Benskörhet - osteoporos

Skriv ut (ca 6 sidor)

Om du har benskörhet är skelettet svagare och du har lättare att få benbrott. Vanligast är benbrott i handlederna, höfterna, ryggkotorna eller överarmarna. Benskörhet beror på att balansen mellan nedbrytning och uppbyggnad av ben i kroppen är rubbad, så att mer ben bryts ner än vad som återbildas. Det går att minska risken för benskörhet genom att vara fysiskt aktiv och genom att inte röka.

Skriv ut

Benskörhet, som även brukar kallas osteoporos, är vanligast hos kvinnor som fått minskad mängd av könshormonet östrogen när de kommit i klimakteriet.

Om du har benskörhet kan du behandlas med läkemedel som stärker skelettet och minskar risken för benbrott.

Symtom

Symtom

De flesta benbrott gör ont på något sätt. Men i vissa fall när ryggkotorna pressas ihop kan det ibland bara ge en måttlig ryggvärk, som du kanske inte ens söker vård för. Om flera kotor i ryggen pressas ihop på grund av benskörhet kan ryggraden ändra form, vilket så småningom kan göra att du blir kutryggig och kortare.

Benskörhet hos barn eller ungdomar är oftast medfödd och kallas osteogenesis imperfecta. Den ska utredas av en barnläkare. 

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Oftast upptäcks benskörhet först när du får ett benbrott eller en spricka i ett ben. Det kan inträffa även i vardagliga situationer eftersom skelettet är skört.

Om du minskar mer än fem centimeter i längd kan det vara tecken på att ryggkotorna har pressats ihop. Du bör då söka vård för att utredas för benskörhet.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

 
Fäll ihop

Hur kan jag förebygga benskörhet?

Hur kan jag förebygga benskörhet?

Motion förbättrar inte bara skelettet utan ökar även muskelstyrka, koordinationsförmåga och balans. Du kan välja det du trivs bäst med, till exempel promenader, trädgårdsarbete, löpning eller tennis. Fysioterapeuter har särskilda träningsprogram för att stärka och stödja ryggen.

Att inte röka är också viktigt för att förebygga benskörhet eftersom det finns ämnen i tobaksröken som har negativ inverkan på uppbyggnaden av ben i kroppen.

Bra mat minskar risken

Barn och ungdomar kan påverka sin benmassa genom att äta mat som innehåller tillräckligt med kalcium. Exempel på kalciumrika livsmedel är mejeriprodukter, broccoli, ärtor, bönor och spenat. Det är också viktigt för unga att röra på sig och att vara utomhus varje dag. Om du fortsätter med det även som vuxen behåller du skelettet så starkt som möjligt.

Det är viktigt att äta kalcium hela livet och se till att få i dig det på annat sätt om du inte äter mjölkprodukter. Vitamin D behövs för att du ska kunna tillgodogöra dig kalcium till skelettet.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

För att ta reda på om du har en ökad risk att bryta ben brukar läkaren börja med att ställa frågor om till exempel ärftliga risker, livsstil och om du använder läkemedel eller har haft tidigare benbrott eller sjukdomar som kan orsaka benskörhet. Läkaren gör också en allmän kroppsundersökning och en särskild bedömning av hur ryggen ser ut och hur rörligheten är.

Om du har oklara ryggsmärtor kan du få genomgå en röntgenundersökning av ryggraden. Den görs för att läkaren ska se om det finns ryggkotor som tryckts ihop och för att kunna utesluta andra skelettsjukdomar.

Bentäthetsmätning behövs i vissa fall

Om läkaren misstänker att du har benskörhet får du ofta genomgå en bentäthetsmätning. Om du har benskörhet görs ofta en ny mätning ett par år efter att du fått börja med läkemedelsbehandling för att kontrollera att behandlingen fungerar.

Undersökningen sker med hjälp av en svag röntgenstråle som går genom kroppen medan du ligger på en brits i en så kallad DXA-maskin. 

Du bör få bentätheten mätt efter ett benbrott där läkaren misstänker att benskörhet kan ha spelat roll.

Andra undersökningar som kan göras

Benskörhet kan också vara ett tecken på annan sjukdom. För att säkert utesluta det gör läkaren en kroppsundersökning och tar oftast en del prover. Om det verkar som om du tar upp näring dåligt från tarmen görs en särskild utredning av det med blodprover, och i vissa fall också prov från tarmväggen som tas med ett speciellt instrument.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Om du har benskörhet kan du behandlas med läkemedel som stärker skelettet och minskar risken för benbrott.

