Läkemedel vid eksem

Översikt

Översikt

Eksem är en inflammation i huden

Eksem är en vanlig reaktion i huden som beror på att hudens yttre skydd, den så kallade hudbarriären, har blivit försvagad och att en inflammation har uppstått.

Det finns många olika typer av eksem och det gemensamma för de olika formerna är att hudytan förändras och kliar.

Olika former av eksem

De vanligaste formerna av eksem är:

  • Atopisk dermatit, även kallat böjveckseksem. Besvären brukar komma under de första två levnadsåren och sätter sig oftast i blöjområdet, på kinderna eller i arm- eller knävecken.
  • Mjälleksem, även kallat seborroiskt eksem, som oftast finns i hårbotten.
  • Kontakteksem som antingen kan vara allergiska eller icke-allergiska.
  • Myntformat eksem, även kallat nummulärt eksem, som oftast sitter på armar och ben.
  • Underbenseksem, även kallat hypostatiskt eksem, som är vanliga om man har åderbråck i benen eller bensår.

Läkemedel som används vid eksem

Det finns olika grupper av läkemedel som används mot eksem.

  • Mjukgörande medel, som håller huden fuktig och mjuk och läker hudbärriären, finns som salva, kräm, emulsion eller hudlotion. De används också för att förebygga nya eksem.
  • Glukokortikoider, som i dagligt tal brukar kallas kortison. Dessa läkemedel brukar prövas i första hand och finns i olika former och styrkor. Kortison dämpar inflammationen och minskar klådan.
  • Svampdödande medel, som används mot mjälleksem i hårbotten.
  • Antibiotika, som kan behövas om man har ett infekterat eksem.
  • Immunhämmande läkemedel i form av salva eller kräm. De används när kortisonläkemedel inte hjälper eller är olämpliga. Läkemedlen dämpar immunförsvaret och används särskilt om man har eksem på halsen, i ansiktet eller vid svårare eksem hos barn över två år.
  • Immunhämmande läkemedel i tablettform, används ibland vid mycket svåra eksem, men det är mycket ovanligt.

Läkemedlen tas upp av huden

De verksamma ämnena som brukar användas för behandling av eksem fungerar på olika sätt. En del verkar endast på hornlagret på hudens yta, medan andra verkar djupare ner i läderhuden. Risken för biverkningar är mindre om eksemet kan behandlas med läkemedel direkt på huden där det sitter, istället för att man tar läkemedel som tabletter eller sprutor.

Hur ett läkemedel tas upp av huden beror inte enbart på det verksamma ämnet, utan också på vilken kräm- eller salvbas som används. Hur gammal man är, var på kroppen eksemet sitter och hur svårt det är har också betydelse.

Läs mer: Medicin för huden

Val av eksembehandling

Behandlingen av eksem går ut på att läka inflammationen så att huden blir hel och smidig igen. På så sätt kan den skydda mot till exempel irritationer, uttorkning och allergiframkallande ämnen. Mjukgörande medel används alltid för att återge huden fukt och fett som den har förlorat. Ofta använder man också kortison som minskar klådan och dämpar inflammationen.

Vilken behandling man får beror på var på kroppen eksemet sitter. Om man har eksem i ansiktet och på halsen, där huden är tunn, ökar risken för att man ska få biverkningar av kortison. Då kan man istället få behandling med immunhämmande läkemedel. Om man har mjälleksem i hårbotten kan man få svampdödande medel.

En stor del av behandlingen när man har eksem bygger på att man sköter sin hud själv med salvor och krämer. Därför kan det vara lämpligt att prata med sin läkare om vilken livssituation man har, så att behandlingen kan anpassas delvis utifrån det.

Lindriga eksem

Eksem behöver olika behandling i olika stadier. Om man har ett lindrigt eksem räcker det ofta att smörja in huden med mjukgörande medel och kortison, samt undvika kontakt med ämnen som kan ha utlöst eksemet, för att man ska bli bra.

Om man får stora besvär

Om det kliar mycket kan man, speciellt i början av en behandling, få så kallade antihistaminer. Antihistaminer har en sövande effekt och kan vara användbara till natten om klådan stör nattsömnen. När man använder antihistaminer är det viktigt att sköta tänderna extra noga, eftersom läkemedlen kan ge muntorrhet.

Har man större besvär, till exempel med mycket klåda och blåsor som spricker och vätskar sig, kan man behöva behandlas vid en hudmottagning på ett sjukhus. Då får man ofta bad med så kallad kaliumpermanganatlösning som blandas ut med ljummet vatten. Man kan bada hela kroppen eller endast till exempel händer eller ben. Baden brukar ges på sjukhus men kan även göras hemma. Man kan också få ljusbehandling i ett särskilt solarium.

Om eksemet blir infekterat

Ibland kan ett eksem bli infekterat. Lindriga infektioner brukar läka när eksemet dämpas med kortison. Men om man har svårare bakterieinfektioner kan man behöva antibiotika, till exempel penicillin.

När man använder antibiotika mot ett infekterat eksem bör man samtidigt även smörja med mjukgörande medel och kortison. Anledningen är att eksemet inte läker enbart genom behandling mot infektionen.

Fäll ihop

Mjukgörande medel

Mjukgörande medel

Återför fukt och fett till huden

Huden skyddar sig oftast genom att behålla fett och fukt i överhuden. Men detta skydd kan skadas och torka ut på många olika sätt. Det kan till exempel hända när man använder tvål och vatten eller starka rengöringsmedel ofta, eller när huden blir utsatt för nötning eller kyla. Vid atopisk dermatit finns ofta en skada i hudens barriär orsakad av förändringar i fetternas sammansättning. Skadan leder till att huden torkar ut och blir mer sårbar för irriterande ämnen. Eksem brukar börja med att man får torr, känslig och fjällande hud.

Det är därför viktigt att man håller huden mjuk genom att regelbundet smörja all torr hud med mjukgörande medel. På så sätt kan huden återfå fukt och fett som den förlorar när skyddet är skadat.

Smörj ofta och mycket

Man brukar smörja en eller två gånger om dagen. En vanlig orsak till att eksem inte blir bättre är att man använder för lite kräm. Slösa med mjukgörande salvor och krämer, särskilt efter dusch och bad. Massera in krämen med hela handen innan huden torkat, då går krämen lättare in i huden. 

Om man har eksem på händer och fötter kan det vara bra att sätta på sig ett handskar och sockor av bomull eller tunn plast efter insmörjningen.

Mjukgörande krämer ska inte smörjas på samtidigt som kortisonläkemedlet, eftersom kortisonet då kan spädas ut. Det är bra att vänta ungefär en timme efter att man har smörjt in kortisonläkemedlet.

Ämnen som binder vatten

Mjukgörande läkemedel innehåller olika tillsatser som binder vatten, till exempel karbamid, propylenglykol och glycerol. Karbamid kan svida, särskilt hos små barn, medan propylenglykol har svaga, bakteriedödande egenskaper och kan användas på hud där det finns hårsäckar som kan bli inflammerade om man smörjer med feta krämer.

En del mjukgörande medel innehåller även natriumklorid eller mjölksyra som gör dem extra fuktbindande.

Många olika krämer och salvor

Mjukgörande medel finns som kräm eller kutan emulsion, som är som en hudlotion. De innehåller olika stora andelar fett respektive vatten.

Det finns väldigt många mjukgörande medel på marknaden. Därför är det bra att man själv provar sig fram till ett medel som fungerar bra och som man kan tänka sig att smörja in sig regelbundet med. Det kan vara bra att fråga om en provförpackning.

Salva är ofta kladdigare och fungerar bäst att använda på kvällen innan man går och lägger sig. Under dagen kan man använda kräm. På hårbeväxt hud passar en emulsion bäst.

Medlen kan köpas receptfritt eller skrivas ut av en läkare. Om man ska smörja in hela kroppen ett par gånger om dagen går det åt stora mängder mjukgörande medel.

Biverkningar

En del som använder läkemedel med karbamid kan få biverkningar i form av sveda, värmekänsla, rodnad och stickningar. Hudirritationen är vanligast i början av behandlingen och beror på att huden då är extra känslig.

Exempel på mjukgörande medel

Exempel på läkemedel som innehåller karbamid:

Exempel på läkemedel som innehåller propylenglykol:

Läkemedel som innehåller glycerol:

Fäll ihop

Kortison

Kortison

Kortison dämpar inflammationen i huden

Läkemedel som i dagligt tal kallas för kortison tillhör läkemedelsgruppen glukokortikoider. De dämpar den inflammation som uppkommer när man har eksem och lindrar klåda. Kortisonläkemedel används direkt på huden på själva eksemet.

Kortison finns till exempel som

  • gel
  • kräm
  • lösning
  • emulsion
  • salva
  • schampo
  • skum.

