få förstoppning.

Välj gärna så kallade lösliga fibrer som finns i exempelvis frukt och grönsaker. Lösliga fibrer kan lindra symtomen, medan så kallade olösliga fibrer kan ge dig mer besvär. Olösliga fibrer kommer framför allt från sädesslag och finns i fullkornsprodukter.

Du kan läsa mer om fibrer på Livsmedelsverkets webbplats.

Pröva probiotika

Har du mycket diarreér kan så kallad probiotika hjälpa. Det är livsmedel och produkter som innehåller bakteriekultur, i syfte att stärka tarmens bakterieflora. Du kan köpa probiotiska matprodukter i livsmedelsaffären, eller kapslar med probiotika på apotek. Det finns olika sammansättning på probiotika, men vilken som har bäst effekt vet man inte.

Gå regelbundet på toaletten

Det är bra om du får in en vana att bajsa regelbundet. Du ska inte hålla dig från att bajsa om du känner att du behöver göra det. Ta den tid du behöver när du är på toaletten, så du hinner bajsa klart. När du är på toaletten ska du inte stressa.

Motionera

Många upplever att de blir bättre av motion. Det finns inga bevis för att motion minskar symtomen vid IBS, men motion gör ofta att man mår bättre generellt.

Stressa mindre

Stress och oro kan försämra symtomen. Lever du stressigt kanske du behöver göra fler förändringar i tillvaron än att ändra kosten. Försök att se över din vardag för att hitta vad som stressar och oroar dig. Det kan också vara särskilda situationer som gör att symtomen blir sämre. Skriv en lista på vad som får dig att må sämre, det kan då bli lättare att göra något åt det.

Lär dig mer om IBS

För många minskar oron och stressen när de lär sig om IBS, vad de kan äta och hur de ska leva för att minska sina besvär. Prata med din läkare om du har frågor, eller boka tid hos en dietist som kan berätta mer. Du kan också läsa om IBS på Mag- och tarmförbundets webbplats.

Använd receptfria läkemedel

Det finns olika typer av receptfria läkemedel som kan lindra symtomen. Vilken typ av läkemedel som är bäst för dig beror på vilket symtom som du tycker är mest besvärligt.

När du använder läkemedel är det viktigt att du använder rätt sorts läkemedel och på rätt sätt. Fråga din läkare eller apotekspersonal om du är osäker. Behöver du använda större mängder läkemedel under en längre tid kan du fråga din läkare om hen kan skriva ut det på recept. Det kan då bli lite billigare för dig.

Receptfria läkemedel vid förstoppning

Är du ofta förstoppad kan så kallat bulkmedel hjälpa. Det är en form av laxermedel som du kan använda under längre perioder. Bulkmedlet kan göra att du får mer gas i magen, ett tips är då att börja använda små mängder och ta mer allt eftersom. Exempel på bulkmedel är Inolaxol, Lunelax, Vi-Siblin och Fiberform.

Det finns vissa laxerande medel som kan försämra besvären, så kallade tarmretande laxermedel. Fråga alltid din läkare eller apotekspersonal om behöver använda ett sådant läkemedel. Använder du för mycket kan du få diarré. Exempel på tarmretande laxermedel är Dulcolax, Toilax, Cilaxoral och Laxoberal. Om du är så pass förstoppad i magen att du behöver sådana läkemedel, ska du alltid rådgöra med din läkare.

Läkemedel vid gasbesvär

Läkemedel mot gasbesvär är bra om du ofta får ont i magen på grund av gaser. Exempel på sådana läkemedel är Minifom och Dimetikon.

Läkemedlen gör att gasbubblorna i tarmen går sönder. Knipsmärtan orsakas av större gasbubblor, så när de går sönder minskar också knipsmärtan. Gaserna passerar lättare i tarmen, men de försvinner inte.

Läkemedel vid diarré

Har du svåra besvär med diarré kan du använda stoppande läkemedel som innehåller loperamid, men de kan också göra att du blir förstoppad. Prata med din läkare om du behöver använda stoppande läkemedel under en längre tid.

Läkemedel vid smärta och uppkördhet

Iberogast är ett växtbaserat läkemedel som kan hjälpa om du har magknip, mår illa eller om du känner dig uppspänd i magen.

Var uppmärksam på naturläkemedel

I en del naturläkemedel kan det finnas ämnen som retar tarmen och som kan ge diarré. Fråga alltid apotekspersonalen eller personalen i affären innan du köper ett naturläkemedel, om det ger diarré.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Behandlingen består till stor del av att du förstår din sjukdom, till exempel vilken mat som ger besvär och vad du kan göra för att må bättre. Det finns inget läkemedel som botar IBS, men det finns läkemedel som lindrar besvären. Det finns både receptfria och läkemedel med recept. Du kan läsa om de receptfria i stycket ovan.

Läkemedel

Vissa läkemedel mot depression kan lindra magbesvären. Dosen är då lägre än vid behandling av depression. Antidepressiva läkemedel kan också göra att du mår bättre överlag.

Det finns även receptbelagda läkemedel mot IBS med svår förstoppning.

Kognitiv beteendeterapi, KBT

För vissa kan kognitiv beteendeterapi, KBT, vara till hjälp. KBT går ut på att du ska må och fungera bättre genom att förändra ditt beteende och hur du uppfattar dig själv och din omgivning.

Fäll ihop

Vad är IBS?

Vad är IBS?

IBS är en funktionell störning i mag-tarmkanalens arbete. De allra flesta har sjukdomen under flera år, med varierande grader av de olika symtomen.

Många med IBS har också känslig mage, så kallad dyspepsi. Symtom på känslig mage är att bland annat ont i övre delen av magen, uppkördhet och att du snabbt blir mätt. Ibland kan man ha både känslig mage och IBS, ibland bara det ena eller det andra.

Oftast utvecklas IBS när man är mellan 20 och 40 år, men man kan utveckla IBS oavsett ålder.

IBS kan inte utvecklas till cancer eller någon annan allvarlig sjukdom. IBS kan inte heller botas med en operation.

Beroende på bajsets konsistens delas IBS in i de tre olika undergrupperna

  • förstoppnings-IBS
  • diarré-IBS
  • blandad IBS.

Olika namn

Det finns inte något bra namn för IBS på svenska, men funktionella tarmbesvär används ofta eftersom det finns en rubbning i hur man upplever att tarmen fungerar. Kolon irritabile är ett annat namn för IBS, det kan ibland stavas colon irritabile. Mag- och tarmförbundet använder namnet överkänslig tarm.

Fäll ihop

Vad beror IBS på?

Vad beror IBS på?

Det är oklart vad IBS beror på. Antagligen är det flera saker som tillsammans orsakar IBS, så som

  • förändringar i hur tarmens egna muskler och tarmens nerver fungerar
  • hur nerverna till och från hjärnan samspelar med tarmen
  • stress och oro. 
Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Mag-tarmkanalen

    IBS utvecklas främst i tjocktarmen, som är grön på bilden.

    Mer information
    Mag-tarmkanalen

    Maten du sväljer går den först igenom matstrupen och passerar sedan i tur och ordning magsäcken, första delen av tunntarmen - tolvfingertarmen, resterande delar av tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen.

När du sväljer mat går den igenom mag-tarmkanalen. Längs tarmen löper muskler som arbetar på ett speciellt sätt, både för att det som finns i tarmen ska blandas, och för att det ska föras fram genom tarmen på rätt sätt.

Tarmens arbete styrs av ett samspel mellan nerver och hormoner, både i tarmen och via nervbanor till och från hjärnan. Vid IBS finns en ökad känslighet i nerverna, och det kan göra att tarmen upplevs som extra känslig.

Den ökade känsligheten eller irritationen kan finnas i hela mag-tarmkanalen, även i matstrupen och i magsäcken. Det är därför du också kan bli illamående vid IBS. Hur det är med tunntarmen är oklart. Andra organ kan också få en ökad känslighet, till exempel könsorganen och urinvägarna.

Besvären är som störst på dagen och när du har ätit. Det beror på att det är då tarmarna arbetar.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

När du kommer till läkaren får du berätta om dina besvär, till exempel

  • var i magen du har ont
  • vid vilka tillfällen du får mer ont
  • om du har diarré eller om du är förstoppad, eller om det växlar mellan dessa två
  • hur stora dina gasbesvär är.

Läkaren känner på din mage och du får också lämna blodprov och avföringsprov.

Vid IBS ser proverna normala ut, men om det är något annat som orsakar dina besvär kan proverna hjälpa till att ta reda på vad. Sjukdomar som kan ge liknande symtom kan till exempel vara glutenintolerans, laktosintolerans, eller så kallade inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Därför kan du också behöva bli undersökt med rektoskopi eller koloskopi. Du får då en remiss till en magspecialist.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-11-18
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lars Agréus, professor, läkare, specialist i allmänmedicin, Öregrunds Vårdcentral Praktikertjänst AB

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge