Diabetes

Diabetes typ 1

Insulin är ett hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker från blodet. Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat tillverka insulin och du får då för mycket socker i blodet. Typ 1-diabetes är en sjukdom du har hela livet. Du behöver få behandling med insulin och kontrollera ditt blodsockervärde.

Diabetes är ett samlingsnamn för några sjukdomar som alla ger för mycket socker i blodet. Förutom typ 1-diabetes finns typ 2-diabetes och graviditetsdiabetes. Typ 1-diabetes utvecklas oftast när man är barn eller i tonåren, men du kan även få sjukdomen som vuxen.

Symtom

Vid obehandlad typ 1-diabetes får du ett eller flera av följande symtom:

  • Du är väldigt törstig och kissar ofta.
  • Du känner dig trött och kraftlös.
  • Du mår illa.
  • Du har ont i magen.
  • Du luktar aceton ur munnen.
  • Du ser suddigt och får synrubbningar.
  • Du minskar snabbt i vikt.

Du kan också få svampinfektioner i underlivet eller i munnen.

Symtomen kommer olika fort

Symtomen brukar utvecklas under en till flera månader. Det kan ibland vara svårt att lägga märke till symtomen om de kommer långsamt. I början kan också typ 1-diabetes hos vuxna misstolkas som typ 2-diabetes om utvecklingen sker över längre tid.

Kan leda till ketoacidos

Typ 1-diabetes som inte är tillräckligt behandlad gör att blodsockernivån blir mycket hög. Det kan i sin tur göra att du får syraförgiftning, så kallad ketoacidos. Det är ett allvarligt tillstånd som kan bli livshotande om det inte behandlas. Men oftast har man sökt vård innan dess, eftersom man mår så dåligt av symtomen.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du tror att du har typ 1-diabetes. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du får hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Gotland

Undersökningar och utredningar

Flera olika blodprov används för att utreda om du har typ 1-diabetes. Du kan också behöva en glukosbelastning för att se om du har typ 1-diabetes.

Blodprov för att undersöka blodsockervärdet

P-glukos är ett blodprov som visar din sockerhalt i blodet vid provtagningstillfället. Oftast räcker det med ett stick i fingret för att ta blodprovet.

Med ett blodprov som mäter halten HbA1c kan läkaren se hur blodsockervärdet har legat i genomsnitt de senaste två till tre månaderna. Det här blodprovet kallas ibland för långtidssockerprov.

Blodprov för att undersöka antikroppar

Vid typ 1-diabetes bildar kroppen oftast antikroppar mot cellerna i bukspottkörteln som bildar insulin. Genom ett blodprov kan läkaren se om du har sådana antikroppar. 

Återkommande undersökningar när du har fått diagnosen

Du kommer att ha kontakt med vården ofta efter att du har fått diagnosen typ 1-diabetes. Du kommer främst att ha kontakt med läkare och diabetessjuksköterskor. Till en början blir det flera gånger per år.

När ni träffas kommer du att få lämna blodprov och urinprov. Du kommer att få ditt blodtryck och dina blodfetter undersökta en gång per år.

Läs mer om hur blodtrycket mäts i texten Blodtrycksmätning.

Ögonbottenfotografering

Med hjälp av ögonbottenfotografering kan ögonläkaren upptäcka små skador på näthinnans blodkärl som ännu inte ger symtom. De skador som uppstår i ögat kan annars vara svåra att märka. Det beror på att skadorna i näthinnans blodkärl kan utvecklas under lång tid utan att synen påverkas.

Du behöver få ögonen undersökta regelbundet med ögonbottenfotografering efter att du har fått diabetes. Du får då en remiss till undersökningen.

Hur ofta ögonbottenfotografering behövs beror bland annat på hur länge du har haft diabetes. Oftast är det ett till tre år mellan undersökningarna.

Efter undersökningarna

Vårdpersonalen talar om hur du ska göra för att ta del av svaren efter provtagningar och undersökningar. Du får också veta vem du ska kontakta om du blir sämre.

Behandling av typ 1-diabetes

Det är sällan några problem att ta sina insulinsprutor själv.

Behandlingen vid typ 1-diabetes består av att kontrollera blodsockervärdet och att ta insulin. Blodsockervärdet är det mått som anger hur mycket socker du har i blodet. Insulin hjälper cellerna att ta upp sockret som finns i blodet.

Läs mer om behandlingen i texten Behandling av typ 1-diabetes.

Vad händer i kroppen?

Insulin bildas i bukspottkörteln i grupper av celler som kallas Langerhans öar.

Insulin bildas i bukspottkörteln i grupper av celler. Cellerna i kroppen behöver energi för att fungera. Energin transporteras i blodet framför allt i form av druvsocker. För att cellerna ska kunna ta upp sockret behöver de hormonet insulin.

Det blodsocker som inte tas upp av cellerna sparas i levern och i musklerna för senare behov. Levern och musklerna fungerar på så sätt som ett sockerförråd. Det sparade blodsockret kallas glykogen.

Cellerna i bukspottkörteln förstörs

Vid typ 1-diabetes har kroppens eget immunförsvar angripit cellerna i bukspottkörteln och förstört dem så att de inte längre kan tillverka insulin. Kroppens celler kan inte ta upp blodsockret utan insulin. Då stannar blodsockret  kvar i blodet och blodsockernivån ökar.

Ketoner bildas när cellerna inte får energi

Cellerna förbränner i stället kroppsfettet när de inte får någon energi från blodsockret. Det bildas en typ av syror som kallas ketoner om cellerna förbränner mycket fett.

För mycket ketoner kan skada kroppen och leda till ketoacidos. Ketoacidos kallas också för syraförgiftning.

Olika former av diabetes

Diabetes är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som alla ger för mycket socker i blodet hos den som fått sjukdomen. Tidigare kallades diabetes för sockersjuka eftersom blodsockervärdet är förhöjt.

Orsaken till att blodsockervärdet är högt skiljer sig åt mellan de olika sjukdomarna:

  • Vid typ 1-diabetes har kroppen slutat bilda insulin.
  • Diabetes typ 2 beror på att cellernas känslighet för insulin har minskat och att kroppens insulinproduktion därefter har gått ner.
  • Graviditetsdiabetes är en form av typ 2-diabetes som gravida kan få. Efter förlossningen blir blodsockervärdet oftast som det var innan graviditeten.
  • LADA är en förkortning av Latent autoimmune diabetes of the adult. Det är en form av typ 1-diabetes som medelålders och äldre personer får. Insjuknandet är långsammare och med färre symtom.

Vad beror typ 1-diabetes på?

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom. Det betyder att immunsystemet har börjat angripa den egna kroppen. Orsaken är inte helt känd, men sannolikt får man typ 1-diabetes genom infektion av vissa virus. Sjukdomen anses också till viss del vara ärftlig.

Att leva med typ 1-diabetes

Gotland

Fysisk aktivitet vid diabetes typ 1

  • Fysisk aktivitet och träning är en av hörnstenarna vid behandling av typ 1 -diabetes, tillsammans med insulinbehandling och kostval.
  • Fysisk aktivitet och träning rekommenderas till alla med typ 1 - diabetes, framförallt rekommenderas pulsökande fysisk aktivitet för att förbättra glukoskontrollen.
  • Att ha typ 1 - diabetes bör aldrig utgöra en begränsning i valet av aktivitet och idrott. Glädje och intresse bör vara självklara ledord vid valet av den fysiska aktiviteten.

Film om fysisk aktivitet vid diabetes typ 1

Johanna Danielsson, sjukgymnast vid primärvården i Visby informerar om fysisk aktivitet vid diabetes 1.

Det går att leva ett bra och aktivt liv med diabetes, även om det kan ta tid att vänja sig och acceptera sjukdomen. Till en början kan det kännas jobbigt att behöva ha koll på blodsockervärdet och att ta insulin. Men med tiden kommer det att bli en naturlig del av tillvaron.

I stort sett alla personer med typ 1-diabetes har tillgång till kontinuerlig glukosmätning, så kallad CGM. Det gör att man inte längre behöver kontrollera sitt blodsockervärde genom blodprover.

Du kommer att få insulinbehandling som är anpassad efter dina behov och vanor. Det gör att det blir lättare att ha en bra kontroll över blodsockervärdet.

Ta stöd av diabetesteamet

Du får stöd av ett diabetesteam när du har fått diagnosen. Det är en grupp av sjukvårdspersonal som har specialkunskaper om sjukdomen.

Diabetesteamet kan stötta dig och ge dig råd när det känns svårt. Du kan fråga dem om du till exempel inte vet hur du ska dosera ditt insulin i olika situationer eller hur viss mat påverkar blodsockervärdet.

Läs mer om diabetesteamet i texten Behandling av typ 1-diabetes.

Träffa andra som har diabetes

Det kan vara en hjälp att möta andra som har liknande erfarenheter. På många håll i landet finns lokala diabetesföreningar där du kan få stöd. Det finns också webbplatser och böcker som beskriver hur det är att leva med diabetes.

Förberedelser behövs om du ska resa

Ta med dig ungefär dubbelt så mycket insulin som du tror ska gå åt under resan. Ta också med tillräckligt med nålar och mätstickor om du använder en blodsockermätare där du sticker dig själv.

Fördela insulinet i olika delar av ditt bagage. Då riskerar du inte att bli utan insulin om någon del av bagaget skulle råka komma bort. Packa inte insulinet i bagage som du checkar in om du ska flyga. Det kan frysa i flygplanets bagageutrymme och bli förstört. Även höga temperaturer och direkt solljus kan förstöra insulinet.

Du måste alltid kunna visa att dina läkemedel och hjälpmedel är för personligt bruk och medicinskt ändamål när du reser utomlands. Det kan du göra genom att ha med dig ett recept eller ett läkarintyg. Det är bra om läkemedlet har en apoteksetikett med ditt namn på. Kanyler är ett exempel på hjälpmedel som behöver intyg.

Kontrollera din reseförsäkring innan du reser. Din sjukdom kan påverkas av utlandsresan och reseförsäkringen kan då ge dig ett skydd om du behöver läkarhjälp.

Läs mer i texterna Resa med läkemedel och Vård utomlands.

Må så bra som möjligt

I texten Behandling av diabetes typ 1 kan du läsa om vad du kan göra för att må så bra som möjligt. I texten finns också mer information om när du behöver vara extra uppmärksam på ditt blodsockervärde.

Komplikationer och följdsjukdomar

Typ 1-diabetes kan orsaka komplikationer som sker snabbt, men även komplikationer och följdsjukdomar som uppstår senare i livet. Många komplikationer kan upptäckas tidigt och åtgärdas vid de årliga kontrollerna.

Komplikationer som sker snabbt

Dessa komplikationer beror på att blodsockervärdet är mycket högt eller mycket lågt. Båda är allvarliga tillstånd som kan bli livshotande:

  • Ketoacidos kan uppstå om du har mycket höga blodsockervärden och samtidigt brist på insulin.
  • Insulinkänning kan uppstå om blodsockervärdet sjunker kraftigt och kan leda till medvetslöshet. Insulinkänning kallas också för hypoglykemi.

Komplikationer som kan komma senare

Ett högt blodsockervärde är på sikt skadligt för kroppens blodkärl. Både de små så kallade kapillärerna och de större blodkärlen kan skadas.

Skador i blodkärlen kan leda till följande:

Vid diabetes är det viktigt att blodtrycket är som det ska vara och att kolesterolvärdet är lågt för att förhindra hjärtinfarkt och stroke. Med tiden kan du därför också få behandling med läkemedel mot högt blodtryck och läkemedel mot höga blodfetter.

Nedsatt njurfunktion

Protein kan läcka ut i urinen när njurarnas små blodkärl skadas. I början handlar det om mycket små mängder protein.

Mängden protein i urinen ökar om skadorna förvärras. Samtidigt minskar njurarnas förmåga att rena blodet. Det kan leda till njursvikt.

Nedsatt njurfunktion på grund av diabetes kallas för diabetesnefropati.

Sämre känsel i fötterna

Känseln försämras när de tunna blodkärlen till olika nerver skadas, men ett högt blodsockervärde skadar även nerverna direkt. Det kallas diabetesneuropati.

Vanligen uppstår sådana nervskador i fötterna. Då kan du få domningar och inte känna om du får skoskav eller sår på fötterna.

Ett infekterat sår som inte sköts kan leda till kallbrand, även om det är sällsynt.

Sexuella problem i samband med diabetes

Blodcirkulationen och nerverna i könsorganen kan påverkas av skador på blodkärlen. Skadorna kan göra att det blir svårt att få och behålla stånd. Det finns flera olika typer av läkemedel som förbättrar förmågan att få stånd.

I slidan kan skadorna göra att slemhinnorna blir torra och att det blir svårt att bli tillräckligt fuktig. Glidmedel kan då vara ett bra hjälpmedel. Du kan köpa glidmedel på ett apotek.

En del kan få minskad känsel i underlivet. Det kan göra att det blir svårare att få orgasm.

Problem med magen och tarmarna

Du kan även få problem med magen och tarmarna om du har diabetes. Det kan till exempel bli svårare för magsäcken att tömma sig till tarmen. Det kan göra att det blir svårare att reglera blodsockervärdet. Du kan märka det genom att du till exempel blir mätt snabbt eller mår illa efter att ha ätit.

Prata med din läkare om du har problem med magen och tarmarna.

Graviditet och typ 1-diabetes

Det är viktigt att blodsockervärdet är så bra som möjligt om du planerar att bli gravid, både vid befruktningen och under graviditeten. Det minskar risken att fostret påverkas av sjukdomen.

Ta kosttillskott med folsyra om du har diabetes och vill bli gravid. Börja gärna att äta extra folsyra redan när du planerar att bli gravid. Folsyra är ett B-vitamin som behövs för celldelningen i kroppen.

Kontakta din diabetesmottagning för att se över din behandling om du planerar en graviditet eller har blivit gravid. Anledningen är att behovet av insulin ökar under graviditeten, i takt med att fostret växer. Du bör också ha täta återbesök för att kunna få det stöd du behöver för att uppnå ett stabilt blodsockervärde.

Fasta och typ 1-diabetes

Det kan finnas allvarliga risker med att fasta om man har typ 1-diabetes. Den som har mycket varierande blodsockervärden bör helst avstå från att fasta. Den som har diabetes och väljer att fasta bör kontrollera blodsockervärdet ofta. Vid värden under 4 mmol/l ska fastan omedelbart avbrytas med mat som innehåller kolhydrater. Den som får insulinkänning under fasta bör se till att få hjälp med justering av insulindoseringarna av en läkare eller diabetessjuksköterska.

Påverka och delta i din vård

För att kunna vara aktiv i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om du inte talar svenska har du rätt att få informationen på ditt eget språk, till exempel med hjälp av en språktolk. Du kan också ha rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Det finns nationella riktlinjer för diabetes typ 1

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna för diabetes typ 1. 

mer på 1177.se

Till toppen av sidan