Läkemedel vid eksem

Översikt

Översikt

Eksem är en inflammation i huden

Eksem är en vanlig reaktion i huden som beror på att hudens yttre skydd, den så kallade hudbarriären, har blivit försvagad och att en inflammation har uppstått.

Det finns många olika typer av eksem och det gemensamma för de olika formerna är att hudytan förändras och kliar. Ett typiskt eksem börjar ofta med att man får en rodnad på huden och små blåsor. Så småningom får man sår som vätskar sig, och sårskorpor kan bildas. Eksem smittar inte men är besvärliga eftersom de kliar och syns.

De vanligaste formerna av eksem är

böjveckseksem, även kallat atopiskt eksem. Besvären brukar komma under de första två levnadsåren och sätter sig oftast i blöjområdet, på kinderna eller i arm- eller knävecken.

  • mjälleksem, även kallat seborroiskt eksem, som oftast finns i hårbotten.
  • kontakteksem som antingen kan vara allergiska eller icke-allergiska.
  • myntformat eksem, även kallat nummulärt eksem, som oftast sitter på armar och ben.
  • underbenseksem, även kallat hypostatiskt eksem, som är vanliga om man har åderbråck i benen eller bensår.

Inflammationen ska läka

Behandlingen av eksem går ut på att läka inflammationen så att huden blir hel och smidig igen. På så sätt kan den skydda mot till exempel irritationer, uttorkning och allergiframkallande ämnen.

Mjukgörande kräm, salva eller lotion, används alltid. De återger huden fukt och fett som den har förlorat. Man smörjer in det mjukgörande medlet minst två gånger om dagen och efter att man har duschat eller badat. Ofta använder man också kortison i någon form som minskar klådan och dämpar inflammationen.

Läkemedel som används vid eksem

Det finns olika grupper av läkemedel som används mot eksem.

  • Mjukgörande medel som håller huden fuktig och mjuk och läker hudbärriären finns som salvor, krämer eller hudlotion, så kallad kutan emulsion. De används också för att förebygga nya eksem.
  • Kortisonläkemedel, glukokortikoider, som i dagligt tal brukar kallas kortison. Dessa läkemedel brukar provas först och finns i olika former och styrkor. Kortison dämpar inflammationen och minskar klådan.
  • Immunmodulerande läkemedel, även kallade kalcineurinhämmare, med de verksamma ämnena takrolimus eller pimekrolimus. De används när kortisonläkemedel inte hjälper eller är olämpliga. Läkemedlen dämpar immunförsvaret och används särskilt om man har eksem på halsen, i ansiktet eller hårbotten eller vid svårare eksem hos barn över två år.
  • Övrig läkemedelsbehandling som används när inte de andra läkemedlen hjälper. Oftast räcker det med att använda läkemedel direkt på huden, men om man har mycket svåra eksem kan man även behöva andra läkemedel. Om man har ett infekterat eksem kan man behöva antibiotika. Ibland, vid mycket svåra eksem, används cellhämmande läkemedel, så kallade cytostatika, men det är mycket ovanligt.

Om man får stora besvär

Om man har svåra besvär med eksem kan man behöva få behandling vid en hudmottagning på ett sjukhus. Då får man ofta bad med en så kallad kaliumpermanganatlösning som blandas ut med ljummet vatten. Man kan bada hela kroppen eller endast till exempel händer eller ben. Baden brukar ges på sjukhus, men kan även göras hemma. Man kan också få ljusbehandling, då man solar i ett särskilt solarium.

Om det kliar mycket kan man, speciellt i början av en behandling, få så kallade antihistaminer. De kan minska klådan och göra att man blir trött och sover bättre.

Val av eksembehandling

En stor del av behandlingen när man har eksem bygger på att man sköter sin hud själv med salvor och krämer. Därför har man alltid samtal med sin läkare om vilken livssituation man har, så att behandlingen kan anpassas delvis utifrån det. En person som har en stressig vardag rekommenderas kanske inte ljusbehandling, eftersom det ska göras två till tre gånger i veckan under sex veckors tid. Behandlingen kan då öka stressen hos den personen och eksemet kan riskera att förvärras.

Vilken behandling man får beror också på var på kroppen eksemet sitter. Om man har eksem i ansiktet och på halsen, där huden är tunn, ökar risken för att man ska få biverkningar av kortison. Då kan man istället få behandling med immunmodulerande läkemedel.

Eksem kan befinna sig i olika stadier. Om man har ett lindrigt eksem räcker det ofta att smörja in huden med mjukgörande medel och kortison, samt undvika kontakt med ämnen som kan ha utlöst eksemet, för att man ska bli bra. Har man större besvär, till exempel med mycket klåda och blåsor som spricker och vätskar sig, kan man till exempel få kaliumpermangatbad. Om eksemet blir infekterat kan man behöva behandling med antibiotika.

