Dålig andedräkt

Skriv ut (ca 10 sidor)
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

De flesta får dålig andedräkt någon gång, till exempel efter att ha ätit starkt kryddad mat eller rökt cigaretter. Men du kan också ha långvariga besvär med dålig andedräkt, halitos.

Dålig andedräkt kommer nästan alltid från munnen. Den vanligaste orsaken till dålig andedräkt är att du har bakteriebeläggningar kring tänderna eller på tungan.

Du brukar få sämre andedräkt om du är torr i munnen, eftersom bakterierna trivs bättre om salivproduktionen är dålig. En del mediciner och sjukdomar kan också göra att du får dålig andedräkt, då kommer lukten från lungorna.

Behandling

Halitos kan behandlas med bra resultat. Du kan själv förebygga dålig andedräkt genom att hålla rent i munnen, till exempel med tandborste, tandtråd och tungskrapa. Att äta och dricka regelbundet är viktigt för salivproduktionen. Det finns också munsköljningsmedel som kan hjälpa. För dig som har muntorrhet kan salivstimulerande medel vara en hjälp.

Du kan få hjälp med dina problem av en tandläkare eller tandhygienist. Du kan få hjälp med noggrann rengöring av tänderna och råd om hur du själv kan göra för rengöra både tänder och tunga.

När ska du söka vård?

Du kan ringa sjukvårdsrådgivningen eller en tandklinik om du

  • upplever att andedräkten är ett problem
  • har en beläggning på tungan som du inte kan få bort själv
  • har långvarig eller svår muntorrhet
  • tänker mycket på att du har dålig andedräkt.

Misstänker du att det är läkemedel som gör att du har dålig andedräkt är det bra att rådgöra med läkaren som skrev ut medicinen.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Visa mer

Vad beror dålig andedräkt på?

Vad beror dålig andedräkt på?

Nästan alla får någon gång tillfällig dålig andedräkt. Det kan inträffa i samband med att du ätit starkt kryddad mat, rökt cigaretter eller druckit alkohol. På morgonen, dagen efter, kan du inte undgå att känna den dåliga andedräkten. Efter en bra frukost och tandborstning brukar besvären inte märkas. Tillfällig andedräkt leder därför sällan till problem som behöver behandlas.

Kronisk halitos

Om den dåliga andedräkten ständigt eller ofta gör sig påmind kallas det kronisk halitos. Kronisk halitos är ett vanligt problem. Ungefär en halv miljon svenskar beräknas ha så svåra halitosproblem att de behöver hjälp med behandlingen, med goda resultat.

Dålig smak behöver inte betyda dålig lukt

Dålig smak i munnen är inte samma sak som dålig andedräkt. Salivens sammansättning, munnens pH-värde och det du äter kan bidra till olika smaker i munnen.

Svårt att avgöra själv

Eftersom du vänjer dig vid lukter som du känt under en längre tid är det svårt att veta hur den egna andedräkten uppfattas av andra människor. För att få en uppfattning om din andedräkt kan du slicka på ovansidan av handen, låta det torka och sedan lukta. Tycker du att det luktar illa har du förmodligen dålig andedräkt.

Lukt oftast från munnen

Lukten kommer oftast från munnen. Det är inte så vanligt att dålig andedräkt kommer från magen som många tror.

I saliven finns olika typer av bakterier som frigör illaluktande, gasformiga svavelföreningar när de bryter ner proteiner. Proteinerna kommer från maten du ätit och från munnen, i form av avstötta, döda celler. Det är de här svavelföreningarna som ger den karakteristiska lukt som uppfattas som dålig andedräkt.

Bakterierna finns inte bara i saliven. De samlas också på ostörda, skyddade ställen i munnen i form av beläggningar, så kallat plack.

Av de olika ställen i munnen där bakterier kan fastna är det bakterieansamlingen på tungan som har störst betydelse för dålig andedräkt.

Bakterier kan även samlas i halsmandlarnas, tonsillernas, veck och det ger dålig lukt ur munnen. Det gäller också infektioner och andra sjukdomar i näsan och näsans bihålor, lungor, hals och mage. Infekterade sår och varbildningar i munnen kan också ge upphov till dålig andedräkt.

Bakterietillväxten ökar när du är torr i munnen. Då blir saliven också mer trögflytande och förlorar sin rengörande effekt och skyddande egenskaper. Det påverkar andedräkten.

Beläggning skyddar bakterierna

På tungans ovansida har man korta, tätt ställda små strån, så kallade papiller. Mellan papillerna kan matrester och döda celler fastna. Tillsammans med bakterier bildar de en beläggning, ett sammanhängande plack. Bakterierna trivs i beläggningen, där de kan föröka sig och producera illaluktande ämnen. Plack är ofta klibbigt, men det kan ha olika konsistens och vara olika tjockt. Ibland känner du det tydligt om du skrapar på det. Placket ger tungan en annan färg än vanligt, ofta gråvit, gul eller brunaktig.

Placket utgör ett skydd för bakterierna, som inte sköljs eller spolas bort. Bakterierna inuti placket påverkas inte heller så mycket av bakteriedödande sköljmedel. Sådana sköljmedel har bara effekt mot dålig andedräkt under en begränsad tid.

Det enda sättet att bli av med plack är genom rengöring, till exempel med tandborste, tandtråd och tungskrapa. Om du rengör noga varje dag minskar så småningom antalet bakterier som producerar illaluktande ämnen. Regelbunden rengöring minskar också risken för tandsjukdomar.

Mediciner och sjukdomar kan ge dålig andedräkt

Mediciner och sjukdomar kan orsaka dålig andedräkt. Många mediciner gör att du blir torr i munnen och då trivs de luktproducerande bakterierna. En del mediciner, som till exempel antibiotika och vissa vitaminer, kan ge upphov till illaluktande ämnen som utsöndras genom lungorna och ger dålig andedräkt.

Sjukdomar som diabetes, njursvikt och skrumplever kan ibland ge sämre andedräkt på grund av att ämnen som utsöndras via lungorna når utandningsluften. Det gäller även tumörsjukdomar och andra sjukdomar i luftvägar och lungor som bihåleinflammation, bronkit, astma och lungemfysem. Besvär med sura uppstötningar och kräkningar kan också göra att andedräkten försämras.

Beläggning på tonsillerna

Tonsillerna, som även brukar kallas halsmandlar, har ofta inbuktningar, veck och fåror. När tonsillerna är förstorade, till exempel för att du har en infektion, blir utrymmena särskilt djupa. Det uppstår skyddade utrymmen där bakterieplack kan samlas och orsaka dålig andedräkt. Ibland syns placket som vita beläggningar på tonsillen.

Om du ofta har besvär med tonsillerna bör du få dem undersökta av en öron-näsa-halsläkare.

Infektioner i näsa och bihålor

Dålig lukt kan också komma från näsan. Det kan till exempel bero på att näsans slemhinnor är torra eller att det sekret som ska rengöra halsen hindras av något, som polyper.  Då gynnas bakterietillväxten och dålig lukt uppstår.

Bihålorna i överkäken står i förbindelse med respektive näsgång. Om du har varbildning i bihålan kan det göra att var kommer mot svalget via näsgången. På så sätt kommer utandningsluften i kontakt med illaluktande var, och det kan ge dålig andedräkt.

Maten påverkar ganska lite

Det är ovanligt att det du äter gör att du får mer omfattande dålig andedräkt. Det kan ändå vara bra att känna till att mjölkprodukter, kött och fisk innehåller proteiner med svavelföreningar. När luktproducerande bakterier sönderdelar och tillgodogör sig proteinerna frigörs illaluktande ämnen i munnen.

Vitlök och starka ostar kan påverka andedräkten i flera timmar efter det att du ätit det. Den karakteristiska lukten av vitlök beror inte på bakterier i munnen utan på att ämnen i vitlöken når blodet och sedan går ut via lungorna.

Skarp lukt från en del ostar kan påverka andedräkten en stund. Det beror oftast på att ostrester finns kvar i munnen, till exempel mellan tänderna.

Många har dålig andedräkt periodvis

Små barn kan ibland ha dålig andedräkt. Det beror på att de får i sig mycket mjölk och mjölkprodukter, till exempel bröstmjölk och välling, som innehåller mycket svavelhaltiga proteiner. När kosten blir mer omväxlande blir andedräkten normal.

Det är inte ovanligt att personer med halsbesvär och svullna halsmandlar, tonsiller, får halitos. Andedräkten blir normal igen när halsbesvären gått över. Om du har besvär med tonsillerna ofta eller länge an du behöva en remiss till en öron-näsa-halsläkare.

Kvinnor kan ha sämre andedräkt under menstruation, graviditet och i klimakteriet. Det beror på hormonförändringar i kroppen. Hormonerna når saliven där de påverkar bakteriesammansättningen i munnen.

Fäll ihop

Hur kan du motverka dålig andedräkt?

Hur kan du motverka dålig andedräkt?

Dålig andedräkt kommer oftast från bakterier på tungan och tandytorna. Därför är det viktigt att du håller rent i munnen. Det är bra att borsta alla tandytor rena morgon och kväll, och med tandtråd kan du få bort plack mellan tänderna. Det är inte nödvändigt att skrapa tungan om det inte finns någon beläggning och om andedräkten är fräsch.

Varken tandborstning eller användning av tandtråd ska göras så hårt att det blöder. Om tandköttet ofta blöder vid rengöring, ska du fråga en tandläkare om råd. Det kan du också göra om du på grund av till exempel tandlossning har förstorade mellanrum mellan tänderna. Tandstickor eller så kallade mellanrumsborstar kan då vara bättre att rengöra med än tandtråd.

Skrapa bort beläggningar på tungan

En gråvit, gul eller brunaktig beläggning döljer den friska rosa nyansen på tungan. En anledning till att det bildas beläggningar kan vara att tungans papiller blivit längre. Då blir tungans självrengöring sämre.

Du kan ta bort sådan beläggning på tungan med en tungskrapa i samband med tandborstningen. En vanlig tandborste fungerar också, men tungskrapan är speciellt utformad för att skrapa hela tungan i ett drag och är lätt att göra ren. Om du har någon sjukdom i tungan eller lider av muntorrhet i samband med sjukdom eller medicinering ska du vara försiktig med tungskrapning.

Om du har en känslig tunga som är öm eller blöder när du använder skrapan ska du be din tandläkare om råd. Då kan du i stället använda ett speciellt munsköljningsmedel som utformats just för behandling av dålig andedräkt.

Saliven skyddar

Ett rikligt salivflöde motverkar dålig andedräkt. Saliven sköljer och renar munhålan innehåller bakteriedödande ämnen och antikroppar förser munhålan med enzymer som är viktiga för matsmältningen reglerar pH-värdet i munhålan syresätter munhålan.
Det är ett vanligt problem att andedräkten blir sämre om salivproduktionen minskar, eftersom det gör att bakteriebeläggningarna i munnen ökar. Muntorrhet ökar också risken för snabb utveckling av karies.

Om du har problem med långvarig eller tilltagande muntorrhet bör du undersökas av tandläkare som kan mäta salivproduktionen, ge råd om hur tänderna skyddas och remittera för medicinsk undersökning.

Många mediciner orsakar muntorrhet. Är du osäker kan du läsa bipacksedeln. Du kan också fråga din läkare eller apotekspersonal.
Om du har trögflytande eller seg saliv kan det vara ett tecken på att salivproduktionen är dålig. Näshålans sekret fastnar då i svalget i stället för att sväljas ner. Det ökar risken för att de bakterier som ger upphov till dålig andedräkt ska få fäste och öka i mängd. Efter samråd med en tandläkare eller tandhygienist kan du använda koksaltlösning i sprayform för att lösa upp sekretet så att det kan sväljas ner.

Ät och drick med jämna mellanrum

Andedräkten brukar vara sämst på morgonen. Det beror på att kroppen drar ner på salivproduktionen under natten, och då blir miljön för de luktproducerande bakterierna god. Särskilt tydligt blir det om du under natten andas genom munnen.

Samma sak inträffar mellan måltiderna. Saliven stimuleras när du äter, både genom tuggningen och genom matens smak, doft och utseende. Ett bra råd är att äta på regelbundna tider och att äta mat som behöver tuggas så att salivproduktionen aktiveras. Det är också bra att dricka vatten eller använda ett salivstimulerande medel mellan måltiderna. Salivstimulerande medel finns att köpa på apotek.

Om du talar mycket i ditt arbete, eller andas mycket genom munnen, kan du bli torr i munnen och få sämre andedräkt. Lösningen är att dricka vatten.

Tuggummi och sugtabletter

Om du har dålig andedräkt eller muntorrhet kan du använda sockerfritt tuggummi eller sugtabletter. Att tugga tuggummi efter en måltid ökar rengöringen och minskar även risken för hål i tänderna. Är din salivsekretion försämrad kan du även ta ett salivstimulerande medel, kolsyrat vatten eller en frukt.

Munvatten och zinksalter

Det finns sköljlösningar med dokumenterad effekt, som innehåller olika zinkföreningar.
Zinksalter har förmågan att binda svavelföreningar. Då minskar också den dåliga lukten.

Sköljmedel som innehåller en kombination av zinksalt och bakteriedödande medel kan minska luktämnena i munnen något mer effektivt. Användning av sköljlösningar bör alltid kombineras med noggrann rengöring av tänder och tunga.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

Du kan kontakta en tandläkare om du

  • tycker att andedräkten är ett problem
  • har en beläggning på tungan som du inte kan få bort själv
  • har långvarig eller svår muntorrhet
  • tänker mycket på att du har dålig andedräkt.

Misstänker du att det är läkemedel som gör att du har dålig andedräkt är det bra att rådgöra med läkaren som skrev ut medicinen.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Utredningar och undersökningar

Utredningar och undersökningar

Om du går till en tandläkare eller tandhygienist för att få hjälp med din dåliga andedräkt försöker hen ta reda på var den dåliga lukten kan komma från. Dokumentationen går då att användas som jämförelse vid återbesök.

Du får först fylla i ett frågeformulär. I formuläret finns frågor om munhygien, sjukdomar, mediciner, matvanor och arbetssituation. En del frågor är särskilt riktade till kvinnor eftersom hormonförändringar under menstruation, graviditet och klimakterium kan påverka andedräkten. Av svaren på frågorna kan tandläkaren få en uppfattning av vad som kan orsaka den dåliga lukten.

Ibland kan du få anteckna och redovisa för tandläkaren vad och när du har ätit och druckit under minst ett dygn, och när på dygnet som andedräkten varit bäst och sämst. Det kan ge svar på frågan om orsaker samt vilken behandling som kan hjälpa bäst.

Tandläkaren åtgärdar de också de eventuella gömställen för bakterier som kan finnas: tandsten, otäta fyllningar, dåliga anslutningar till kronor och broar, fickor kring delvis frambrutna tänder samt infekterade sår och andra infektioner i munnen.

Utandningsluften mäts

Dålig lukt från munnen kommer från ett många kända och okända gasformiga ämnen. De vanligast förekommande ämnena är lättflyktiga svavel- eller kväveföreningar. Det finns ett antal metoder och instrument som används för att kunna säga om och i vilken koncentration luktämnen finns.

De vanligaste instrumenten suger in luft genom ett sugrör. Andelen svavelhaltiga föreningar i luften anges direkt som ett siffervärde. Sugröret kan hållas munnen eller i näsborren och ger en uppfattning om varifrån lukten kommer. Det går också att undersöka om lukten i huvudsak kommer från tunga eller tonsiller. En sådan undersökning gör inte ont.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

  • En tungskrapa att rengöra tungan med

    Med en tungskrapa kan du ta bort beläggning av bakterier på tungan, så kallad plack.

Du kan behöva hjälp av tandläkare att skrapa bort beläggningar. Det kan vara svårt att komma åt själv, särskilt på tungans bakre, mera ostörda, delar där placket oftast är som tjockast. Det finns olika metoder för att ta bort tungbeläggningen.

Om du har haft en beläggning på tungan länge kan den ha packats och bildat en hård "kaka" som inte går att ta bort på egen hand genom tungskrapning. Då kan en tandläkare hjälpa till att lösa upp och ta bort beläggningen.

Efter en sådan behandling får du på egen hand fortsätta med noggrann rengöring av tänder och tunga morgon och kväll under ett par veckor, tills bakterierna som orsakade dålig lukt minskat så mycket att lukten inte märks.

Flera behandlingar kan krävas

Om du samtidigt har några problem eller sjukdomar i tänder och tandkött kan behandlingen av halitos kräva flera besök. Det kan till exempel vara att du har hål i tänderna, karies, eller en tandlossningssjukdom. Då måste infektion i tänderna eller tandköttet samtidigt behandlas, för att behandlingen mot dålig andedräkt ska ge bra resultat. De luktproducerande bakterierna finns nämligen också i kariesangrepp och i djupa tandköttsfickor.

Om du behandlas för dålig andedräkt och samtidigt karies eller tandlossning, parodontit, får du komplettera den dagliga tandrengöringen med tungskrapning för att bekämpa de illaluktande bakterierna. I början kan du också bli rekommenderad att använda speciella munsköljningsmedel.

Om tandläkaren misstänker att orsakerna till att du har dålig andedräkt finns i näsan eller bihålorna får du en remiss vidare till läkare. Även vid infektioner i öronen, halsen, lungorna, matstrupen och magen, eller om du lider av muntorrhet remitteras du vidare för undersökning och behandling. Men det är ganska ovanligt.

Återbesök och vidare utredning

När du har undersökts och behandlats för halitos, och har friska tänder och bra munförhållanden i övrigt, får du efter den inledande behandlingen en tid för återbesök. Det brukar vara efter fyra till åtta veckor.

Då får du tillfälle att få svar på nya frågor som uppstått, och den som behandlat kan se hur effektiv behandlingen varit samt eventuellt ge ytterligare råd för att lukten inte ska komma tillbaka.

Fäll ihop

Dålig andedräkt kan påverka livet

Dålig andedräkt kan påverka livet

Den som har dålig andedräkt blir lätt överkänslig inför reaktioner från omgivningen, vilket påverkar det sociala umgänget. Minsta rörelse eller min från personer runt omkring tolkas som ett tecken på att de lagt märke till ens dåliga andedräkt.

Ofta håller du ett ordentligt avstånd till den du talar med eller försöker med hjälp av tuggummi eller halstabletter dölja andedräkten. Det kan till och med gå så långt att du helt drar sig undan familj, vänner och bekanta. Den dåliga andedräkten blir ett socialt och psykiskt problem. Halitos kan då bli ett handikapp i såväl arbetslivet som privatlivet.

Halitofobi

De flesta tänker då och då på sin andedräkt. Det handlar då om en naturlig önskan att känna sig fräsch.

Några kan uppleva att andedräkten är mycket sämre än den verkligen är och har en fast övertygelse om att de har halitos. De tuggar tuggummi, använder munvatten, och undviker nära kontakt trots att de faktiskt inte luktar illa ur munnen. Det kallas för halitofobi.

Om du har halitofobi kan problemet vara lika stort som för den som har dålig andedräkt. Det är inte alltid det räcker att en närstående eller en tandläkare talar om att andedräkten är som den ska vara.

Övertygelsen om att du har dålig andedräkt kan vara ett uttryck för att du egentligen har andra problem. Då är det viktigt att du blir tagen på allvar och blir undersökt av en tandläkare. Du behöver hjälp att förstå att det inte är dålig andedräkt som är problemet. Om det behövs kan du få en remiss vidare för att få hjälp av till exempel en psykolog eller läkare.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-07-06
Redaktör:

Ingemar Karlsson Gadea, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Peter Lingström, övertandläkare, professor vid institutionen för odontologi, Göteborgs universitet, Göteborg

Illustratör:

Lotta Persson, Göteborg