I salvor ingår en mycket stor andel fett som fungerar genom att fukten lagras under salvan samtidigt som kortisonet tränger bättre in i huden. Salvor är bra om man har torr hud. De kan kännas kladdiga och vara svåra att stryka ut, så därför används de oftast till natten.

Krämer finns med olika fetthalter. De är lättare att smörja in än salvor och brukar användas till exempel när man har vätskande eksem, eftersom de släpper igenom vatten.

Emulsioner är i konsistensen som en vanlig hudlotion och passar på hårbevuxen hud.

Kortison finns även som lösningar och används ofta i hårbotten. Lösningar känns inte kladdiga men kan svida eftersom de ofta innehåller alkohol. Skum används också i hårbotten.

Kortisonläkemedel finns i olika styrkor

Läkemedel med kortison finns i fyra olika styrkor:

  • mild (grupp 1)
  • medelstark (grupp 2)
  • stark (grupp 3)
  • extra stark (grupp 4).

Man kan inte titta på procentangivelsen på tuben för att jämföra styrka på olika kortisonpreparat, eftersom styrkan beror på vilket verksamt ämne som ingår.

Läkaren väljer styrka utifrån vilken typ av eksem man har, var eksemet sitter och vilken ålder man har.

Den mildaste sorten av kortison (grupp 1) brukar användas för behandling av lindriga eksem och finns att köpa receptfritt. För behandling av svårare eksem behöver man få recept från en läkare på starkare kortison. Vid behandling i till exempel hudveck ökar förmågan för läkemedlet att tränga in i huden, och därför ökar även effekten och risken för biverkningar. Då kan ett svagare kortison användas.

Ofta starkare kortison i början

Man får ofta börja en behandling med att under en tid använda ett starkare kortisonpreparat som dämpar eksemet effektivt. Sedan går man över till ett svagare preparat. Man smörjer in huden en till två gånger om dagen i början.

Mjukgörande krämer ska inte smörjas på samtidigt som kortisonläkemedlet, eftersom kortisonet då kan spädas ut. Det är bra att vänta ungefär en timme efter att man har smörjt in kortisonläkemedlet.

Behandlingen trappas ner

Eksemet kan finnas under hudytan en tid efter att huden ser ut att ha läkt. Om man avbryter kortisonbehandlingen alltför tidigt kan eksemet blossa upp igen. Därför avslutas behandlingen med en nedtrappning. Då smörjer man in sig mer och mer sällan under några veckors tid, tills hudytan sett läkt ut minst under ett par veckor.

När man har avslutat behandlingen med kortison är det viktigt att fortsätta smörja in huden med mjukgörande krämer och salvor även om den ser bra ut. Det kan ta upp till ett halvår innan hudens skydd är lika bra som det var innan man fick eksem. Mjukgörande läkemedel bidrar också till läkningen och kan ha en förebyggande effekt.

Biverkningar

Om man använder kortison på huden så som läkaren rekommenderar är risken mycket liten att man får några biverkningar. Men om man använder kortisonläkemedel under längre tid än rekommenderat, eller på fel ställen på kroppen som till exempel ansiktet eller hudveck, kan det leda till att huden blir tunnare. I ansiktet kan man ibland få vissa utslag som liknar akne och kallas rosacea. De här biverkningarna går ofta över om man slutar med kortisonbehandlingen.

Risken för biverkningar ökar ju starkare preparaten är. Ovanliga biverkningar är kontaktallergier eller pigmentförändringar.

När man använder kortison kan det bidra till att svamp- eller bakterieinfektioner sprids. Det beror på att svamp och bakterier lättare kan föröka sig när inflammationen, som är kroppens försvar, dämpas.

Om eksemet inte blir bättre

Det kan finnas flera anledningar till att eksemet inte blir bättre fast man får läkemedel med kortison. Det vanligaste är att preparatet man har fått är för svagt eller att man har avslutat behandlingen för tidigt. Det kan också bero på att eksemet har blivit infekterat. Man kan också ha utvecklat kontaktallergi, till exempel mot nickel. En del kan bli allergiska mot något ämne i läkemedlet.

Om man inte blir bättre efter behandling med kortison kan man behöva utredas vidare.

Läkemedel som tillhör gruppen kortison - glukokortikoider

Svaga kortisonläkemedel med hydrokortison (grupp 1):

Medelstarka kortisonläkemedel med klobetason, hydrokortisonbutyrat (grupp 2):

Starka kortisonläkemedel med betametason, fluocinolon, mometason, flutikason (grupp 3):

Extra starka kortisonläkemedel med klobetasol (grupp 4):

  • Clobex
  • Dermovat

Extra starka kortisonläkemedel med betametason och propylenglykol (grupp 4):

  • Diprolen
Fäll ihop

Svampdödande medel

Svampdödande medel

Svampdödande medel tillsammans med kortison

Mjälleksem brukar gå över av sig själv och om man inte har besvär brukar man inte behöva behandling. Har man större besvär kan man behöva behandlas med läkemedel.

Hårbotten behandlas ofta med ett svampdödande läkemedel i form av ett schampo som innehåller ketokonazol. Om man har mycket klåda och rodnad kan man även behöva använda en kortisonlösning för att lindra besvären.

Om man fjällar kraftigt kan man avlägsna fjällen med fem procent salicylsyreolja eller Decubal kräm med fem procent salicylsyreolja.

Ansiktet behandlas med en kräm som innehåller både svampdödande medel och svagt kortison. Till övriga kroppen använder man oftare en receptbelagd kräm med starkare kortison och svampdödande medel. När klådan har försvunnit kan man fortsätta behandlingen med svampmedel utan kortison.

Läkemedel som tillhör gruppen svampdödande medel mot mjälleksem

Svampdödande schampo:

Kräm med svampdödande medel och kortison:

Fäll ihop

Antibiotika

Antibiotika

Ibland kan ett eksem bli infekterat. Ofta läker eksemet om man bara smörjer huden med kortisonläkemedel, eftersom bakterieväxten på huden minskar när inflammationen minskar. Men ibland räcker inte det och då behöver man kombinera kortisonet med antibiotika. Man kan få behandling direkt på huden med kräm eller salva som innehåller antibiotika. Det finns även läkemedel som innehåller både antibiotika och kortison. Man kan också få antibiotika som man sväljer, till exempel i form av tabletter.

Stafylokocker tillhör hudens vanliga bakterieflora och finns därför ofta i infekterade eksem. Då kan man få antibiotika som är riktad just mot stafylokocker, till exempel läkemedel som innehåller fucidinsyra eller flukloxacillin.

Fäll ihop

Immunhämmade läkemedel för behandling på huden

Immunhämmade läkemedel för behandling på huden

Ett alternativ vid behandling av atopisk dermatit

Om man har en svårare form av atopisk dermatit och kortisonläkemedel inte hjälper, kan man få behandling med immunhämmande läkemedel. De dämpar immunförsvaret och hjälper både mot själva eksemet och klådan, men på ett annat sätt än kortison.

Eftersom läkemedlen inte gör huden tunnare kan det användas på känslig hud, till exempel på ögonlocken och i övriga ansiktet.

Läkemedlen innehåller de verksamma ämnena pimekrolimus eller takrolimus och finns både som kräm och salva. De dämpar eksemet och klådan vid svårare former av eksem, speciellt när man har eksem i ansiktet eller på halsen. Man smörjer in dem enligt ett särskilt schema som man får från sin läkare.

Läkemedlen används inte till barn under två år.

Viktigt

Läkemedlen verkar ofta snabbt, redan inom någon vecka. Man brukar få använda dem under kort tid eftersom forskare ännu inte vet exakt vilka effekter läkemedlen har på längre sikt. Om man inte blir bättre efter ungefär två till tre veckor får man prova en annan behandling.

Om man har infekterat eksem ska man inte använda läkemedlen. Då får man först behandling mot infektionen.

Biverkningar

En del som använder läkemedlen kan få sveda, rodnad och klåda i början av behandlingen.

Immunförsvaret hjälper till att förhindra skador av det ultravioletta ljuset från solen. Om man kombinerar läkemedlen med solstrålning skulle det kunna finnas en liten risk att man utvecklar hudcancer.

Exempel på utvärtes immunhämmande läkemedel

  • Protopic salva
  • Elidel kräm
Fäll ihop

Immunhämmande läkemedel som man sväljer

Immunhämmande läkemedel som man sväljer

Om man har mycket svåra besvär och ingen annan behandling fungerar kan man behöva få immunhämmande läkemedel som man sväljer. Behandlingen ges enbart hos en hudspecialist. Man kan till exempel få läkemedlen om man har ovanligt svårt atopisk dermatit eller vissa handeksem.

Exempel på immunhämmande läkemedel som man sväljer

Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2014-05-22
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Filippa Nyberg, läkare, specialist i hudsjukdomar, Akademiska sjukhuset i Uppsala