Ballongvidgning av kranskärl

Skriv ut
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Allmänt

Ballongvidgning är en behandling som man kan få om man har förträngningar i hjärtats kranskärl. Då vidgas kärlen så att blodet kan passera som det ska.

En ballongvidgning kan göras efter att man har haft besvär en längre tid, eller akut om man plötsligt får förträngningar i kärlen. Ballongvidgning kallas också PCI.

Förberedelser

Inför behandlingen tas blodprover för att bland annat kontrollera blodvärdet och njurarnas funktion.

Före ingreppet får man mediciner som förhindrar att det bildas blodproppar. Om det behövs kan man få lugnande medel.

Hur går behandlingen till?

Under ballongvidgningen ligger man på rygg på en brits. Man är vaken hela tiden och kan tala med personalen, få information och följa delar av behandligen på en bildskärm.

Efter att man har fått lokalbedövning för läkaren in ett kort plaströr i pulsådern i ljumsken eller i handleden. Genom röret förs sedan en så kallad ballongkateter in, det vill säga en tunn slang med en ihopfallen ballong i änden. Ballongen placeras mitt för förträngningen och blåses försiktigt upp, vilket gör att förträngningen vidgas. Oftast kompletteras ballongvidgningen med en stent, ett slags metallnät som förstärker kärlväggen.

Man kan få lite ont i bröstet, ungefär som när man har kärlkramp, under den korta tid ballongen är uppblåst.

Hela behandlingen med förberedelser brukar ta mellan en till två timmar.

Hur mår man efteråt?

Riskerna med behandlingen är små och det är ovanligt att man får några komplikationer. Om man mår bra kan man åka hem senare samma dag eller dagen efter behandlingen.

Oftast behöver man bara vara sjukskriven en kort tid efter ingreppet. Den första veckan efter ingreppet bör man undvika tyngre belastning av ljumsken eller handleden, som till exempel att bära eller lyfta tungt.

Visa mer

Varför får man behandlingen?

Varför får man behandlingen?

  • Hjärta med förträngning i kranskärlen

    Åderförkalkning i hjärtats kranskärl gör att blodet får en smalare passage och det blir syrebrist i hjärtmuskeln.

    Mer information
    Hjärta med förträngning i kranskärl

    Kranskärlen som försörjer hjärtat med blod ligger i fåror på hjärtats utsida. De fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag. När det blir en förträngning i ett eller flera kranskärl kan det orsaka kärlkramp. Förträngningen orsakas av att fett, blodkroppar och bindväv lagras på den inre kärlväggen under en längre tid, så kallad åderförkalkning eller åderförfettning.

    När inte tillräckligt med blod kan passera förbi avlagringarna i kranskärlet och nå hjärtats muskelceller uppstår syrebrist. Då kan man känna smärtor i bröstet, som oftast är det första tecknet på kärlkramp. Andra symtom är att man snabbt blir andfådd eller får en känsla av att det är trångt i bröstet.

Vidgar förträngda kranskärl

Hjärtat är en muskel som pumpar ut syrerikt blod till kroppens organ. Hjärtmuskulaturen behöver också förses med syrerikt blod, och det är hjärtats kranskärl som har den uppgiften. Kranskärlen går huvudsakligen utanpå hjärtat.

Om det bildas förträngningar i kranskärlen kan inte tillräckligt med blod nå fram till hjärtat. Då kan kranskärlen vidgas med en särskild ballong. Behandlingen kan också ibland användas för  att öppna helt tilltäppta kranskärl. Tidigare kallades ballongvidgning av kranskärl för PTCA, perkutan transluminal coronary angioplastik, men nu används oftast förkortningen PCI, perkutan coronar intervention.

Kärlkramp vanlig anledning

Förträngningar i kranskärlen orsakas av åderförfettning, som innebär att fett, blodkroppar och bindväv har lagrats på den inre kärlväggen under en längre tid. Lindrig åderförfettning ger inga besvär, men när förträngningarna har blivit så allvarliga att blodflödet genom kranskärlens trånga partier minskar får man ofta ont i bröstet. Det kallas för kärlkramp och beror på tillfällig syrebrist i hjärtmuskeln när den inte får tillräckligt med blod.

En ballongvidgning kan planeras efter att man har haft besvär en tid, men kan också göras akut om man plötsligt får allvarliga symtom, eller om man får en hjärtinfarkt där kärlet har täppts till helt eller delvis av en blodpropp

Noggrann utredning först

Om behandlingen görs akut tas EKG och blodprover. Om det finns mer tid brukar man få genomgå flera olika undersökningar, för att läkaren ska få information om eventuella tidigare sjukdomar och hur de aktuella hjärtbesvären visar sig. De undersökningar som brukar ingå i utredningen är

  • EKG och blodprover
  • arbetsprov, då man cyklar med stigande motstånd samtidigt som besvär, EKG och blodtryck registreras
  • ultraljudsundersökning av hjärtat för att kartlägga hjärtats pumpförmåga
  • kranskärlsröntgen visar om det finns förträngningar i kärlen, hur de ser ut och som oftast åtgärdas i samband med röntgenundersökningen.
Fäll ihop

Så går det till

Så går det till

  • Ballongvidgin av kranskärl

    Man är helt vaken under behandlingen. Man kan tala med läkare och övrig personal, få information om hur ingreppet fortskrider och i viss mån själv följa händelserna på TV-skärmen. Man kan även tala om ifall något känns obehagligt.

Man är vaken under behandlingen

Behandlingen görs på en röntgenavdelning på ett sjukhus. Ballongens placering och resultatet av vidgningen kontrolleras med röntgenbilder på en bildskärm.

Den enda bedövning som behövs är lokalbedövning och man är vaken under behandlingen. Man kan tala med läkare och övrig personal, få information om hur ingreppet fortskrider och, om man vill, följa händelserna på bildskärmen. Man kan även tala om ifall något känns obehagligt.

Förberedelser

En venkateter sätts i armen för att läkemedel ska kunna ges direkt i blodet, och för att blodprover ska kunna tas under själva behandlingen. Om det behövs får man lugnande och kärlvidgande läkemedel.

Det finns en något ökad risk för att man ska få en blodpropp i samband med behandlingen, och därför får man blodförtunnande läkemedel för att förebygga det.

En del kan vara allergiska mot de medel som används vid lokalbedövningen, eller mot de kontrastmedel som sprutas in i kärlen vid röntgen. Om man känner till att man är allergisk ska man tala om det i förväg.

Om man har nedsatt njurfunktion före behandlingen kan kontrastmedlet tillfälligt försämra funktionen ytterligare. Därför krävs särskilda förberedelser.

Om man använder läkemedel med metformin

Om man tar tabletter som innehåller metformin ska man sluta med medicinen i samband med behandlingen, eftersom det finns en liten risk för att kroppens balans av mjölksyra rubbas så att man får mjölksyraförgiftning, laktacidos.

Diabetesläkemedel som innehåller metformin är till exempel Metformin och Glucophage.

Man ska rådgöra med sin läkare om när man kan börja ta medicinen igen, och om blodsockret behöver kontrolleras extra noga. Vanligtvis får man ta ett blodprov och sedan börja med medicinen igen efter två dygn.

Ballongen blåses upp i kärlet

Under behandlingen ligger man på rygg på ett röntgenbord. Först tvättas ljumskarna eller höger handled och man kläs med sterila dukar. Läkaren ger lokalbedövningen i ljumsken eller handleden och för in ett kort plaströr i pulsådern.

Genom det korta plaströret förs en längre plastslang via pulsådern upp till hjärtat och det kranskärl som ska behandlas. Från änden av plastslangen förs en tunn metalltråd in i kranskärlet och förbi det trånga stället. Över tråden träs en ny slang med en ihopfallen ballong av stark plast i änden, en så kallad ballongkateter. Ballongen placeras mitt för förträngningen och blåses upp av kontrastvätska så att förträngningen vidgas.

Stent

Oftast förstärks kärlväggen med ett metallnät i rostfritt stål, en så kallad stent. Den minskar risken för att man ska få komplikationer efter ballongvidgningen, och förebygger även till viss del nya förträngningar i kärlet som har behandlats. Det finns också stentar som innehåller läkemedel.

Efter att en stent har lagts in ska man ta medicin som förebygger blodproppar i tre till tolv månader, beroende på vilken stent man har.

Kan göra ont en kort stund

Under behandlingen brukar man inte känna av slangarna inne i blodkärlen, men en del personer kan få spasm i armpulsådern vilket kan vara smärtsamt. När ballongen blåses upp täpps kranskärlet tillfälligt till. Då kan man känna samma typ av bröstsmärta som när man har kärlkramp. Oftast är ballongen uppblåst mindre än en minut.

Behandlingen brukar ta en till två timmar, men ibland kan den ta längre tid. Eftersom man ligger på en brits som är ganska hård kan man få lite ont i ryggen.

Efter behandlingen

Efter ingreppet tas plaströret bort, och man får ett tryckförband över punktionsstället i pulsådern. Om ingreppet har gjorts via pulsådern i handleden kan man gå upp och röra sig, men om ingreppet har gjorts via ljumsken måste man ligga till sängs ytterligare någon eller några timmar.

Om man mår bra får man åka hem senare samma dag eller dagen efter behandlingen. Det räcker oftast med kortvarig sjukskrivning. Man bör undvika tyngre belastning av ljumsken eller handleden, som att bära eller lyfta tungt, en vecka efter behandlingen.

Ovanligt med komplikationer

Riskerna med ballongvidgning är små, och endast någon enstaka gång kan det uppstå komplikationer efter behandlingen.

Ibland kan man få en blödning i ljumsken eller handleden, som ser ut som ett blåmärke och är svullet och ömt. Det försvinner oftast av sig själv efterhand.

I samband med behandlingen kan man få en liten skada på hjärtmuskeln. Det blir som en liten hjärtinfarkt och man kan behöva stanna på sjukhus någon dag extra, men det brukar inte ge några besvär efteråt.

Det finns en liten risk att få en stroke, men det är mycket ovanligt.

Om förträngningen återkommer

Ibland händer det att förträngningen återkommer i de kranskärl som har vidgats genom ballongbehandling. Man kan då få tillbaka besvär av kärlkramp, och kan behöva göra en ny kranskärlsröntgen för att se om det har bildats en ny förträngning i den del av kärlet som tidigare har blivit vidgat. Åderförfettningen i kärlen kan också leda till att det uppstår helt nya förträngningar. Om man får nya förträngningar kan man behöva genomgå en ny ballongvidgning.


Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2012-12-10
Skribent:

Kristina Hambreus, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Falu Lasarett, Falun

Redaktör:

Theresa Larsdotter, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Inger Axelsson, läkare, specialist i hjärtsjukdomar, Södersjukhuset, Stockholm.

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge.

Lotta Persson, Göteborg.