Hur läkemedlen tas upp av huden

De verksamma ämnena som brukar användas för behandling av eksem fungerar på olika sätt. En del verkar endast på hornlagret på hudens yta, medan andra verkar djupare ner i läderhuden. Risken för biverkningar är mindre om eksemet kan behandlas med läkemedel direkt på huden där det sitter, istället för att man tar läkemedel som tabletter eller sprutor.

Hur ett läkemedel tas upp av huden beror inte enbart på det verksamma ämnet, utan också på vilken kräm, salva eller emulsion som används. Hur gammal man är, var på kroppen eksemet sitter och hur svårt det är har också betydelse.

Behöver smörja in huden varje dag

När man har eksem får man ofta smörja in huden med kräm eller salva minst en gång om dagen. Det är särskilt viktigt efter att man har duschat eller badat.

Man kan använda rikligt med mjukgörande kräm och massera in den i huden med hela handen. Kortisonkräm ska bara smörjas in på själva eksemet, men mjukgörande kräm används på all torr hud.

Oftast börjar man med att använda ett starkare kortison som dämpar eksemet. Det är viktigt att fortsätta smörja med kortison tills eksemet är läkt och klådan har försvunnit så att den inte blossar upp igen. Sedan kan man trappa ner behandlingen genom att smörja mer sällan, men ändå tillräckligt ofta för att eksemet och klådan inte ska komma tillbaka. Hur starkt kortison man ska använda beror på hur svårt eksemet är.

Om eksemet blir infekterat

Ibland kan ett eksem bli infekterat. Lindriga infektioner brukar läka om man tar kortison mot eksemet, men om man har svårare bakterieinfektioner kan man behöva antibiotika, till exempel penicillin.

När man tar penicillin mot ett infekterat eksem bör man samtidigt även smörja med mjukgörande medel och kortison. Anledningen är att eksemet inte läker enbart genom behandling mot infektionen.

Fäll ihop

Mjukgörande medel

Mjukgörande medel

Mjukgörande medel återför fukt till huden

Huden skyddar sig oftast genom att behålla fett och fukt i överhuden. Men detta skydd kan skadas och torka ut på många olika sätt. Det kan till exempel hända när man använder tvål och vatten eller starka rengöringsmedel ofta, eller när huden blir utsatt för nötning eller kyla. Eksem brukar börja med att man får torr, känslig och fjällande hud.

Det är därför viktigt att man håller huden mjuk genom att smörja regelbundet med mjukgörande medel. På så sätt kan huden återfå fukt och fett som den förlorar när skyddet är skadat. Mjukgörande medel finns som salva, kräm eller lotion beroende på hur stora andelar fett respektive vatten de innehåller. Salva är fetast och lotion kan vara mjölkaktig.

Mjukgörande läkemedel innehåller olika tillsatser som binder vatten, till exempel karbamid, propylenglykol och glycerol. Karbamid kan svida, särskilt hos små barn, medan propylenglykol har svaga, bakteriedödande egenskaper och kan användas på hud där det finns hårsäckar som kan bli inflammerade om man smörjer med feta krämer.

En del av läkemedlen innehåller även natriumklorid eller mjölksyra som gör dem extra fuktbindande.

Många olika krämer och salvor

Det finns väldigt många mjukgörande medel på marknaden. Därför är det bra att man själv provar sig fram till ett medel som fungerar bra och som man kan tänka sig att smörja in sig regelbundet med. Det kan vara bra att fråga om en provförpackning.

Salvor är ofta kladdigare och fungerar bäst om man smörjer in dem på kvällen innan man går och lägger sig. Under dagen kan man använda krämer. På hårbeväxt hud passar en lotion bäst.

Medlen kan köpas receptfritt eller skrivas ut av en läkare. Om man ska smörja in hela kroppen ett par gånger om dagen går det åt stora mängder mjukgörande medel.

Biverkningar

En del som använder läkemedel som innehåller karbamid, till exempel Canoderm och Fenuril, kan få biverkningar i form av sveda, värmekänsla, rodnad och stickningar. Hudirritationen är vanligast i början av behandlingen och beror på att huden då är extra känslig.

Exempel på mjukgörande medel

Exempel på läkemedel som innehåller karbamid:

  • Calmuril
  • Canoderm
  • Caress
  • Fenuril
  • Karbasal
  • Monilen

Exempel på läkemedel som innehåller propylenglykol:

  • Propyderm
  • Propyless
  • Propysal
  • Locobase LPL

Läkemedel som innehåller glycerol:

  • Miniderm
Fäll ihop

Kortisonläkemedel

Kortisonläkemedel

Kortison dämpar inflammationen i huden

Kortisonläkemedel används direkt på huden för att dämpa inflammationen som uppkommer när man har eksem. Kortison finns till exempel som

  • salva
  • kräm
  • lösningar
  • emulsion
  • skum.

Läkemedlen tillhör läkemedelsgruppen glukokortikoider och kallas för kortison i dagligt tal.

I salvor ingår en mycket stor andel rent fett som fungerar genom att fukten lagras under salvan samtidigt som kortisonet tränger bättre in i huden. Salvor är bra om man har torr hud. De kan kännas kladdiga och vara svåra att stryka ut, så därför används de oftast till natten.

Kortisonkrämer finns med olika fetthalter. De är lättare att smörja in än salvor och brukar användas till exempel när man har vätskande eksem, eftersom de släpper igenom vatten. Kortison finns även som lösningar och används ofta i hårbotten. Lösningar känns inte kladdiga men kan svida eftersom de ofta innehåller alkohol.

Emulsioner är i konsistensen som en vanlig hudlotion och passar på hårbevuxen hud. Skum används i hårbotten.

Behandlingen trappas ner

Man får ofta börja en behandling med att under en tid använda ett starkare kortisonpreparat som dämpar eksemet effektivt. Sedan går man över till ett svagare preparat. Man smörjer in huden en till två gånger om dagen i början. Det finns en risk för att man snabbt får tillbaka symtomen om man plötsligt upphör att använda läkemedlet, så därför avslutas behandlingen med en nedtrappning. Då smörjer man in sig mer och mer sällan under några veckors tid.

Viktigt

När man har avslutat behandlingen med kortison är det viktigt att fortsätta smörja in huden med mjukgörande krämer och salvor även om den ser bra ut. Det tar nämligen upp till ett halvår innan hudens skydd är lika bra som det var innan man fick eksem. Mjukgörande läkemedel bidrar också till läkningen och kan ha en förebyggande effekt.

Mjukgörande krämer ska inte smörjas på samtidigt som kortisonläkemedlet, eftersom kortisonet då kan spädas ut. Det är bra att vänta ungefär en timme efter att man har smörjt in kortisonläkemedlet.

Kortisonläkemedel finns i olika styrkor

Läkemedel med kortison finns i fyra olika styrkor:

  • mild (grupp I)
  • medelstark (grupp II)
  • stark (grupp III)
  • extra stark (grupp IV).

Man kan inte titta på procentangivelsen för att jämföra styrka på olika kortisonpreparat, eftersom effekten är olika stark beroende på vilket kortison som används.

Läkaren väljer styrka utifrån vilken typ av eksem man har, var eksemet sitter och vilken ålder man har.

Den mildaste sorten av kortison (grupp I) brukar användas för behandling av lindriga eksem och finns att köpa receptfritt. För behandling av svårare eksem behöver man få recept från en läkare på starkare kortison. Vid behandling i till exempel hudveck ökar förmågan för läkemedlet att tränga in i huden, och därför ökar även effekten och risken för biverkningar. Då kan ett svagare kortison användas.

Biverkningar

Risken för biverkningar ökar ju starkare preparaten är. De vanligaste biverkningarna när man använder läkemedel med kortison är att huden blir tunnare. I ansiktet kan man ibland få vissa utslag som liknar akne och kallas rosacea. De här biverkningarna går ofta över om man slutar med kortisonbehandlingen. Ovanliga biverkningar är kontaktallergier eller pigmentförändringar.

Man kan vara allergisk mot det kortison som finns i vissa krämer eller salvor. Det är ganska ovanligt, men kan ibland vara förklaringen till att behandlingen inte fungerar, speciellt om man har använt samma medicin tidigare och den fungerade då.

När man använder kortison kan det bidra till att svamp- eller bakterieinfektioner sprids. Det beror på att svamp och bakterier lättare kan föröka sig när inflammationen, som är kroppens försvar, dämpas. Ibland kan hudsjukdomen blossa upp och bli värre efter att behandlingen har avslutats.

Om eksemet inte blir bättre

Det kan finnas flera anledningar till att eksemet inte blir bättre fast man får läkemedel med kortison. Det vanligaste är att preparatet man har fått är för svagt eller att man har avslutat behandlingen för tidigt. Anledningen kan också vara att eksemet har blivit infekterat och att man behöver behandlas med antibiotika. Man kan också ha utvecklat kontaktallergi, till exempel mot nickel. En del kan bli allergiska mot något ämne i läkemedlet.

Om man inte blir bättre efter behandling med kortison kan man behöva utredas vidare.

Läkemedel som tillhör gruppen kortison - glukokortikoider

Svaga kortisonläkemedel med hydrokortison (grupp I):

  • Ficortril
  • Hydrokortison
  • Mildison Lipid
  • Hyderm

Medelstarka kortisonläkemedel med klobetason, hydrokortisonbutyrat och triamcinolon (grupp II):

  • Emovat
  • Locoid

Starka kortisonläkemedel med betametason, fluocinolon, mometason, flutikason (grupp III):

  • Betnovat
  • Betnoderm
  • Bettamousse
  • Diproderm
  • Synalar
  • Elocon
  • Flutivate

Extra starka läkemedel med klobetasol (grupp IV):

  • Dermovat

Extra starka läkemedel med betametason och propylenglykol (grupp IV):

  • Diprolen
Fäll ihop

Immunmodulerande läkemedel

Immunmodulerande läkemedel

Ett alternativ vid behandling av atopiskt eksem

Om man har en svårare form av atopiskt eksem och kortisonläkemedel inte hjälper, kan man få behandling med immunmodulerande läkemedel. De dämpar immunförsvaret och hjälper både mot själva eksemet och klådan, men på ett annat sätt än kortisonet.

Läkemedlen innehåller de verksamma ämnena pimekrolimus eller takrolimus och finns både som krämer och salvor. De dämpar eksemet och klådan vid svårare former av eksem, speciellt när man har eksem i ansiktet eller på halsen. Man smörjer in dem enligt ett särskilt schema som man får från sin läkare.

Eftersom läkemedlet inte gör huden tunnare kan det användas på känslig hud, till exempel på ögonlocken och i övriga ansiktet.

De här läkemedlen används inte till barn under två år.

Viktigt

Immunmodulerande läkemedel verkar ofta snabbt, redan inom någon vecka. Man brukar få använda dem under kort tid eftersom forskare ännu inte vet exakt vilka effekter läkemedlen har på längre sikt. Om man inte blir bättre efter ungefär två till tre veckor får man prova en annan behandling.

Läkemedlet bör inte användas om man har infekterat eksem, så därför får man först behandling mot infektionen.

Biverkningar

En del som använder läkemedlen kan få sveda, rodnad och klåda i början av behandlingen.

Immunförsvaret hjälper till att förhindra skador av det ultravioletta ljuset från solen. Om man kombinerar immunmodulerande läkemedel med solstrålning skulle det kunna finnas en liten risk att man utvecklar hudcancer. Man brukar få använda dem endast under en kort tid, och om man inte blir bättre efter ungefär två till tre veckor får man prova en annan behandling.

Läkemedel som tillhör gruppen immunmodulerare

  • Protopic salva
  • Elidel kräm
Fäll ihop

Övrig läkemedelsbehandling

Övrig läkemedelsbehandling

Behandling av mjälleksem

Mjälleksem brukar gå över av sig själv och om man inte har besvär brukar man inte behöva behandling. Har man större besvär kan man behöva behandlas med läkemedel.

Hårbotten behandlas ofta med ett svampdödande läkemedel i form av ett schampo som innehåller ketokonazol . Om man har mycket klåda och rodnad kan man även behöva använda en kortisonlösning för att lindra besvären. Om man fjällar kraftigt kan man avlägsna fjällen med 5 % salicylsyreolja eller Decubal kräm med 5 % salicylsyreolja.

Ansiktet behandlas med en kräm som innehåller svampdödande medel och svagt kortison, till exempel Cortimyk. Till övriga kroppen använder man oftare en receptbelagd kräm med starkare kortison och svampdödande medel. När klådan har försvunnit kan man fortsätta behandlingen med svampmedel utan kortison.

Behandlingen kan inte ta bort svampen, som ofta finns i små mängder på frisk hud utan att det blir eksem.

Läkemedel som tillhör gruppen svampdödande medel mot mjälleksem

Svampdödande schampo:

  • Fungoral
  • Ketoconazol eller Ketokonazol med tillverkarens namn som tillägg, till exempel Ketokonazol ratiopharm

Kräm med svampdödande medel och kortison:

  • Cortimyk
  • Daktacort
  • Pevisone

Antibiotika

Har man ett mycket infekterat eksem kan man behöva antibiotika i form av tabletter. Det används då tillsammans med läkemedel som används direkt på huden. Stafylokocker tillhör hudens vanliga bakterieflora och finns därför ofta i infekterade eksem. Då kan man få antibiotika som är riktad just mot stafylokocker.

Cytostatika

Om man har mycket svåra besvär och ingen annan behandling fungerar kan man behöva få cellhämmande läkemedel, så kallad cytostatika. Behandlingen ges enbart hos en hudspecialist. Cytostatika kan ges till exempel om man har ovanligt svårt atopiskt eksem eller vissa handeksem.

Läkemedel som tillhör gruppen cytostatika

  • Sandimmun Neoral
  • Methotrexate
  • Imurel
  • Azatioprin eller Azathioprin
Fäll ihop
Senast uppdaterad:
2011-10-10
Skribent:

Filippa Nyberg, läkare, specialist i hudsjukdomar, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Granskare:

Karin Andersson, läkare, specialist i hudsjukdomar, Länssjukhuset i Halmstad.