Läkemedel vid psykos

Skriv ut (ca 15 sidor)

En psykos behandlas med antipsykotiska läkemedel och psykologisk behandling. Behövs det får man också sömnmedel, ångestdämpande läkemedel och antidepressiva läkemedel. Det är viktigt att få behandling för att lindra symtomen och för att minska risken att få en ny psykos.

Skriv ut

Den här texten gäller läkemedelsbehandling av olika former av psykoser. Vid psykossjukdomen schizofreni kan behandlingen skilja sig något.

Läkemedel som används vid psykos

Läkemedel som används vid psykos

Det kortsiktiga målet med behandlingen är att minska psykossymtom som vanföreställningar och hallucinationer. På lång sikt är målet att undvika att bli sjuk igen och att få en fungerande vardag.

Om det är första gången du insjuknar kan det ta några dagar innan du får antipsykotiska läkemedel. Det beror bland annat på att läkaren vill ta reda på att det inte är en annan sjukdom som ligger bakom psykosen. Du kan få både sömnmedel och ångestdämpande läkemedel under dessa dagar om du behöver det.

Har du haft en psykos tidigare får du antipsykotiskt läkemedel direkt. Ofta får du samma sorts läkemedel som du fått tidigare, om det har haft bra effekt. Du får också sömnmedel och ångestdämpande läkemedel om det behövs.

Olika typer av läkemedel

Det finns olika grupper av läkemedel som används vid behandling av psykos.

  • Antipsykotiska läkemedel är grunden i läkemedelsbehandlingen. De minskar psykossymtomen och risken för att få en ny psykos.
  • Sömnmedel kan användas vid behov. Det är vanligt att ha sömnproblem både före, under och efter en psykos.
  • Ångestdämpande läkemedel kan användas vid behov. Många upplever stark ångest i samband med en psykos.
  • Antidepressiva läkemedel. Läkemedel vid depression kan användas mot nedstämdhet eller mot ångestsymtom som behöver behandlas en längre tid.
  • Antikolinerga läkemedel. En del antipsykotiska läkemedel kan ge muskelbiverkningar, dessa kan lindras med antikolinerga läkemedel.
  • Övriga läkemedel, till exempel så kallade stämningsstabiliserande, kan användas om man har perioder av överdriven upprymdhet eller depression.

När psykossymtomen dämpats med hjälp av läkemedlen får du behandling med psykoterapi och psykosocialt stöd. All behandling är för att du ska återhämta dig och få en tillvaro som fungerar för dig.

Familj och närstående kan ha en stor och aktiv roll i behandlingen, men bara om du vill det. De får då lära sig hur de kan hjälpa och stötta dig i återhämtningen. Har du minderåriga barn kan de också vara med och stötta om du vill det, men barn kan inte och ska inte ha samma ansvar som en vuxen.

Familj och närstående får också lära sig hur du reagerar om du håller på att få en ny psykos. Det är viktigt att de känner igen symtomen, så att de kan vara med och kontakta vården i tid. Barn har inget ansvar att kontakta vården. Det är en närstående vuxen ska se till att du får vård.

Fäll ihop

Viktigt att du är delaktig

Viktigt att du är delaktig

Du kan behöva använda antipsykotiska läkemedel en längre tid för att inte få en ny psykos. Därför är det viktigt att du är med och bestämmer vilket läkemedel du ska ta, att du känner att läkemedlet fungerar bra för dig och att du inte besväras alltför mycket av biverkningarna.

Oftast är det biverkningarna som avgör vilket läkemedel du väljer, eftersom de skiljer sig mellan de olika läkemedlen. Däremot har de olika antipsykotiska läkemedlen likartad effekt på psykosen.

Du kan be din läkare berätta vilka effekter och biverkningar de olika läkemedlen har och därefter tänka igenom vilket läkemedel som skulle fungera bäst för dig. Ofta blir man också mer motiverad att följa behandlingen när man får vara med och bestämma.

Fortsätt att ta läkemedlet

När de mest tydliga psykossymtomen har dämpats är det vanligt att man inte längre vill ta läkemedlet, eftersom man ofta känner av biverkningarna men inte den positiva effekten. Därför är det viktigt att du och dina närstående förstår varför du tar läkemedlet, och vad som kan hända om du inte tar det.

Fäll ihop

Antipsykotiska läkemedel

Antipsykotiska läkemedel

Äldre och nyare läkemedel

Det finns olika antipsykotiska läkemedel, en del har funnits länge och en del är nyare. Det är främst biverkningarna som skiljer sig mellan de två grupperna. Överlag kan äldre läkemedel ge besvär i musklerna, så som stelhet, darrningar och muskelkramper. Av de nyare läkemedlen är det vanligare att öka i vikt.

Vilket läkemedel du får beror bland annat på vilken effekt och vilka biverkningar du kan få av läkemedlet, och hur pass påfrestande du tycker att de är. Vissa personer kan tycka att det går bra att leva med en typ av biverkning, medan andra kan tycka att samma biverkning är för besvärlig.

Antipsykotiska läkemedel kallas också för neuroleptika.

Så här fungerar antipsykotiska läkemedel

Antipsykotiska läkemedel minskar eller blockerar framför allt de signaler som sker med en signalsubstans som heter dopamin. Nyare antipsykotiska läkemedel kan även påverka andra signalsubstanser som exempelvis serotonin.

Signalsubstanser är ämnen som gör att nervceller i hjärnan kan kommunicera med varandra. Med hjälp av olika signalsubstanser kan en signal föras från en nervcell till en annan nervcell.

Antipsykotiska läkemedel botar inte orsaken till psykosen, men lindrar symtomen. Det ökar möjligheten till återhämtning.

Dosering

Det kan ta tid att hitta en läkemedelsdos som passar dig. För låga doser kan göra att effekten inte blir tillräckligt bra och för höga doser kan ge besvärande biverkningar. Många gånger minskar biverkningarna när dosen sänks, men en alltför låg dos kan öka risken för en ny psykos.

Ofta börjar behandlingen med en låg dos av antipsykotiskt läkemedel, och om det behövs höjs dosen sakta. Du kan då märka av biverkningarna. Tala om för din läkare om de blir för besvärliga, ni kan då sänka dosen något.

Det kan kännas kämpigt att behöva ändra doseringen efter ett par veckors behandling. Ni kanske behöver ändra doseringen ett par gånger, men det gäller att inte ge upp utan fortsätta försöka hitta den dos som fungerar bäst för dig.

Berätta för din läkare hur du mår av läkemedlet. Kanske kan du byta läkemedel, om ni inte hittat en dos som passar dig. Så småningom kommer ni att hitta både ett läkemedel och en dos som fungerar för dig.

Behandlingstiden varierar

Hur länge du behöver använda antipsykotiska läkemedel beror bland annat på om det är en psykossjukdom eller om det är andra orsaker som ligger bakom psykossymtomen. Om du har varit med om en omvälvande och svår händelse, haft långvarig stress eller om du har tagit droger innan du fick psykosen kanske symtomen försvinner utan läkemedel om din tillvaro förbättras eller när du slutar med droger.

Behandlingstiden påverkas också om det är första gången du blivit sjuk, eller om du har haft en psykos tidigare. Har du inte haft en psykos tidigare och symtomen försvinner med hjälp av läkemedlen, ska du i samråd med din läkare sänka dosen lite i taget för att så småningom kunna avsluta behandlingen.

Berätta för familj och nära vänner att du håller på att avsluta din medicinering. Dina närstående kan hjälpa dig att vara uppmärksam på om du får nya symtom, och att i sådana fall söka vård i tid.

Har du haft två eller flera perioder med psykoser måste du ta läkemedel under flera år, kanske hela livet, för att undvika att bli sämre igen.

Avbryt inte din läkemedelsbehandling utan att din läkare eller ditt psykiatriska team vet om det. Tala alltid med din läkare om du vill ändra eller avsluta din medicinering. Risken är stor att du blir sämre om du avbryter behandlingen själv. Vet varken din vårdpersonal eller närstående om att du har slutat med läkemedlen kan det ta längre tid innan de reagerar och att du får vård.

Rökning kan påverka vissa läkemedel

Rökning kan minska mängden av vissa läkemedel i kroppen. Om du röker bör du därför undvika plötsliga och stora förändringar i hur mycket du röker. Det kan påverka läkemedlets effekt och risken för biverkningar.

Berätta för din läkare om du röker och vill sluta, ni kan då behöva ändra läkemedelsdosen. Det finns hjälp att få för att sluta röka och du kan också få råd och stöd hos exempelvis Sluta-Röka-Linjen.

Finns som tablett och spruta

Antipsykotiska läkemedel finns både som tablett och som lösning till spruta. En del läkemedel som du kan få med en spruta har en så kallad depåeffekt. Det innebär att läkemedlet ger effekt under en lång tid och det räcker med att du får läkemedlet med längre mellanrum, oftast en gång varannan, var tredje eller var fjärde vecka, beroende på läkemedel. Det kan vara praktiskt och bra om du till exempel har svårt att komma ihåg att ta dina tabletter.

Det brukar vara sjuksköterskan i det psykiatriska teamet som ger sprutan. Du får sprutan i en av kroppens stora muskler, oftast i sätesmuskeln i rumpan.

Det finns också läkemedel utan depåeffekt som ges med spruta. Läkemedlets effekt kommer då snabbt, men verkar inte under lika lång tid.

Dosett kan hjälpa dig att komma ihåg

Har du svårt att komma ihåg att ta dina tabletter är ett tips att använda en doseringsask, så kallad dosett. Det är en ask som är indelad i små fack, utifrån veckans dagar. Du fyller asken med tabletter en vecka i taget. Dosett finns att köpa på apotek.

Biverkningar av antipsykotiska läkemedel

Biverkningarna skiljer sig ibland ganska mycket mellan de olika antipsykotiska läkemedlen. Texten nedanför beskriver vanliga biverkningar som både äldre och nyare läkemedel kan ge. Vilka av biverkningarna du kan få beror på ditt läkemedel och hur du reagerar på det.

Muskelbiverkningar

Du kan få besvär från musklerna, till exempel bli stel, få myrkrypningar, darrningar och kramper i musklerna. Får du en för hög dos antipsykotiskt läkemedel snabbt kan du även få kramper i musklerna som finns i ögonen, i svalget och i halsen.

Muskelbesvären försvinner oftast när dosen sänkts. Muskelbiverkningarna kan påminna om de symtom man kan få vid Parkinsons sjukdom.

Får du mycket besvär, trots att dosen sänkts, kan du behöva byta till ett annat antipsykotiskt läkemedel som inte ger muskelbiverkningar.

När du byter till ett annat läkemedel minskar också risken för sena biverkningar, så kallade tardiva dyskinesier. Det är en sällsynt biverkning som kommer efter minst sex månaders behandling, men ibland flera år. Vid tardiv dyskinesi får man ofrivilliga muskelrörelser i ansiktet.

Tala med din läkare om du till exempel börjar tugga ofrivilligt. Du kan då behöva byta läkemedel, eftersom tardiv dyskinesi ofta inte går över när dosen sänks.

Trötthet och andra psykiska biverkningar

Antipsykotiska läkemedel kan ge dig en känsla av att du är avskärmad från omgivningen och att det är trögt att tänka. Många gånger beror det på att dosen är för hög. Får du en för hög dos kan du också uppleva att det är svårare att lösa problem och att du blir mindre intresserad av din omgivning.

Mentala biverkningar är vanligare att få av de flesta äldre antipsykotiska läkemedel. De nyare läkemedlen ger inte samma mentala påverkan. Däremot kan de göra att du känner dig tröttare, men tröttheten liknar mer den trötthet du kan känna innan du somnar.  

Hormonella biverkningar

Hormonet prolaktin kan öka i kroppen av vissa antipsykotiska läkemedel. Det kan leda till att brösten känns spända och svullna, och det kan komma en mjölkliknande vätska från bröstvårtorna. Det kan också leda till att mensen upphör tillfälligt en tid, eller att man får svårt att få eller behålla stånd. Prolaktin gör även att sexlusten kan minska.

Du kan behöva sänka dosen eller byta till ett annat läkemedel om du får den här typen av besvär. Du byter då till ett läkemedel som nästan helt saknar denna biverkan.

Viktökning

Vissa antipsykotiska läkemedel kan bidra till att du går upp i vikt. Din läkare ska berätta för dig om du får ett sådant läkemedel. Det är då viktigt att du får din hälsa undersökt regelbundet under tiden som du tar läkemedlet.

Du kan till exempel kontrollera dina blodvärden, midjemått och vikt på din psykiatriska mottagning. Att ha övervikt kan på sikt leda till typ 2-diabetes och förhöjt blodtryck.

Börjar du gå upp i vikt, får förhöjda blodsockervärden eller förhöjda blodfettsvärden ska din läkare som skriver ut ditt antipsykotiskta läkemedel ge dig råd om hur du kan minska risken för typ 2-diabetes och förhöjt blodtryck. Till exempel kan bra mat och motion minska risken. Det kan också få dig att må bättre generellt. Du kan även behöva byta till ett annat antipsykotiskt läkemedel.  

Du bör gå till läkaren på vårdcentralen regelbundet för att få en allmän hälsokontroll och för att kontrollera dina blodvärden. Gå gärna oftare än en gång per år för att kontrollera blodvärdena.

Övriga biverkningar

De antipsykotiska läkemedlen kan även påverka andra organ i kroppen. Om blodcirkulationen påverkas kan du till exempel få yrsel.

Vissa läkemedel kan påverka hjärtats arbete, och leda till att du får snabbare puls. Din läkare ska berätta för dig om du får ett sådant läkemedel. Du bör då regelbundet få ditt hjärta kontrollerat med EKG, minst en gång per år.

En del personer kan få förstoppning, suddig syn eller muntorrhet. Muntorrhet kan leda till ökad risk för hål i tänderna. Om du får muntorrhet är det viktigt att du sköter dina tänder. Gå gärna också till en tandläkare eller tandhygienist regelbundet. Blir din syn mycket försämrad kanske du kan besöka en optiker och prova ut glasögon.

Läkemedel som innehåller klozapin kan minska antalet vita blodkroppar i blodet. Om du använder ett läkemedel med klozapin behöver du därför lämna blodprov minst en gång i veckan de första månaderna.

Exempel på antipsykotiska läkemedel

Äldre antipsykotiska läkemedel

Läkemedel som innehåller flufenazin

  • Siqualone decanoat

Läkemedel som innehåller flupentixol

  • Fluanxol och Fluanxol Depot

Läkemedel som innehåller haloperidol

Läkemedel som innehåller levomepromazin

  • Levomepromazin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Levomepromazin Orion
  • Nozinan

Läkemedel som innehåller perfenazin

  • Trilafon dekanoat

Läkemedel som innehåller zuklopentixol:

  • Cisordinol, Cisordinol Depot och Cisordinol-Acutard
  • Clopixol och Clopixol Acutard

Nyare antipsykotiska läkemedel

Läkemedel som innehåller aripiprazol

  • Abilify och Abilify Maintena
  • Aripiprazol med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Aripiprazol Accord

Läkemedel som innehåller klozapin

  • Clozapine med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Clozapine Actavis
  • Leponex

Läkemedel som innehåller olanzapin

  • Olanzapin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Olanzapin Actavis
  • Zyprexa och Zyprexa velotab
  • Zyphadera

Läkemedel som innehåller paliperidon

  • Invega
  • Xeplion

Läkemedel som innehåller quetiapin

  • Ketipinor
  • Quetiapin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Quetiapin Actavis
  • Seroquel Depot

Läkemedel som innehåller risperidon

  • Risperdal och Risperdal Consta
  • Risperidon med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Risperidon Actavis

Läkemedel som innehåller sertindol

  • Serdolect

Läkemedel som innehåller ziprasidon

  • Zeldox
  • Ziprasidon med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Ziprasidon Actavis
Fäll ihop

Sömnmedel

Sömnmedel

Att ha störd sömn i samband med en psykos kan ha flera orsaker. Den vanligaste orsaken är att ha en förskjuten dygnsrytm. För många beror det på att man kanske sover länge på morgonen och är uppe sent på kvällen eller natten. Att ha en daglig sysselsättning kan vara ett sätt att få ordning på dygnsrytmen.

Vissa kan ha svårt att sova när de hör röster, eller känner sig tvingade att vara vakna. En del kan vara så pass uppe i varv att de inte kan sova. Sömnlösheten kan också bero på att symtomen kan vara skrämmande och ge kraftig ångest.

För lite sömn kan försämra psykossymtomen och det är därför viktigt att du får sova ordentligt när du har en psykos. Du kan få ett sömnmedel direkt när du insjuknar, även om du inte börjat använda antipsykotiska läkemedel.

När psykossymtomen lagt sig kanske du inte behöver använda sömnmedel lika ofta. Du kan då få sömnmedel som du kan använda när du behöver det. Det finns också andra metoder som kan hjälpa, till exempel avslappningsövningar och kognitiv beteendeterapi.

Det finns olika typer av läkemedel vid sömnsvårigheter och de fungerar på lite olika sätt. Vilket sömnmedel du får beror på vilken typ av sömnproblem som du har.

Bensodiazepinbesläktade sömnmedel

De läkemedel som används mest vid sömnbesvär vid en psykos är bensodiazepinbesläktade sömnmedel, till exempel de som innehåller zopiklon och zolpidem. Det är en insomningstablett som ger effekt snabbt, ofta inom en halvtimme. Effekten sitter inte i så länge. Det gör att du inte blir trött dagen efter.

Det finns en risk att bli beroende av dessa läkemedel om du använder dem under en längre period, så som flera månader. Din läkare ska berätta för dig om du får ett sådant läkemedel, och hur du kan minska risken för att bli beroende. Ett sätt kan vara att använda sömnmedlet endast ett par gånger i veckan.

Prata med din läkare om du fortfarande har sömnproblem efter ett par månader. Du kan då få ett sömnmedel som inte ökar risken att bli beroende, eller ta del av psykologiska metoder som sömnskola, terapi eller avslappningsövningar.

Att behöva öka dosen för att få samma effekt är ett tecken på att du är på väg att utveckla ett beroende. Tala med din läkare om du märker att du behöver öka dosen av sömnmedel för att kunna somna.

Andra läkemedel vid sömnsvårigheter

Läkemedel vid sömnsvårigheter som inte är beroendeframkallande kan vara bra att använda om du är rädd att bli beroende eller om du behöver sömnmedel en längre period.

Effekten av läkemedel från denna grupp kan sitta i under natten och dagen därpå. Det kan vara bra om du också vaknar lätt på natten eller tidigt på morgonen, men vissa kan tycka det är jobbigt att vara trötta dagen efter.

Viktigt när du använder sömnmedel

Sömnmedel kan försämra förmågan att köra bil dagen efter. Olika personer reagerar olika och du är själv ansvarig för att bedöma om du kan köra bil eller annat motorfordon.

Biverkningar

Hur man reagerar på sömnmedel skiljer sig mellan personer. Det beror både på vilket läkemedel du får och hur känslig du är för läkemedlet.

Benzodiazepinbesläktade sömnmedel kan ge biverkningar som till exempel yrsel, minnessvårigheter och muntorrhet. Vissa kan också uppleva att de får en metalliknande smak och dålig andedräkt.

De sömnmedel som inte är beroendeframkallande har ofta en kvardröjande effekt som kan göra att du blir trött dagen efter. Även av dessa sömnmedel kan du bli torr i munnen.

Om du ändå inte kan sova

Att ha svårt att sova kan också bero på vad du gör under dagen. Kanske sover du på dagen, eller dricker för mycket kaffe.

Fråga din kontaktperson eller läkare om hur är osäker hur dina vanor påverkar sömnen. Du kan då också få olika avslappningsövningar som kan få dig att slappna av.

En del personer kan ha svårt att sova även när psykossymtomen har dämpats. Det kan bero på själva grundsjukdomen, som gör att hjärnan har svårare att komma till vila. Säg till din läkare om din sömn inte blir bättre trots att du använder sömnmedel. Läkaren kan då behöva se över dina läkemedel. Du kan till exempel få prova ett antipsykotiskt läkemedel som också gör att du blir trött.

Exempel på sömnmedel som kan användas vid psykos

Bensodiazepinbesläktade sömnmedel

Läkemedel som innehåller zolpidem

  • Edluar
  • Stilnoct
  • Zolpidem med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Zolpidem Actavis

Läkemedel som innehåller zopiklon

  • Imovane
  • Zopiclone med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Zopiclone Actavis
  • Zopiklon med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Zopiklon Mylan

Andra sömnmedel som inte är beroendeframkallande

Läkemedel som innehåller prometazin

  • Lergigan, Lergigan mite och Lergigan forte

Läkemedel som innehåller propiomazin

Fäll ihop

Ångestdämpande läkemedel

Ångestdämpande läkemedel

Ångest kan förstärka upplevelserna och förvärra de psykotiska besvären, men psykosen i sig kan också ge stark ångest. Ångesten kan göra att det blir svårare att behandla psykosen.

Mot ångest används ångestdämpande läkemedel. Till en början kan du få en hög dos ångestdämpande läkemedel, och när psykosen och ångesten dämpats kan dosen sänkas. Det finns olika typer av ångestdämpande läkemedel.

Så fungerar ångestdämpande läkemedel

Ångest behandlas med läkemedel som har en hämmande effekt på de mekanismer som styr ångestupplevelsen. Psykosen, eller de upplevelser som psykosen ger, förstärker ångesten.

I hjärnan är olika signalsubstanser inblandade i de mekanismer som får oss att känna ångest. Signalsubstanserna påverkar och påverkas av andra signalsubstanser som är sammankopplade med själva psykosen. Därför är det viktigt att behandla psykosen för att även kunna lindra ångesten.

Bensodiazepiner

Läkemedel som tillhör gruppen bensodiazepiner lindrar ångest snabbt och de har bra effekt om du har svår ångest på grund av psykossymtomen. Du kan få bensodiazepiner om det är första gången du insjuknar och ännu inte fått behandling med antipsykotiska läkemedel.

Bensodiazepiner förbättrar också sömnen och kan därför även användas som sömnmedel.

Det finns flera läkemedel i gruppen bensodiazepiner. De fungerar ungefär på samma sätt. Det som skiljer dem åt är hur snabbt de börjar verka och hur länge effekten varar.

Det finns en ökad risk att bli beroende av bensodiazepiner om behandlingen är längre än några månader. Oftast är risken att bli beroende liten om läkemedlen används under kort tid vid en psykos, men det är ändå bra att försöka att minska dosen och sluta med läkemedlet så småningom.

Tala med din läkare och du använder bensodiazepiner och vill sluta. Behöver du använda ångestdämpande läkemedel under en längre tid finns andra sorter som inte är beroendeframkallande.

Andra ångestdämpande läkemedel

Har du lindrigare ångest eller om du behöver ångestdämpande läkemedel under en längre tid finns läkemedel som inte är beroendeframkallande:

  • Atarax
  • Lergigan
  • Theralen
  • Antidepressiva läkemedel kan användas om du har långvariga ångestbesvär. Du behöver ta dessa läkemedel regelbundet och det kan ta ett par veckor innan du känner av den ångestdämpande effekten.
  • Lyrica kan användas om du har långvariga ångestbesvär och inget annat läkemedel hjälper. Även Lyrica behöver tas regelbundet och effekten kommer oftast efter ett par veckor. Om du har använt Lyrica i två till tre veckor, men inte fått någon lindring, bör du byta läkemedel. Det beror på dess biverkningar. Det finns en ökad risk för att bli beroende om man använder Lyrica en längre tid.

Viktigt när du använder ångestdämpande läkemedel

Ångestdämpande läkemedel kan försämra förmågan att köra bil. Olika personer reagerar på olika sätt och du är själv ansvarig för att bedöma om du kan köra bil eller annat motorfordon.

Bensodiazepiner kan i vissa fall leda till att du blir beroende om du använder det en längre tid, exempelvis ett par månader. Ett tecken på att du är på väg att bli beroende är att du behöver en allt större dos för att få ångestlindring.

Biverkningar

Du kan bli trött av ångestdämpande läkemedel. När spänningen lindras kommer en naturlig trötthet, men det finns också en trötthet som beror på läkemedlet. Då kan din uppmärksamhet och reaktionsförmåga försämras. Många får också yrsel när de använder ångestdämpande läkemedel.

Bensodiazepiner kan göra att du får sämre minne tillfälligt.

Av Atarax och Lergigan kan du må illa eller blir torr i munnen. Atarax kan öka risken för hjärtrubbningar. Därför ska det användas med viss försiktighet, speciellt om du redan använder ett antipsykotiskt läkemedel som kan ge hjärtrytmrubbningar. Fråga din läkare om du är osäker.

Theralen kan ge samma typer av muskelbiverkningar som antipsykotiska läkemedel, men mildare. Det kan till exempel vara muskelkramper, stelhet, skakningar eller rastlöshet.

Använder du antidepressiva läkemedel kan du få biverkningar som illamående, diarré, ökade svettningar, muntorrhet, problem med sömnen, huvudvärk och trötthet.

Lyrica kan ge dig ökad aptit som kan göra att du går upp i vikt. Du kan också känna dig lättirriterad och uppvarvad. Din synskärpa kan påverkas något, men det brukar minska med tiden.

Om ångesten inte går över

Ibland hjälper inte de ångestdämpande läkemedlen. Det kan bero på att de psykotiska symtomen fortfarande finns kvar och ger ångest. Prata med din läkare då. Du kan behöva ändra dosen av både det ångestdämpande läkemedlet och av det antipsykotiska läkemedlet.

Många ångestdämpande läkemedel har snabb effekt och ska tas när man känner ångest. Andra ångestdämpande läkemedel behöver man ta regelbundet under en längre tid. Det dröja två till tre veckor innan de ger god effekt, och vissa personer kan till och med uppleva att ångesten ökar under de veckorna.

Genom psykoterapi, speciellt kognitiv beteendeterapi, som är en del av behandlingen vid psykos, kan du få lära dig att hantera din ångest. Du kan också få lära dig vad du kan göra för att undvika att få ångest.

Om du fortfarande känner ångest, eller om den förvärras, kan det också bero på att du har fått för hög dos av det antipsykotiska läkemedlet. Det kan ge dig biverkningar som oro, olust och rastlöshet.

Exempel på ångestdämpande läkemedel som kan användas vid psykos

Bensodiazepiner

Läkemedel som innehåller alprazolam

  • Alprazolam med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Alprazolam Krka
  • Xanor och Xanor Depot

Läkemedel som innehåller diazepam

  • Diazepam med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Diazepam Pilum
  • Stesolid

Läkemedel som innehåller lorazepam

  • Lorazepam med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Lorazepam Orifarm
  • Temesta

Läkemedel som innehåller oxazepam

  • Oxascand
  • Sobril

Antidepressiva läkemedel med ångestlindrande egenskaper

Läkemedel som innehåller citalopram

  • Cipramil
  • Citalopram med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Citalopram Actavis

Läkemedel som innehåller escitalopram

  • Cipralex
  • Escitalopram med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Escitalopram Actavis

Läkemedel som innehåller sertralin

  • Oralin
  • Sertralin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Sertralin Krka
  • Sertrone
  • Zoloft

Läkemedel som innehåller venlafaxin

  • Efexor Depot
  • Venlafaxin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Venlafaxin Actavis

Läkemedel som innehåller paroxetin

  • Paroxetin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Paroxetin Actavis
  • Paroxiflex
  • Seroxat

Andra ångestdämpande medel

Läkemedel som innehåller alimemazin

Läkemedel som innehåller hydroxizin

  • Atarax
  • Hydroxizin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Hydroxizin Alternova

Läkemedel som innehåller pregabalin

  • Brieka
  • Lyrica
  • Pregabalin med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Pregabalin Orion

Läkemedel som innehåller prometazin

  • Lergigan, Lergigan mite och Lergigan forte
Fäll ihop

Antikolinerga läkemedel

Antikolinerga läkemedel

Antikolinerga läkemedel används för att minska biverkningar av de antipsykotiska läkemedlen, till exempel muskelstelhet.

De används framför allt vid akuta kramptillstånd. Det är en reaktion som kan komma direkt om du får en spruta med ett kortverkande antipsykotiskt läkemedel. Ett annat namn för akut kramptillstånd är akut dystoni.

De nyare antipsykotiska läkemedlen har inte samma påverkan på musklerna. Därför behöver du kanske inte använda antikolinerga läkemedel om du får ett nyare antipsykotiskt läkemedel.

Du kan få biverkningar av antikolinerga läkemedel, som till exempel svårigheter med minnet, att du blir torr i munnen och i ögonen. Använd därför gärna så låg dos som möjligt av antikolinerga läkemedel.

Tala med din läkare om du använder antikolinerga läkemedel och vill minska dosen eller sluta. Ni kan då pröva att sänka dosen av ditt antipsykotiska läkemedel, eller att byta läkemedel.

Exempel på antikolinerga läkemedel

  • Akineton
  • Pargitan och Pargitan mite
Fäll ihop

Övriga läkemedel

Övriga läkemedel

Du kan få så kallat stämningsstabiliserande läkemedel som du tar regelbundet om du, förutom psykossymtomen, har perioder då du är överdrivet upprymd eller deprimerad.

Stämningsstabiliserande läkemedel kan innehålla litium, men det finns läkemedel utan litium med liknande effekt. De läkemedlen kan innehålla valproat eller lamotrigin.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 15 sidor)
Senast uppdaterad:
2016-09-26
Redaktör:

Anna Bendt, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Lena Flyckt, läkare, specialist i psykiatri, Centrum för psykiatriforskning, Stockholm