Psykosocialt stöd och rehabilitering

Skriv ut

När man har cancer står oftast den medicinska behandlingen i fokus. Men det är minst lika viktigt att få stöd och hjälp så att man kan ha ett så bra liv som möjligt både under och efter behandlingen. Både för att den medicinska behandlingen ska fungera på bästa sätt, och för att man själv ska kunna ha en bra livskvalitet.

Skriv ut

Metoder som går ut på att förebygga eller minska problem som man kan få av cancer och cancerbehandling kallas rehabilitering. Det kan vara fysiska, psykiska, sociala eller existentiella problem – man kan få rehabilitering inom alla områden. I rehabilitering ingår psykosocialt stöd och stöd för existentiell bearbetning som viktiga delar.

Olika sorters stöd

Olika sorters stöd

Vilka behov man har av rehabilitering och stöd varierar mycket från person till person. Behoven kan också skifta för en och samma person beroende på vad som händer med sjukdom och behandling.

  • Att få veta att man har cancer kan vara en djupt omskakande upplevelse som skapar mycket ovisshet. Det kan underlätta att få bearbeta upplevelsen hos någon professionell, till exempel kurator eller psykolog.
  • Känner man sig mycket ledsen och orolig kan man också få god hjälp av samtalsstöd. Ibland kan mediciner som till exempel dämpar oro vara en god tillfällig hjälp.
  • Får man kroppsliga besvär kan man behöva fysisk rehabilitering, till exempel sjukgymnastik eller rådgivning om vilken mat som passar bäst när man är sjuk. Ibland behövs åtgärder för att förebygga fysiska problem efter avslutad behandling.
  • Man kan behöva olika typer av praktiskt stöd, till exempel peruk, hjälpmedel eller färdtjänst.
  • Livet kan förändras mycket snabbt då man får en cancersjukdom och man kan behöva hjälp och stöd för att anpassa sin tillvaro. Det kan handla om ekonomisk rådgivning eller stöd kring sjukskrivning och arbete. Här kan till exempel en kurator ofta ge bra hjälp.
Fäll ihop

Rehabilitering i grupp

Rehabilitering i grupp

Att träffa andra i samma situation och dela sin upplevelse kan kännas som en lättnad. Många sjukhus anordnar kurser där patienter träffas i grupp och får rehabilitering. Det finns olika typer av kurser, till exempel för patienter med samma sorts cancer, eller för patienter och närstående tillsammans. En vanlig kurs heter ”Lära sig leva med cancer”. På andra ställen finns så kallade kom-i-gång-grupper.

Rehabilitering i grupp kan innebära föreläsningar, samtal och praktiska övningar. Kurserna tar upp sådant som biverkningar av behandlingen och hur man kan lindra dem, känslomässiga reaktioner, träning, mat och vilket stöd man kan få av samhället i övrigt. Grupperna kan ledas av sjuksköterskor, läkare, kuratorer och sjukgymnaster.

Fäll ihop

Hitta rätt stöd

Hitta rätt stöd

Som cancerpatient ska man alltid kunna få den rehabilitering man behöver. Vilket stöd som finns beror på var man bor och var man behandlas. Långt ifrån alla sjukhus kan erbjuda alla sorters rehabilitering. Ibland blir man erbjuden en hel del, och ibland ingenting.

Om man vill ha någon viss sorts rehabilitering behöver man ofta själv ta reda på vad som är möjligt där man är. Det är aldrig för sent att fråga om det, vare sig man blivit erbjuden eller ej. Till att börja med kan man alltid fråga den läkare som är ansvarig för behandlingen. Man kan också fråga en sjuksköterska eller kurator på mottagningen eller kliniken.

På de flesta vårdcentraler finns rehabiliteringspersonal så som sjukgymnaster och kuratorer, och dit kan man också vända sig om man behöver hjälp.

Sjuksköterskans roll

Sjuksköterskor i cancervården fungerar som länkar mellan olika vårdgivare, till exempel läkare, kurator eller sjukgymnast. Man kan alltid fråga en sjuksköterska vart man ska vända sig för att få hjälp med rehabilitering och stöd. Några landsting har så kallade kontaktsjuksköterskor. De har en ännu mer uttalad uppgift att hjälpa patienter och närstående i vården.

Kuratorns roll

När det gäller allt stöd man kan behöva, vare sig det handlar om stödsamtal, hjälpmedel eller bidrag, är kuratorn en nyckelperson. Kuratorn hjälper till att lösa praktiska frågor som färdtjänst, ekonomiska frågor, intyg med mera. I cancervården finns det oftast minst en kurator på varje mottagning eller klinik. Även andra kliniker och mottagningar kan ha kuratorer.

Flera yrkesgrupper samarbetar

På vissa ställen i landet finns det hela team för rehabilitering och psykosocialt stöd, där sjuksköterskor, läkare, psykologer, kuratorer och sjukgymnaster samarbetar. Utifrån vilka behov man har kan man också få möta till exempel en arbetsterapeut, stomiterapeut, logoped, dietist eller sjukhuspräst. Ibland kan också närstående få stöd, särskilt om det finns minderåriga barn i familjen.

Utanför vården

Även utanför vården kan det finnas en del psykosocialt stöd av olika slag. Till exempel kan patientföreningar anordna kurser som underlättar att leva ett bra liv med cancer och under cancerbehandling. Det kan vara till exempel samtalsgrupper, matlagningskurser, yoga, stresshantering eller trädgårdsterapi.

Rehabiliteringshem

Det finns också särskilda rehabiliteringshem för cancerpatienter. De ägs av fristående stiftelser och man söker dit med hjälp av sin läkare. På rehabiliteringshem kan patienter och ibland också närstående få vistas under en kortare tid, ofta runt en vecka. Syftet är att man snabbare ska kunna komma tillbaka till vardagslivet. Vissa landsting bekostar vistelser på rehabiliteringshem, andra gör det inte.

Fäll ihop

Bidrag till stöd och rehabilitering

Bidrag till stöd och rehabilitering

Hur mycket stöd och rehabilitering man kan få av vården är olika, beroende på vilket landsting och vilken kommun man är skriven i. Om man inte kan få ersättning för det stöd man skulle vilja ha, och inte heller har råd att betala det själv, kan man söka bidrag från olika fonder och stiftelser. Kuratorn kan hjälpa till att söka sådana bidrag.

Fäll ihop
Skriv ut
Senast uppdaterad:
2013-10-22
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Maria Hellbom, psykolog, Skånes onkologiska klinik, Lund