Grön starr, trångvinkelglaukom

Skriv ut (ca 4 sidor)

Trångvinkelglaukom är en sällsynt men allvarlig ögonsjukdom som orsakas av ett plötsligt för högt tryck i ögat. Oftast påverkas bara ett öga i taget. Vid trångvinkelglaukom är ögat ofta rött, har nedsatt syn och gör mycket ont. Du kan också må illa. Det är viktigt med en snabb behandling för att inte förlora synen på ögat. Om behandlingen påbörjas snabbt är det ovanligt med en bestående synnedsättning.

Skriv ut

Trångvinkelglaukom kan uppstå då kammarvattnet, en vätska som transporterar näring till ögat och för bort slaggprodukter, inte rinner bort som det ska. Det ökade trycket i ögat gör att synnerven skadas.

Symtom

Symtom

Vid trångvinkelglaukom får du snabbt symtom som

  • kraftig värk i ett öga, ibland i båda
  • hastigt försämrad syn
  • att du ser regnbågsfärgade ringar kring lampor
  • ett rött öga som ofta också rinner
  • huvudvärk
  • illamående
  • ont i magen eller bröstet.
Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Sök vård direkt på i första hand en akut ögonmottagning och i andra hand på en akutmottagning på en vårdcentral eller ett sjukhus om du har symtom.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Undersökning

Undersökning

Vid undersökningen ser läkaren om ögat är kraftigt rött och pupillen vidgad. En normalt fungerande pupill drar ihop sig när ett starkt ljus riktas mot den, men vid trångvinkelglaukom reagerar pupillen dåligt på ljus. När läkaren trycker lätt mot ögat är det sjuka ögat hårdare än det friska. Visar en tryckundersökning att det är för högt tryck i ögat kan det vara trångvinkelglaukom.

Det är viktigt att undersökningen görs så fort som möjligt. Finns det minsta misstanke om att det rör sig om akut glaukom ska du direkt till en ögonläkare för behandling. 

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Vid trångvinkelglaukom är risken för en bestående synnedsättning stor om inte rätt behandling påbörjas omedelbart. Ställs diagnosen av en annan läkare än en ögonläkare kan behandling ofta påbörjas med trycksänkande ögondroppar, till exempel betablockerare eller prostaglandin, före resan till ögonläkare, särskilt om resan dit är lång.

Hos ögonläkaren fortsätter sedan behandlingen. Den kan bestå av läkemedel i en spruta eller dropp i blodkärl som drar vätska ur ögat eller minskar bildandet av kammarvatten. Ögondroppar ges också för att hålla trycket nere. När ögats tryck är återställt, ofta efter några timmar, brukar det ske en laserbehandling för att förhindra en ny attack av högt tryck. Då görs små hål i regnbågshinnan så att kammarvattnet kan passera från bakre till främre kammaren. Operationen tar bara några minuter.

När trycket har gått ner och blivit normalt igen har smärtan i ögat ofta försvunnit. Om ögat har varit mycket inflammerat kan antiinflammatoriska droppar behöva tas i ett par dagar. Det är vanligt att få stanna kvar på sjukhuset en eller två nätter, men en del kan få gå hem från sjukhuset samma dag.

Det är mycket ovanligt att trångvinkelglaukom leder till bestående synnedsättning om du får behandling snabbt.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Ögat i genomskärning, klicka på bilden för mer information

    Ögat är uppbyggt av tre lager och uppdelat i tre rum.

    Mer information

    Ögats uppbyggnad
    Yttersta lagret består av hornhinna som övergår i ögonvita och senhinna. Innanför finns lagret med regnbågshinna, iris, som övergår i ringmuskel och åderhinna. Det innersta lagret av ögongloben utgörs av näthinna. I regnbågshinnans mitt finns ett runt hål, pupillen. Den reglerar ljusinsläppet till ögats inre och skapar, tillsammans med hornhinnan och linsen, en bild på näthinnan.

    Ögat är också uppdelat i tre rum eller kammare: främre kammaren, bakre kammaren och glaskroppsrummet, som upptar större delen av ögat.

    När kammarvinkeln blir för trång kan det ge trångvinkelglaukom
    Ögats främre och bakre kammare finns framför och bakom regnbågshinnan. I dessa kamrar finns kammarvätskan. Den bildas på ringmuskelns yta i bakre kammaren, flödar omkring linsen och ut i den främre kammaren via pupillen. Från främre kammaren rinner vätskan till kammarvinkeln och vidare till blodomloppet. Balansen mellan tillflöde och avflöde av kammarvatten bestämmer ögats tryck. Vid grön starr i form av trångvinkelglaukom har kammarvinkeln blivit för trång eller så är främre kammaren för grund. Trycket blir för högt i ögat vilket ger allvarliga akuta besvär.

Ögats uppbyggnad  

Ögongloben är uppbyggd av tre lager:

  • Det yttre lagret består av hornhinnan och som övergår i senhinnan eller ögonvitan.
  • Det mellersta lagret består av regnbågshinnan och som övergår i ringmuskeln och åderhinnan.
  • Det innersta lagret utgörs av näthinnan.

Ögat är också uppdelat i tre rum eller kammare:

  • Främre kammaren
  • Bakre kammaren
  • Glaskroppsrummet, vilket upptar större delen av ögat.

I regnbågshinnans mitt finns ett runt hål som kallas för pupillen. Den reglerar ljusinsläppet till ögats inre och skapar, tillsammans med hornhinnan och linsen, en bild på näthinnan.

Ögats tryck bestäms av kammarvattnets flöde

Kammarvatten är en genomskinlig vätska i ögats främre och bakre kamrar. Vätskan är viktig för transporten av näring till linsen och hornhinnan och för att föra bort slaggprodukter eftersom linsen och hornhinnan inte har någon egen blodförsörjning. Kammarvätskan bildas på ringmuskelns yta i bakre kammaren, flödar omkring linsen och ut i den främre kammaren via pupillen. Från främre kammaren rinner den genom kammarvinkeln, via ett filter, till blodomloppet. Balansen mellan tillflöde och avflöde av kammarvatten bestämmer ögats tryck. Ett lagom tryck bevarar ögats normala form och funktion.

Vad beror symtomen på?

Trångvinkelglaukom orsakas av att det plötsligt blir ett för högt tryck i ögat. Det beror på att avflödet av kammarvatten från ögat har minskat eller upphört. Anledningen är att vattnet har svårare att ta sig genom kammarvinkeln eftersom den blivit för trång. Det är tryckstegringen som ger akuta och allvarliga besvär.

Symtomen kommer ofta snabbt och ögat blir rött, värker och rinner. Du kan också få dimmig syn och se färgade ringar runt ljuspunkter, så kallade halofenomen, vilket beror på att hornhinnan svullnar.

Den snabba tryckstegringen gör att den så kallade vasovagala reflexen påverkas vilket kan ge buksmärtor, illamående och kräkningar. Eftersom besvären kan påminna om de man får vid till exempel magsjuka, är det inte alltid man sätter dem i samband med ögat.

Oftast är det bara ett öga som påverkas. Om man får sjukdomen i båda ögonen kan det ha utlösts av att man har fått pupillutvidgande ögondroppar i samband med en undersökning hos ögonläkare. När man får pupillutvidgande medel blir det extra trångt i kammarvinkeln, vilket beror på att regnbågshinnan dras undan till kammarvinkeln. Men det är mycket sällsynt att man får trångvinkelglaukom i båda ögonen på grund av detta.

Vem kan ha en ökad risk att få trångvinkelglaukom?

Det är sällsynt med trångvinkelglaukom före femtioårsåldern. Det är oftast personer som har brytningsfel av typen översynthet som får sjukdomen. Det beror på att man då har ett mindre öga med en grund främre kammare. När pupillen vidgas kommer regnbågshinnan i sin tur trycka ihop kammarvinkeln och kammarvätskan hindras från att passera.

Det finns två former av grön starr    

Trångvinkelglaukom är en ovanlig form av grön starr. Ibland kallas den också för akut glaukom. Det finns också en vanligare form, öppenvinkelglaukom. Dess enda symtom är att synfältet sakta krymper, och det kan ta många år innan du märker sjukdomen.

Båda formerna är allvarliga ögonsjukdomar som utan behandling kan leda till försämrad syn och blindhet. 

Fäll ihop

Om synen blivit sämre

Om synen blivit sämre

Det är mycket ovanligt att trångvinkelglaukom leder till bestående synnedsättning om man får behandling snabbt.

Om du mot förmodan skulle få dålig synförmåga på ögat som behandlats brukar du efter några månader ofta ha vant dig och klara dig bra med synen på det andra ögat. Har du dålig syn också på det andra ögat kan du få hjälp från en syncentral med både tekniska hjälpmedel och anpassning i hemmet samt synträning.

Tema hjälpmedel kan du läsa om hur det går till att få synhjälpmedel, och söka fram vilka som finns att få där du bor.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-06-03
Redaktör:

Carina Wesström, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Roger Sidestam, ögonläkare

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge