Klimakteriet kallas också övergångsåldern
När man är omkring 50 år brukar man komma in i klimakteriet, eller övergångsåldern. Klimakteriet börjar ofta något år innan man får sin sista mens och fortsätter i några år därefter. Det är vanligt att har sin sista mens när man är mellan 45 och 57 år.
Under klimakteriet sker en gradvis förändring av hormonbalansen i kroppen. Bland annat minskar äggstockarnas tillverkning av de kvinnliga könshormonerna östrogen och gulkroppshormon, som också kallas progesteron. Mängden östrogen stannar på en konstant låg nivå ungefär fem år efter den sista mensen.
Det är den minskade mängden östrogen som gör att man får övergångsbesvär, till exempel värmevallningar, svettningar och underlivsbesvär.
Värmevallningar och svettningar
När man kommer in i klimakteriet kan man få besvär med värmevallningar och svettningar. Det beror på att kroppens termostat kommer i obalans i samband med hormonförändringarna. Värmevallningar brukar kännas som plötsliga vågor av hetta med efterföljande svettningar. Man kan också få svårt att sova, känna sig nedstämd och lättare bli irriterad.
Besvär från underlivet
Man kan också få besvär från slidan och urinvägarna, till exempel sveda, klåda och sparsamma blödningar. Det kan också göra ont när man har samlag. Besvären beror på att vävnaderna i slidan och urinröret blir tunnare och torrare. Besvären brukar komma något eller några år efter den sista mensen.
Under och efter klimakteriet är musklerna och slemhinnorna i slidan och urinröret inte lika elastiska som tidigare. Därför kan musklerna inte stänga till urinröret lika bra. Urin kan då läcka ut från urinblåsan när man hostar, nyser, skrattar eller hoppar. Att ofta känna sig kissnödig, så kallade urinträngningar, är också vanligt och man kan ha lättare för att få urinvägsinfektion.
Alla upplever inte övergångsbesvär
En del upplever inte några övergångsbesvär alls, mensblödningarna bara upphör. Ungefär sju av tio får värmevallningar och svettningar. Tre av tio har så svåra besvär att det påverkar livskvaliteten.
Man kan lindra besvären med läkemedel
Om man har svåra besvär kan man behöva ta läkemedel för att kunna fungera som vanligt. Man tar då läkemedel som innehåller östrogen eller som har samma effekt som östrogen. Syftet med behandlingen är att man ska må bättre och få ökad livskvalitet. Behandlingen lindrar besvär som svettningar och värmevallningar. Sömnen förbättras och humörsvängningarna minskar. Behandling direkt i slidan lindrar besvär från slidan och urinvägarna som torra slemhinnor, sveda och urinläckage.
Man väljer själv
Principen för behandling av övergångsbesvär är att man själv ska avgöra om besvären är så svåra att man vill och behöver behandlas. Det kan till exempel vara så att man har så svåra sömnproblem att man inte kan sköta sitt arbete, eller att man svettas så mycket att det blir olustigt och besvärande när man umgås med andra människor.
För att man ska kunna avgöra om man vill ha behandling eller inte är det viktigt att läkaren noga informerar om för- och nackdelar med behandlingen. Sedan kan man i samråd med läkaren avgöra om man vill ha behandling eller inte. Det är bara man själv som vet hur mycket besvären påverkar ens livskvalitet, arbetsprestation och sociala liv.
Fördelar och risker
Många är tveksamma till att ta östrogen eftersom de hört talas om att risken för cancer i brösten och livmodern kan öka. Men risken för bröstcancer är bara ökad om man behandlas under lång tid. Därför rekommenderas att man ska ta östrogen i högst fem år. Den ökade risken för livmodercancer försvinner om man tar ett annat hormon, ett så kallat gestagen, tillsammans med östrogenet.
Östrogen påverkar även skelettet. När kroppens tillverkning av östrogen minskar ökas nedbrytningen av ben och man kan på sikt få benskörhet. Behandling med östrogen bromsar nedbrytningen av ben och är en av de behandlingar som kan användas mot benskörhet.
De som tar östrogen har en liten ökad risk att få blodpropp. Därför ska man inte ta östrogen om man har haft blodpropp tidigare.
En del undersökningar har visat att behandling med östrogen mot klimakteriebesvär även skulle kunna ge ett visst skydd mot en del sjukdomar, till exempel hjärtinfarkt och tarmcancer. Det finns också undersökningar som visar att kvinnor som tar östrogen har en ökad risk att få stroke.
Om man har behandlats i fem år och fortfarande har svåra klimakteriebesvär bör man diskutera för- och nackdelar med fortsatt behandling tillsammans med sin läkare.
När kan man sluta med behandlingen?
Enda sättet att ta reda på om man behöver behandling eller inte är att göra uppehåll under en månad för att se om besvären kommer tillbaka. Om de inte gör det kan man sluta med behandlingen helt. Det är ingen skillnad om man slutar tvärt eller avslutar behandlingen gradvis.
Vilka läkemedel används mot värmevallningar och svettningar
Om man har kvar livmodern får man östrogen i kombination med gulkroppshormon. Konstgjorda gulkroppshormon som finns i läkemedel kallas för gestagener. Om man har opererat bort livmodern får man enbart östrogen. Det finns även ett läkemedel som innehåller det verksamma ämnet tibolon, som har samma effekter som östrogen och gestagen.
När man får både östrogen och gestagen
Det finns olika sätt att kombinera östrogen och gestagen.
Östrogen med tillägg av gestagen varje månad
Det vanligaste är att man i början av klimakteriet får östrogen alla dagar och tillägg av gestagen under de sista 12 till 14 dagarna varje månad. Ofta får man en mindre blödning i slutet eller strax efter perioden med gestagen. Blödningen beror på att man får hormonmängder som liknar de man har i en vanlig menscykel, men blödningen är oftast mindre och varar kortare tid.
Om man är i 50-årsåldern och fortfarande har mens brukar det fungera bäst med denna typ av behandling, som ger en blödning varje månad. När man behöver tillägg av gestagen får man i första hand ett läkemedel som innehåller både östrogen och gestagen. Det kan till exempel innebära att man tar en tablett med enbart östrogen i 16 dagar och sedan en tablett med både östrogen och gestagen i 12 dagar. Det kan vara praktiskt eftersom man då bara behöver ta en tablett om dagen. Ett annat alternativ är att man tar tabletter med enbart östrogen hela tiden och lägger till tabletter med enbart gestagen under 12-14 dagar.
Östrogen med glesare tillägg av gestagen
Om man inte vill blöda varje månad eller om man får biverkningar av gestagenet som till exempel humörsvängningar, kan man prata med sin läkare om att förlänga perioden med enbart östrogen. Men man får inte ta enbart östrogen under längre tid än tio veckor. Man kan få en fast kombination, som till exempel innebär att man tar tabletter med enbart östrogen i tio veckor och sedan tabletter med både östrogen och gestagen i två veckor. Man får då en blödning var tredje månad, efter perioden med gestagentillägg.
Östrogen och gestagen varje dag
Ungefär ett år efter den sista mensen kan man övergå till tabletter med både östrogen och gestagen alla dagar. Då slipper man blödningar och har ett bra skydd mot att utveckla cancer i livmoderslemhinnan.
Ett annat alternativ är läkemedel som innehåller tibolon, som har både östrogena och gestagena egenskaper och som man tar varje dag.
Man kan också få gestagenet i form av en hormonspiral, som sätts in i livmodern. Då tar man enbart östrogen i form av tabletter, plåster eller gel.
Vilka läkemedel används mot besvär i underlivet?
Har man bara besvär av att det är torrt, svider och kliar i slidan och urinröret kan det räcka med enbart östrogenbehandling direkt i slidan. Då kan man använda till exempel kräm eller vagitorier, som man för in i slidan.
Även om man tar läkemedel mot värmevallningar och svettningar i form av till exempel tabletter eller plåster kan man ibland behöva extra behandling med östrogen direkt i slidan för att lindra torrhet, sveda och klåda.
Man kan även få östrogen i tablettform mot underlivsbesvär. Då får man ett östrogen som är svagare än det som används mot värmevallningar och svettningar.
