Ballongvidgning av kranskärl

Skriv ut (ca 4 sidor)

Ballongvidgning är en behandling som används vid förträngningar i hjärtats kranskärl. Kärlen vidgas så att blodet kan passera som det ska. En ballongvidgning kan göras efter att du har haft besvär en längre tid, eller akut om du plötsligt får förträngningar i kärlen.

Skriv ut

Behandlingen, som också kallas PCI, görs på en röntgenavdelning på ett sjukhus. Ballongens placering och resultatet av vidgningen kontrolleras med röntgenbilder på en bildskärm.

Förberedelser

Förberedelser

Den enda bedövning som behövs är lokalbedövning vid stickstället. Du är vaken under hela behandlingen. Du kan tala med läkare och övrig personal, få information om hur ingreppet fortskrider och, om du vill, följa händelserna på bildskärmen. Du kan även tala om ifall något känns obehagligt.

En venkateter sätts i armen för att läkemedel ska kunna ges direkt i blodet, och för att blodprover ska kunna tas under själva behandlingen. Om det behövs får du lugnande och kärlvidgande läkemedel.

Det finns en liten men något ökad risk för att du ska få en blodpropp i samband med behandlingen, och därför får du blodförtunnande läkemedel för att förebygga det.

Om du är allergisk eller har nedsatt njurfunktion

En del kan vara allergiska mot de medel som används vid lokalbedövningen, eller mot de kontrastmedel som sprutas in i kärlen under röntgenundersökningen. Om du känner till att du är allergisk ska du därför tala om det i förväg.

Om du har nedsatt njurfunktion före behandlingen kan kontrastmedlet tillfälligt försämra funktionen ytterligare. Du bör därför berätta om nedsättningen innan eftersom särskilda förberedelser krävs då.

Om du använder läkemedel med metformin

Om du tar diabetesläkemedel som innehåller metformin, till exempel Metformin och Glucophage, kan du göra uppehåll med medicinen i samband med behandlingen, eftersom det finns en liten risk att kroppens balans av mjölksyra rubbas så att du kan få mjölksyraförgiftning, laktacidos.

Diabetesläkemedel som innehåller metformin är till exempel Metformin och Glucophage.

Rådgör med din läkare om när du kan börja ta medicinen igen, och om blodsockret behöver kontrolleras extra noga. Vanligtvis får du ta ett blodprov och sedan börja med medicinen igen efter två dygn.

Fäll ihop

Så går behandlingen till

Så går behandlingen till

  • Ballongvidgin av kranskärl

    Man är helt vaken under behandlingen. Man kan tala med läkare och övrig personal, få information om hur ingreppet fortskrider och i viss mån själv följa händelserna på TV-skärmen. Man kan även tala om ifall något känns obehagligt.

Under behandlingen ligger du på rygg på ett röntgenbord. Först tvättas handleden eller ljumskarna och du kläs med sterila dukar. Läkaren ger lokalbedövning och för därefter in ett kort plaströr i pulsådern.

Genom det korta plaströret förs en längre plastslang via pulsådern upp till hjärtat och det kranskärl som ska behandlas. Via plastslangen införs först en tunn metalltråd (ledare) in i kranskärlet och förbi kärlförträngningen som skall vidgas. Över tråden förs en ny slang med en ihopfallen ballong av stark plast, en så kallad ballongkateter. Ballongen placeras mitt för kärlförträngningen och blåses upp med hjälp av av kontrastvätska så att förträngningen vidgas.

Kärlväggen kan förstärkas med ett nät

Oftast förstärks kärlväggen efteråt med ett metallnät av rostfritt stål, ett så kallat stent. Detta minskar risken för att du ska få komplikationer efter ballongvidgningen, och minskar även risken för nya förträngningar i kärlet. De flesta stent som används idag innehåller dessutom ett läkemedel som ytterligare minskar risken för sena komplikationer.

Efter att ett stent har placerats måste du ta mediciner i en till tolv månader, som förebygger blodproppar.

Kan göra ont en kort stund

Under behandlingen brukar man inte känna någon smärta av slangarna inne i blodkärlen, men en del personer kan få spasm i armpulsådern vilket kan vara smärtsamt. När ballongen blåses upp täpps kranskärlet tillfälligt till. Då kan du känna samma typ av bröstsmärta som när du har kärlkramp. Oftast är ballongen uppblåst mindre än en minut.

Behandlingen brukar ta en till två timmar, men ibland kan den ta längre tid. Eftersom du ligger på en brits som är ganska hård kan du få lite ont i ryggen.

Efter behandlingen

Efter ingreppet tas plaströret i blodkärlet bort, och du får ett tryckförband över punktionsstället i pulsådern. Om ingreppet har gjorts via pulsådern i handleden kan du gå upp och röra dig mycket snart, men om ingreppet har utförts via ljumsken måste du ligga till sängs ytterligare någon eller några timmar.

Om du mår bra får du åka hem senare samma dag eller dagen efter behandlingen. Det räcker oftast med kortvarig sjukskrivning. Du bör undvika tyngre belastning av ljumsken eller handleden, exempelvis att bära eller lyfta tungt, en vecka efter behandlingen.

Fäll ihop

Varför får du behandlingen?

Varför får du behandlingen?

  • Hjärta med förträngning i kranskärlen

    Åderförkalkning i hjärtats kranskärl gör att blodet får en smalare passage och det blir syrebrist i hjärtmuskeln.

    Mer information
    Hjärta med förträngning i kranskärl

    Kranskärlen som försörjer hjärtat med blod ligger i fåror på hjärtats utsida. De fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag. När det blir en förträngning i ett eller flera kranskärl kan det orsaka kärlkramp. Förträngningen orsakas av att fett, blodkroppar och bindväv lagras på den inre kärlväggen under en längre tid, så kallad åderförkalkning eller åderförfettning.

    När inte tillräckligt med blod kan passera förbi avlagringarna i kranskärlet och nå hjärtats muskelceller uppstår syrebrist. Då kan man känna smärtor i bröstet, som oftast är det första tecknet på kärlkramp. Andra symtom är att man snabbt blir andfådd eller får en känsla av att det är trångt i bröstet.

Hjärtat är en muskel som pumpar ut syrerikt blod till kroppens organ. Hjärtmuskulaturen behöver syrerikt blod och det är hjärtats kranskärl som har den uppgiften. Kranskärlen går huvudsakligen utanpå hjärtat.

Om det bildas förträngningar i kranskärlen kan inte tillräckligt med blod nå fram till hjärtat. Ballongbehandlingen vidgar kranskärlen och kan ibland också ibland användas för att öppna helt tilltäppta kranskärl. Tidigare kallades ballongvidgning av kranskärl för PTCA, perkutan transluminal coronary angioplastik, men nu används oftast förkortningen PCI, perkutan coronar intervention.

Kärlkramp vanlig anledning

Förträngningar i kranskärlen orsakas av åderförfettning som innebär att fett, blodkroppar och bindväv har inlagrats i kärlväggen under en längre tid. Lindrig åderförfettning ger inga symtom, men när förträngningarna har blivit så allvarliga att blodflödet genom kranskärlens trånga partier minskar kan du få ont i bröstet. Det kallas för kärlkramp och beror på tillfällig syrebrist i hjärtmuskeln när den inte får tillräckligt med blod.

En ballongvidgning kan planeras efter att du har haft besvär en tid, men kan också göras akut om du plötsligt får allvarliga symtom, eller om du får en hjärtinfarkt där kärlet har täppts till helt eller delvis av en blodpropp

Noggrann utredning först

Om behandlingen görs akut tas EKG och blodprover. Om det inte är bråttom kan du få genomgå flera olika undersökningar, för att läkaren ska få information om eventuella tidigare sjukdomar och hur de aktuella hjärtbesvären visar sig. De övriga undersökningar som brukar ingå i utredningen är

  • arbetsprov, då du cyklar med stigande motstånd samtidigt som besvär, EKG och blodtryck registreras
  • ultraljudsundersökning av hjärtat för att kartlägga hjärtats pumpförmåga
  • kranskärlsröntgen visar om det finns förträngningar i kärlen, hur de ser ut och som oftast åtgärdas i samband med röntgenundersökningen.
Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2015-09-21
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Claes Held, läkare, specialist i hjärtsjukdomar. Uppsala clinical research center

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge.

Lotta Persson, Göteborg.