Du kan hjälpa till att bevara din bentäthet genom att röra på dig, vistas utomhus och se till att äta en allsidig kost som ger tillräckligt med kalcium och D-vitamin.

Ibland kan du behöva ta extra D-vitamin eller kalcium i tablettform, men du bör först rådgöra med din läkare om behandlingen

Om benskörheten har orsakats av en annan sjukdom ska du först få behandling för den. Är medicineringen en orsak till benskörhet får du diskutera med din läkare hur viktigt det är att fortsätta med samma läkemedel.

Fäll ihop

Så undviker du benbrott vid benskörhet

Så undviker du benbrott vid benskörhet

Här är några tips för att ordna hemmiljön så att du minskar risken för att falla omkull och bryta ben i kroppen:

  • Se till att golvet är fritt från lösa föremål, sladdar och annat som kan innebära en risk för att snubbla. Golvet ska vara jämnt men inte halt.
  • Använd riktiga skor inomhus i stället för sockor eller mjuka tofflor.
  • Ta bort små mattor och lägg halkskydd under de större.
  • Se till att trappor har bra belysning och handräcken helst på båda sidor.
  • Se till att det finns bra belysning om du behöver gå upp på natten.
  • Se till att det finns handtag vid toaletten, duschen och i badkaret, och gärna en halkskyddsmatta.
  • Ha med dig en trådlös telefon dig så att du slipper rusa till telefonen när det ringer.
  • Undvik att kliva upp på bord och stolar - be om hjälp vid byte av glödlampor och städning på hög höjd.
  • Använd käpp, rollator eller ha en ledsagare när du går ut om du har dålig balans. Det finns halkbroddar, även infällbara, att montera på promenadskor och stövlar. Undvik att gå ut när det är väldigt halt.
  • Om du har en stor risk för att falla omkull kan det vara bra med särskilda höftskydd. De minskar risken för att du ska få en höftfraktur vid ett fall.

Tillskott av mineral och vitamin

Det är nödvändigt att du får tillräckligt med kalcium och D-vitamin för att kunna bygga upp ett starkt skelett.

I första hand ska du försöka få tillräckligt med kalcium genom maten och D-vitamin genom att vistas utomhus under sommarhalvåret. Kalcium finns i mejeriprodukter som mjölk, filmjölk, yoghurt och ost, men även i bladgrönsaker som broccoli och spenat.

Det kan vara svårt att få i dig tillräckligt med D-vitamin via maten och om du samtidigt vistas lite tid i solljus finns det en risk att halterna av D-vitamin blir låga. Ett blodprov visar om du har brist och det kan då bli nödvändigt att ta extra D-vitamin i tablettform.

Om du har fått läkemedelsbehandling mot benskörhet behöver du oftast också få extra tillskott av kalcium och D-vitamin. Exempel på sådana tabletter är Kalcipos-D Forte, Calcichew Forte, Kalcipos-D och Calcichew D3.

D-vitamin ökar kroppens förmåga att ta upp kalcium från maten i tarmen. Det är viktigt att du får halten av kalcium i blodet och njurfunktionen kontrollerad innan du börjar med extra kalcium och D-vitamin. Har du haft njursten kan risken öka för nya njurstensanfall om du får för mycket kalcium. Du ska därför alltid rådgöra med en läkare innan du börjar med tillskott av kalcium och D-vitamin.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

  • Rörben med benvävnad

    Benvävnaden liknar armerad betong.

    Mer information
    Rörben med benvävnad

    Benen består av både kompakt och svampaktig benvävnad. I det kompakta benet finns ett nätverk av kanaler där blodkärl, nerver och lymfkärl går. Skelettet bryts hela tiden ner och nybildas. I skelettet finns också kroppens förråd av mineraler som exempelvis kalcium, fosfat och magnesium.

Inuti många av kroppens ben finns benmärg där röda blodkroppar och andra celler bildas. Benet är en levande vävnad som bryts ned och byts ut i en ständig anpassning till det krav skelettet utsätts för. Denna ombyggnad pågår hela livet och styrs av hormoner som bisköldkörtelhormon och könshormon, men också av mängden D-vitamin och kalcium i kroppen. Du byter ut hela ditt skelett under loppet av 10 till 20 år.

