Kranskärlsoperation – bypass-operation

Skriv ut (ca 8 sidor)

Om det bildas förträngningar i hjärtats pulsådror, de så kallade kranskärlen, blir blodflödet till hjärtat otillräckligt och det kan uppstå syrebrist. Det kan leda till besvär av kärlkramp eller en hjärtinfarkt, och för att undvika det får man ibland genom gå en kranskärlsoperation. Det är ett relativt stort ingrepp som det kan ta tid att återhämta sig ifrån, både psykiskt och fysiskt.

Skriv ut

De allra flesta får genomgå en så kallad ballongvidgning vid förträngningar i kranskärlen. Men ibland behövs det en kranskärlsoperation, som även brukar kallas bypass-operation, för att minska risken för kärlkramp eller hjärtinfarkt. En kranskärlsoperation förbättrar blodcirkulationen och tillgången på syre i hjärtmuskeln genom att via nya blodkärl leda blodflödet förbi förträngningarna i hjärtats kranskärl. 

Förberedelser

Förberedelser

Innan beslut fattas om att du behöver genomgå en bypass-operation måste du utredas på en hjärtmedicinsk klinik. Bland annat undersöks du med kranskärlsröntgen för att kartlägga hur utbredda och tydliga förträngningarna är, hur hjärtmuskeln fungerar och eventuella övriga sjukdomar som kan ha betydelse. De undersökningar som brukar ingå i utredningen är

I vissa fall får du även göra arbetsprov då du cyklar med ökande belastning samtidigt som symtom, EKG och blodtryck registreras.

Läkemedelsbehandling i första hand

I första hand får du behandling mot kärlkramp med läkemedel, ändrad livsstil och kost. Det är oftast en kombination av proppförebyggande läkemedel, betablockerare som sänker hjärtfrekvensen och statiner, som sänker kolesterolnivån i blodet. Om du röker är det oerhört viktigt att sluta röka inför operationen. Förutom en minskning av operationsrisken kommer sårläkningen, blodcirkulationen och konditionen att förbättras så att du snabbare återhämtar dig. Slemproduktionen i luftvägarna minskar dessutom betydligt om du slutat röka fyra till sex veckor innan operationen.

Om läkemedelsbehandling inte hjälper tillräckligt, eller om det finns stor risk för att du ska få en hjärtinfarkt, kan du behöva behandlas med så kallad ballongvidgning av kranskärlen eller genomgå en kranskärlsoperation. Vilken metod som är mest lämplig bestäms utifrån vad kranskärlsutredningen visar. Vanligtvis rekommenderar läkaren bypass operation vid utbredda kranskärlsförändringar eller när de sitter i början av det vänstra kranskärlet samt vid nedsatt pumpförmåga. Om man har diabetes rekommenderas operation oftare av detta skäl och för att studier visat större nytta av operation än med ballongvidning.

Viktigt att gå igenom risker

Det finns alltid risker förknippade med en operation där kroppen och hjärtat utsätts för stora belastningar. Därför är det viktigt att du tillsammans med läkaren går igenom riskerna och nyttan av operationen.

En stor del av de undersökningar som du genomgår innan kranskärlsoperationen bidrar till att klarlägga de risker och den nytta man får av operationen. Målsättningen är att minimera risken för komplikationer i samband med ingreppet. Om du är äldre kan det finnas större risk för komplikationer och du kan därför få gå igenom fler undersökningar.

Fäll ihop

Hur går operationen till?

Hur går operationen till?

Om du ska opereras kommer du vanligtvis till sjukhuset dagen före operationen, om du inte redan vårdas på sjukhus för dina besvär. Du blir undersökt och får träffa de personer som du kommer att ha kontakt med under sjukhusvistelsen: hjärtkirurg, narkosläkare, sjuksköterska och sjukgymnast.

Du får information om vad som kommer att ske och vad du har att vänta dig. Blodprover tas och det görs eventuellt kompletterande undersökningar. Till exempel brukar EKG-undersökning och lungröntgen ingå i förberedelserna.

På kvällen före operationsdagen måste du tvätta dig extra noga för att minska risken för att få en infektion efter operationen.

Du är sövd under operationen

Under operationen är du sövd och ligger på rygg på operationsbordet. Det vanligaste är att kirurgen gör ett snitt genom bröstbenet. När bröstbenet har delats ligger hjärtat precis därunder. Snittet ger ett ärr på cirka 15 centimeter.

Hjärt-lungmaskin tar över hjärtats och lungornas arbete

En vanlig kranskärlsoperation tar cirka 2,5-3 timmar. Under omkring en timme av operationen används en så kallad hjärt-lungmaskin. Den tar över både hjärtats och lungornas arbete genom att pumpa och syresätta blodet och ta bort koldioxid. I vissa fall kan en kranskärlsoperation göras utan hjälp av en hjärt-lungmaskin.

Nya blodådror sys fast

När hjärt-lungmaskinen har startat, stängs hjärtat av från blodflödet och en kall vätska sprutas in i hjärtat. Detta får hjärtat att stanna och kyler ned det till 10–15 grader. Nedkylningen gör att hjärtat tål att vara utan blod i ungefär två timmar utan att ta skada.

Vanligtvis är hjärtat avstängt i ungefär 45-60 minuter under operationen. Under denna period kopplas de nya blodkärlen till hjärtat genom att de sys fast på kranskärlen, bortom kärlens förträngningar. Den andra änden av de nya kärlen kopplas till stora kroppspulsådern och på så sätt får du syresatt blod till de områden på hjärtat som har haft brist på det. Som nya kärl används artärer, det vill säga pulsådror, eller vener. Oftast används en artär som finns på insidan av bröstkorgsväggen. Vener tas oftast från något av underbenen.

Hur många nya blodkärl som behövs sys fast beror på hur många förträngningar du har och var de sitter.

Ibland behövs en pacemaker

Innan hjärtat sätts igång kontrolleras de nya blodkärlen och kopplingarna noga så att de fungerar. När blodflödet till hjärtat släpps på igen, startar hjärtat av sig själv. Gradvis stängs hjärt-lungmaskinen av och hjärtat får ta över cirkulationen igen. Därefter sys såret igen. Bröstbenet sys ihop med ståltråd, som inte tas bort efteråt.

Någon enstaka gång behöver hjärtat hjälp att komma igång med rytmen, och då används en tillfällig pacemaker som kan behövas från några timmar till ett par dagar. En pacemaker är en elektrisk stimulator som hjälper hjärtat att slå i önskad takt när det inte själv klarar det.

Fäll ihop

Varför behöver jag opereras?

Varför behöver jag opereras?

De vanligaste orsakerna till att du behöver genomgå en kranskärlsoperation är att du har allvarlig kärlkramp eller haft en akut hjärtinfarkt samtidigt med att du har utbredda kranskärlsförändringar.

Förträngningar i kranskärlen orsakas av åderförfettning, som innebär att fett (kolesterol), inlagrats i kärlväggen på kranskärlen under en längre tid och som bildat sk plaque. Lindrig åderförfettning ger inga besvär, men när förträngningarna gör att blodflödet genom kranskärlens trånga partier minskar får du ofta ont i bröstet. Det kallas för kärlkramp.

Om du får en hjärtinfarkt har hela eller delar av ett kranskärl proppats igen, och den del av hjärtmuskeln som kärlet förser med blod skadas. Syftet med en kranskärlsoperation är att förbättra cirkulationen i kranskärlen och därigenom lindra kärlkrampssymtom och/eller minska risken för en ny hjärtinfarkt.

Operationen förbättrar blodcirkulationen

Hjärtat är en muskel som pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ. Hjärtmuskulaturen behöver också förses med syrerikt blod för att fungera, och det är kranskärlen som har den uppgiften. Kranskärlen går huvudsakligen utanpå hjärtat.

Om det bildas förträngningar i kranskärlen kan blodflödettill hjärtat minska och leda till syrebrist. Kranskärlsoperationen utförs för att leda blodet förbi förträngningarna i hjärtats kranskärl. Genom detta förbättras blodcirkulationen och tillgången på syre i hjärtmuskeln.

Hjärta med kranskärl Kranskärlen transporterar blod till hjärtat när det vilar mellan hjärtslagen. Blodet leds in i hjärtats kranskärl från stora kroppspulsådern. Kranskärlen förgrenar sig i ett nätverk runt hela hjärtat och förser hjärtats celler med syre och näring.

Fäll ihop

Hur mår jag efteråt?

Hur mår jag efteråt?

Efter operationen vårdas du på intensivvårdsavdelningen, där du vanligtvis stannar till nästa dag. En respirator sköter andningen de första timmarna efter operationen, eftersom andningen är påverkad av de olika mediciner som du har fått i samband med narkosen. När allt är stabilt kopplas respiratorn bort och du får vakna.

Vanligt att vara trött efteråt

Oftast är du trött och tagen den första tiden efter operationen. Här är några vanliga konsekvenser av en kranskärlsoperation närmaste tiden efter:

  • Du kan få ett överskott av vätska i kroppen som gör att vikten ökar. Denna vätska försvinner på några dagar, ibland med hjälp av vätskedrivande medicin.

  • Du kan få ont i operationsområdet och i ryggen efter operationen. Det går gradvis över och du kan få smärtlindrande medicin om du behöver det.
  • Du kan få dålig matlust. Det tar några dagar innan magen fungerar som vanligt igen.
  • Du kan sova dåligt. Det är vanligt att ha dålig sömn under sjukhusvistelsen, tre till fyra timmar per natt är inte ovanligt men du kan få hjälp med insomningsmedel vid behov. Ibland kan du känna dig förvirrad och ha svårt att koncentrera dig.
  • Du kan få en övergående störning i hjärtrytmen, vanligtvis sk förmaksflimmer som innebär att hjärtat slår oregelbundet och ofta snabbare än normalt. Det kan kännas obehagligt, men med hjälp av läkemedel och justering av vätskebalansen i kroppen brukar du få tillbaka din regelbundna rytm. Det kan ta någon timme eller ibland några dagar. Efter sex till åtta veckor kan du sluta med behandlingen eller återgå till tidigare medicinering oftast utan att riskera att rytmstörningen kommer tillbaka.
  • Du kan få feber dagarna efter ingreppet, vilket kan vara en naturlig reaktion på det som kroppen har utsatts för. Eftersom feber också kan bero på eninfektion exempelvis urinvägsinfektion, lunginflammation eller sårinfektion, behöver du ibland antibiotikabehandling.

    Det är inte ovanligt att få en övergående nedstämdhet/depression efter operationen. Vanligtvis går detta över spontant men du  kan ibland behöva få samtalshjälp med psykolog eller kurator som kan fortsätta också sedan du har skrivits ut från sjukhuset.

    Hur länge måste jag stanna på sjukhuset?

    Det är vanligt att du stannar på hjärtkirurgkliniken fyra till sju dagar. Sedan får du flytta till ditt hemortssjukhus. Där är du några dagar till en vecka innan det är dags att åka hem. De som skrivs ut direkt till hemmet från hjärtkirurgavdelningen stannar ungefär sex till tio dagar efter operationen.

    Tiden på sjukhuset kan kännas jobbig, eftersom du kan vara trött och medtagen. Om du har ont får du smärtlindring. Det tar ungefär tre månader innan bröskorgen är läkt och du är helt återställd efter en kranskärlsoperation. Tiden varierar dock från person till person.

    Du blir kallad till återbesök

    Två veckor efter utskrivningen från sjukhuset är det vanligt att du blir kallad till en specialistsjuksköterskemottagning på den kirurgklinik där du opererades. Du brukar även bli kallad till en kranskärlsmottagning på sjukhuset på din hemort. Där går ni igenom mediciner, riskfaktorer för din kranskärlssjukdom, vad du själv kan göra i form av livsstilsförändringar för att minska din risk och eventuella problem i samband med att komma hem från sjukhuset. Du brukar även få ett göra återbesök hos läkaren på den thoraxkirurgiska kliniken under den första månaden. Ungefär två månader efter operationen kallas du till läkarbesök på din hemortsklinik. När allt är bra och stabilt sker fortsatta kontroller hos läkaren på vårdcentralen eller motsvarande.

    Du kan bli erbjuden att delta i hjärtklinikens rehabiliteringsprogram efter att du har skrivits ut från sjukhuset. Detta program får du information om medan du ligger på sjukhuset. Syftet med rehabiliteringen är att du ska få hjälp med att börja träna fysiskt och att få kunskap om sjukdomen för att kunna återgå till ett aktivt liv.

    Operationen kan påverka ditt humör

    Kranskärlsoperationen innebär en förhållandevis stor operation och du kan bli både fysiskt och psykiskt medtagen den närmaste tiden efteråt. Formen och humöret kan variera mycket från dag till dag.

    Det är vanligt att hjärtproblemen som lett till operationen kommit plötsligt och oväntat. Vissa individer kan hamna i en kris och reagera negativt på den nya livssituationen. Det kan vara svårt att acceptera att du har blivit en ”hjärtpatient”, men dessa känslor brukar sakta klinga av och du mår bättre efter en tid. 

  • Fäll ihop

    Komplikationer

    Komplikationer

    En kranskärlsoperation innebär en belastning för kroppen och hjärtat, och det finns en viss risk för komplikationer. Exempel på komplikationer som kan komma första dygnet eller dygnen är

    • blödning som kräver ny operation
    • hjärtinfarkt
    • lunginflammation
    • stroke
    • hjärtrytmstörningar.

    Exempel på komplikationer som kan komma efter flera dagar eller veckor är

    • hjärtsvikt
    • sårinfektion
    • hjärtinfarkt
    • hjärtrytmstörningar.

    Det är ganska vanligt att få övergående humörförändringar, minnesstörningar och koncentrationsproblem under de närmaste veckorna efter en kranskärlsoperation. Du bör därför undvika att köra bil den första månaden efter operationen.

    Behövs mediciner efteråt?

    Efter operationen kan du ofta slippa mediciner som du har tagit tidigare vid behov för att lindra kärlkrampssymtomen, till exempel nitroglycerin. Läkemedel mot högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes ska du fortsätta att ta som tidigare. Även betablockerare, till exempel Metoprolol, och lätt blodförtunnande mediciner, till exempel Trombyl, ska du ta som vanligt, eftersom de har en förebyggande effekt mot återinsjuknande.

    Viktigt att inte belasta armarna/bröstkorgen

    Det tar flera veckor och ibland längre att helt återhämta sig efter en kranskärlsoperation och tiden varierar stort. Det är viktigt att undvika att belasta armarna med mer än något kilo per arm, under de första sex till åtta veckorna efter operationen innan bröstkorgen har läkt. Detta innebär att du till exempel får lyfta ett mjölkpaket, men inte bära hem en tyngre matkasse från affären. Om det gör ont i bröstbenet när du använder armarna, är det ett tecken på att du belastar det för mycket. Du ska också undvika aktiviteter där det finns risk att ramla, till exempel cykling.

    Eget ansvar för träning

    När du har kommit hem är det viktigt att komma igång med träning för att snabbare återhämta dig. Målet är att kunna leva ungefär som tidigare, men att man börjar med låg ansträngning. Det är dock viktigt attdu vila ofta i början. Du får pröva dig fram till vad du orkar och inte, och så länge det känns bra brukar det inte vara skadligt.

    De flesta blir bättre

    De flesta som har genomgått en kranskärlsoperation slipper ifrån kärlkrampsbesvären helt. Efter ett år är cirka nio av tio bra eller betydligt bättre. Operationen botar inte kranskärlssjukdomen, men den lindrar symtomen och förbättrar din långsiktiga prognos.

    Även om du blivit opererad i kranskärlen kan du få tillbaka besvären och även få en ny hjärtinfarkt. Därför är det viktigt att fortsätta med ordinerade mediciner, försöka minska riskfaktorer samt följa de råd och anvisningar som du får vid uppföljande kontroller hos läkare. Du behöver leva på ett sätt som är sunt för hjärtat, vilket bland annat innebär att du bör äta bra, hålla koll på vikten, motionera och sluta röka.

    Om besvären skulle återkomma efter en kranskärlsoperation kan du gå få genomgå ballongvidgning eller eventuellt en ny operation.

    Fäll ihop

    Mer information

    Mer information

    Socialstyrelsens nationella riktlinjer

    Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för behandling av olika sjukdomar, däribland hjärtsjukdomar. Riktlinjerna ger rekommendationer om hur till exempel hälso- och sjukvården, socialtjänsten och tandvården ska prioritera sina resurser. De bygger på samlad vetenskap och beprövad erfarenhet.

    Riktlinjerna finns också i en version som är riktad till patienter. Patientversionen ger dig kunskap om vilka krav du kan ställa på vården och omsorgen där du bor.

    Fäll ihop
    Skriv ut (ca 8 sidor)
    Senast uppdaterad:
    2016-04-04
    Redaktör:

    Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

     
    Granskare:

    Claes Held, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Uppsala clinical research center