Vanligtvis finns en balans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ben, men när du har benskörhet rubbas balansen och mer ben bryts ned än vad som återbildas. 

Kvinnor får ofta benskörhet efter klimakteriet

Kvinnors skelett byggs framför allt upp under de första 20 levnadsåren. Hos män fortsätter uppbyggnaden i ytterligare några år och de får oftast en högre benmassa än kvinnor. De flesta behåller sedan i stort sett sin benmassa upp till 50 års ålder.

I samband med kvinnans klimakterium minskar mängden kvinnligt könshormon, så kallat östrogen. Detta hormon har många effekter i kroppen. Skelettet påverkas av östrogen på så sätt att benmassan bibehålls. När östrogenproduktionen sedan minskar i samband med att kvinnan kommer i klimakteriet ökar nedbrytningen av ben. Benmassan minskar som mest under de första åren efter att menstruationen har upphört.

Kvinnor med lite mer kroppsfett tycks ha ett visst skydd mot benskörhet. Det beror på att kvinnor även efter klimakteriet kan tillverka ett östrogent hormon av det manliga hormonet androstendion. Detta sker i kroppens fettväv. En liten och tunn kroppsbyggnad ger ökad risk för benskörhet.

För de allra flesta är det bra att motionera för att förebygga benskörhet. Men unga kvinnor som hårdtränar i tävlingsklass kan riskera att få en sämre benmassa. Det beror framför allt på att den hårda träningen påverkar hormonbalansen i kroppen, vilket även visar sig genom att menstruationerna glesar ut och kan försvinna helt.

Brist på kalcium

Efter 70-årsåldern sker benförlusten  jämnare och långsammare takt. Det beror bland annat på att äldre har lättare att få brist på D-vitamin, som behövs för att ta upp kalcium från tarmen. Då minskar mängden kalcium i blodet och kroppen kompenserar det genom att ta kalcium från skelettet. Om du har för låga nivåer med D-vitamin kan skelettet på sikt bli urkalkat på grund av detta.

Kvinnor har högre risk än män

Risken för att få benskörhet och olika benbrott kan öka av många olika anledningar. Till exempel har kvinnor en två till tre gånger högre risk än män, eftersom de har lägre benmassa från början och dessutom utsätts för den extra benförlust som sker efter klimakteriet.

En långvarig låg nivå av östrogen i blodet hos kvinnor kan till exempel bero på att menstruationen startade sent och att klimakteriet startade tidigt. Män som har låg halt testosteron i blodet har en ökad risk för att få benskörhet.

Om man har tidigare benbrott kan det bero på benskörhet och öka risken för att man får en ny fraktur. Har man minskat i längd, mer än tre centimeter före eller fem centimeter efter 70 års ålder, kan det bero på en sammanpressning av kotorna i ryggraden, som i sin tur kan bero på benskörhet.

Fler orsaker till att risken ökar

Andra orsaker till att risken ökar kan till exempel vara

  • rökning
  • att du har druckit mycket alkohol under lång tid
  • läkemedel som till exempel kortison, vissa medel mot epilepsi och långvarig behandling med det blodproppsförebyggande medlet heparin
  • att du rör på dig för lite
  • sjukdomar som till exempel ledgångsreumatism, anorexi, överkänslighet för gluten, sköldkörtel- och bisköldkörtelsjukdom
  • brist på D-vitamin.

En mer ovanlig riskfaktor för benskörhet är att du utsätts för kadmium genom din arbetsmiljö. Om du har sur mage och tar mycket stora mängder aluminiumhaltiga magsyrebindande läkemedel kan risken för benskörhet öka.

Ärftlighet spelar roll

Ärftliga faktorer påverkar risken för att få benskörhet och benbrott. Bland annat påverkar ärftligheten mängden kalcium och andra mineraler i skelettet. Det kan också påverka balansen. Om du har nära släktingar, till exempel föräldrar och syskon, som råkat ut för benskörhet och benbrott är risken större att du själv kan få det. 

Hur vanligt är benskörhet?

Benskörhet blir allt vanligare, delvis beroende på att människor lever längre idag. I 70-årsåldern har drygt var tredje kvinna och var sjätte man benskörhet.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-06-30
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

 
Granskare:

Ewa Waern, läkare, specialist i åldrandets sjukdomar, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Mölndal

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge