Amning

Amning kan vara både enkelt och problematiskt

Att amma är det vanligaste sättet att mata ett nyfött barn. När amningen fungerar kan det kännas som ett både självklart och enkelt sätt att ge barnet mat och närhet. Men som nybliven mamma kan man behöva lära sig att amma och man behöver ofta mycket stöd och hjälp i början. Ibland kan det kännas hopplöst om amningen inte fungerar, men det gäller att ha tålamod och inte ge upp för snabbt.

Om man har problem med amningen efter att man har skrivits ut från BB bör man vända sig till en amningsmottagning eller BVC. Ju fortare man söker hjälp, desto större är möjligheten att få amningen att fungera.

Alla vill eller kan inte amma. Det kan finnas många olika anledningar till det. Om man är tveksam och kanske tidigare har haft amningsproblem kan det vara bra att redan under graviditeten prata igenom sina känslor och tankar inför en amning med sin barnmorska på MVC. Då kan man få det stöd och den information man behöver oavsett om man tänker amma eller inte.

Bröstmjölken är mycket nyttig

Bröstmjölken innehåller all näring som barnet behöver under sina första sex månader, utom D-vitamin. Förutom näring innehåller bröstmjölken bland annat ytterligare antikroppar från mamman utöver de som alla barn föds med. Alla nyfödda barn, även de som äter bröstmjölk, kan få infektioner men de extra antikropparna ger ett visst extra skydd.

När barnet äter tillfredställer man samtidigt dess behov av närhet och trygghet genom att hålla det i famnen. Kroppskontakten är viktig för både föräldern och barnet och gör att det blir lättare att lära känna varandra.

Bröstmjölk rekommenderas det första halvåret

I Sverige rekommenderas att alla barn enbart ska få bröstmjölk under sitt första halvår. Sedan är det bra om bröstmjölken utgör en del av kosten under hela det första levnadsåret eller längre. När man börjar ge barnet annan mat är det en fördel om det samtidigt även får bröstmjölk, eftersom den skyddar slemhinnan i tarmen. För att undvika glutenintolerans är bröstmjölken särskilt viktigt när man börjar ge barnet mat som innehåller gluten, till exempel gröt. Glutenintolerans innebär att man inte tål proteinet gluten, som bland annat finns i sädesslagen vete, korn, råg och havre.

Bröstmjölken innehåller ytterst lite vitamin D. Därför rekommenderas att alla barn får ett vitamintillskott av D-droppar från en månads ålder. I en del landsting får man det gratis på BVC, i andra får man köpa det på apotek.

När barnet suger stimuleras mjölkproduktionen

Redan tidigt i graviditeten börjar brösten förbereda sig för amningen. Vårtgården mörknar, mjölkgångarna växer till, blodådrorna kan framträda tydligare, brösten blir större och känns ibland ömma.

När barnet börjar suga på bröstet frisätts två sorters amningshormoner hos mamman, prolaktin och oxytocin. Prolaktin stimulerar mjölkproduktionen och ju mer barnet suger, desto mer mjölk bildas. Oxytocin stimulerar utdrivningsreflexen, den mekanism som gör att mjölken rinner till. Ibland känner man inte när utdrivningsreflexen sätter igång, men andra gånger kan brösten bli spända. Barnet behöver ofta suga en stund innan mjölken rinner till. En del mammor känner att det sticker eller pirrar samtidigt som mjölken börjar rinna eller spruta ut.

Frisättningen av oxytocin är känslig för stress. Om man är trött, ledsen eller orolig kan det därför ta längre tid innan mjölken rinner till. Då är det bra att tänka igenom vad som ger upphov till stress och försöka undvika det. En kort stunds avslappning innan amningen kan hjälpa. Man kan även ta en varm dusch och stryka lätt över bröstet för att stimulera frisättning av oxytocinet så att mjölken lättare rinner till.

Barnet växer hela tiden vilket gör att behovet av näring ökar. I takt med att barnet suger mer stimuleras mjölkproduktionen så att det täcker barnets behov.

Man behöver äta lite extra

Det går åt lite extra energi och näringsämnen för att producera bröstmjölk. Därför är det bra att försöka äta allsidigt och varierat och dricka mer än vanligt. Man bör dricka för att släcka törsten, inte mer, innan man ammar. Ju äldre barnet är desto mer vätska behöver det. Den extra näring som behövs varje dag motsvaras ungefär av ett glas mjölk, en smörgås med ost och en frukt.

Råd om kost när man ammar

Man kan äta det mesta medan man ammar, men enligt Livsmedelsverkets rekommendationer ska man inte äta fisk som kan ha förhöjda halter av kvicksilver eller dioxin och PCB oftare än två till tre gånger per år. Läs mer om kostråd och vilka fiskar som kan innehålla de här miljögifterna på Livsmedelsverkets webbplats.

Även om man äter som vanligt kan man gå ner i vikt. Det är en naturlig viktnedgång som man inte behöver oroa sig för. Däremot bör man inte banta aktivt under amningsperioden eftersom man har miljögifter lagrade i kroppsfettet och de frigörs vid bantning och kan gå över till bröstmjölken.

Att amma om man blir tillfälligt sjuk

Tillfällig sjukdom, till exempel förkylning, magsjuka eller feber, är inget hinder för att fortsätta amma. Men det är då extra viktigt att tänka på sin hygien, till exempel att tvätta sina händer med tvål innan man tar i barnet.

Rökning och snusning påverkar barnet

Genom bröstmjölken påverkas barnet av allt som man äter, dricker eller får i sig på annat sätt genom till exempel rökning eller snusning. Skadliga ämnen från rökning går över i modersmjölken och påverkar barnet. Till exempel kan barnets händer och fötter bli kalla på grund av försämrad blodcirkulation. Barn som har blivit vana vid nikotin kan få ett nikotinberoende och det innebär att de även kan få abstinensbesvär. Det finns forskning som visat att barn som utsätts för nikotin under amningen i större utsträckning än andra blir rökare som vuxna.

Nikotinet i snus och olika typer av nikotinersättningsmedel passerar också över i bröstmjölken och ger ungefär samma höga koncentration i mjölken som rökning. Därför är det bäst för barnet om man kan låta bli både cigarretter, nikotinersättningsmedel och snus under amningsperioden.

Om man har låtit bli att röka under graviditeten är det bra att vara förberedd på att röksuget kan komma tillbaka efter förlossningen. För att klara av att fortsätta vara rökfri kan man behöva rökavvänjningsstöd. De flesta mödra- och barnavårdscentraler vet vart man kan vända sig. Barn mår bäst av att växa upp i rökfria miljöer. Men om man inte klarar av att sluta är det bra att prata med sjuksköterskan på BVC om hur man kan minimera riskerna för barnet.

Alkohol och amning

Alkohol har inga positiva effekter för amningen. Vill man vara helt säker på att barnet inte får i sig alkohol bör man avstå under amningsperioden. Men enligt nuvarande forskning innebär det inga medicinska risker för barnet om man dricker måttliga mängder alkohol när man ammar. Med det menas ett till två glas vin eller motsvarande en till två gånger i veckan.

Livsmedelsverket har mer information om alkohol och amning, bland annat i rapporten "Toxikologiska risker vid graviditet och amning". Mer information om alkohol och föräldraskap finns i Statens folkhälsoinstituts informationsmaterial "Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig!".

Läkemedel och amning

Om man behöver använda läkemedel ska man alltid tala om för läkaren att man ammar. En del läkemedel kan vara skadliga för barnet.

Om man har mycket ont kan man tillfälligt ta smärtstillande läkemedel. Man kan ta mediciner som innehåller ibuprofen, till exempel Ibumetin och Ipren, eller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil. Alla smärtstillande medel går över i modersmjölken, men det finns inget som tyder på att de skadar barnet.

Viktigt att få stöd och hjälp

Som nybliven pappa eller annan partner kan man stödja mamman både praktiskt och känslomässigt. Det ökar förutsättningarna för att amningen ska få en bra start. Som nyblivna föräldrar är man redan något dygn efter förlossningen ensamma om ansvaret för det nyfödda barnet. Därför är pappans eller partnerns stöd särskilt betydelsefullt. Man kan också få stöd av familj eller vänner.

Den första tiden kan man som pappa eller partner känna ett visst utanförskap. Men när barnet inte ammas kan man hitta andra sätt att skapa närhet till det. Man kan till exempel byta blöja, bada eller massera barnet. Bara genom att vara nära barnet och ge det uppmärksamhet förmedlar man trygghet och kärlek.

I början av föräldraskapet har man olika roller som båda är lika viktiga för barnet. För pappan eller partnern är det en viktig uppgift att vara ett stöd för mamma-barnrelationen. Under den första tiden är många kvinnor både känsliga och trötta. Om pappan, partnern eller någon annan närstående till exempel tar hand om merparten av det praktiska vardagsarbetet får mamman vila och i lugn och ro lära sig att amma.

Ta emot besökare eller inte?

När man nyss har fått barn kan man ha blandade känslor inför att ta emot besök. Man kan behöva tid för sig själv och sitt barn för att få amningen att fungera. Det kan också kännas jobbigt som mamma att amma inför andra om man inte har fått in tekniken än. Därför är det bra att fundera på hur man vill ha det och avstyra besök om man inte känner för det.

Bröstmjölken kan sparas till ett senare tillfälle

Många tycker att det är praktiskt att spara bröstmjölk till ett senare tillfälle. Alla kärl som man förvarar bröstmjölk i måste diskas och steriliseras. Ett bra sätt att sterilisera är genom kokning i en kastrull i tio minuter.

Bröstmjölk som barnet ska få samma dag klarar att stå upp till sex timmar i rumstemperatur, men mjölken bör alltid ställas i kylskåp så snart som möjligt. Bröstmjölk som inte ska frysas kan förvaras upp till tre dygn i kylskåp. Innan bröstmjölken ställs in i kyl eller frys bör man kyla ner den i kallt vatten.

Det går att blanda mjölk från samma dag, men då är det viktigt att den är nerkyld. Man ska aldrig blanda kall och varm mjölk, eftersom det då kan bildas bakterier i den kalla mjölken som försämrar hållbarhet och kvalitet.

Om man sparar mjölken under dagen kan det vara bra att redan vid infrysningen dela upp den i lagom stora portioner. Bröstmjölk som ska frysas kan förvaras i kylskåp i högst ett dygn. Bröstmjölk håller sig tre månader i frys och upptinad bröstmjölk håller ett dygn i kylskåp.

Ett tips är att frysa in bröstmjölken i en islåda, som först måste diskas och steriliseras. Islådan bör sedan få kallna innan man häller bröstmjölken i den.

Det är bra att lägga islådan i en frysplastpåse som försluts väl och märks med datum. När mjölken är fryst tar man ut islådan med fryspåsen på, knackar ur mjölkkuberna och tar ut den tomma islådan. Fryspåsen med bröstmjölkskuberna förvaras sedan i en plastburk med lock i frysen. Det är viktigt med noggrann hygien. Om man använder bröstpump bör man även rengöra den på det sätt som står beskrivet i bruksanvisningen.

Den frusna bröstmjölken tinas i rumstemperatur, vattenbad eller under rinnande vatten. Man bör inte tina mjölken i mikrovågsugn eftersom värmen kan bli så hög att kvaliteten försämras. Dessutom kan mjölken bli mycket het.

Uppvärmd bröstmjölk som barnet inte äter upp ska slängas. Tinad mjölk som inte används inom ett dygn bör också slängas.

Överskottsmjölk kan säljas

Om man har överskott på bröstmjölk kan man sälja den. Personalen på BVC kan tipsa om vart man ska vända sig. Mjölk från givare ges efter läkares ordination till barn som behöver den. Bröstmjölk får bara säljas under de tre första månaderna efter förlossningen.

Om man röker eller har såriga bröstvårtor får man inte lämna mjölk som ska användas till andra barn. Om man använder mediciner avgör en läkare om man får vara givare. Innan man kan börja lämna mjölk får man lämna ett blodprov för att kontrollera att man inte har hiv, hepatit B eller hepatit C. Den första mjölken som lämnas kontrolleras för att se att det inte finns bakterier i mjölken.

Barnet kan börja ammas direkt efter förlossningen

Efter förlossningen brukar barnmorskan lägga barnet på mammans mage. Under de första timmarna är barnet oftast vaket. Då är det bra att försöka få barnet att börja suga på bröstet eftersom det gör att hormonet oxytocin frisätts. Oxytocin hjälper också livmodern att dra ihop sig. Barnet har oftast förmåga att själv hitta bröstet och börja suga.

Hur länge barnet suger under de första timmarna är olika. En del barn suger inte alls medan andra suger ganska länge. Man kan låta barnet suga tills det själv släpper taget. För att det inte ska bli sår på bröstvårtan är det viktigt att barnet suger på rätt sätt. Därför kan man be personalen på förlossningen eller BB om hjälp.

Ibland kommer amningen igång senare

Efter en komplicerad förlossning är det inte säkert att barnet kan läggas på mammans mage direkt. Barnet kanske måste undersökas av barnläkare eller läggas in på barnklinik. Som mamma kan man också vara så trött och medtagen att man inte orkar ha barnet på magen. Då måste barnet ibland få urpumpad bröstmjölk eller mjölkersättning som ges med sked ur en kopp.

Även om den första tiden inte blir som man hoppades är det bra att veta att man kan ta igen det senare. Om det dröjer länge innan barnet börjar suga på bröstet kan man behöva mjölka ur brösten, för hand eller med pump, för att stimulera mjölkproduktionen. Personalen på BB eller barnkliniken kan ge råd.

Om mamman har blivit sövd i samband med kejsarsnitt är det oftast pappan, partnern eller någon annan närstående som får ta hand om barnet tills mamman har vaknat eller blivit piggare. När mamman orkar kan barnet få suga på bröstet.

Barnets första dygn

Det är bra att vara uppmärksam på när barnet visar tecken på att vilja suga. Barnet kan ha fingret eller handen i munnen, skrika eller söka med munnen. Det är bra både för barnet och för mjölkproduktionen att låta barnet suga så ofta och så länge det vill. Det varierar hur ofta barnet äter under sitt första dygn. Vissa är pigga och ammas ofta och länge, medan andra är trötta och ammas lite. Om man är trött och medtagen efter förlossningen kan det gå lättare att amma om man får hjälp av närstående eller vårdpersonal.

Komma igång med amningen

Den första mjölken, den gulaktiga så kallade råmjölken, finns i brösten redan under graviditeten. Den är extra nyttig för barnet och har hög proteinhalt och hög koncentration av antikroppar som ger ett visst skydd mot en del infektioner. Råmjölken försvinner efter några dagar och övergår till att bli vanlig bröstmjölk.

Om man har små bröst och oroar sig för amning och mjölkproduktion kan det vara bra att veta att storleken på brösten inte har någon betydelse för hur mycket mjölk man producerar.

Efter tre till fyra dygn brukar brösten bli svullna och spända. Det är ett naturligt tillstånd som kallas mjölkstas och beror på att blod och vätska ansamlas. Oftast svullnar båda brösten och ibland kan de rodna. Man kan få ont eller känna obehag. Om barnet får suga så ofta det vill brukar svullnaden lägga sig efter några dagar. Om barnet har svårt att få tag om det svullna bröstet underlättar det om man mjölkar ut lite för hand så att vårtgården blir mjukare. En del nyblivna mammor tycker att det känns skönt med något varmt eller kallt på bröstet.

Cirka tre dagar efter förlossningen är det vanligt att man lätt blir nedstämd och har lätt för att gråta. Det beror på hormonomställningen i kroppen. Att man känner sig nedstämd kan sammanfalla med mjölkstasen, men det orsakas inte av den.

Hemma från BB

För de flesta är vistelsen på BB kort och ofta har amningen inte hunnit komma igång ordentligt innan man åker hem. Det är viktigt att känna att man kommer att klara av amningen på egen hand innan man lämnar BB. Om man har frågor eller behöver stöd ska man inte tveka att be om hjälp eftersom det kan ta tid att få amningen att fungera. Att det tar upp till en månad är inte ovanligt.

När man har kommit hem från BB bör man ta kontakt med BVC och tala om att man är hemma. Oftast sker det första mötet med BVC genom att en sjuksköterska gör ett hembesök. Då får man ta del av diverse information och har möjlighet att i lugn och ro ställa frågor. Ibland har BVC-sjuksköterskan med sig en bärbar våg och väger barnet. Om det finns behov kan hon också titta på när man ammar och ge praktiska råd om man behöver ändra på något för att amningen ska gå bättre.

Den första tiden kan man vända sig till både BB och BVC om man har frågor om amning. När barnet har blivit lite äldre är det i första hand BVC som hjälper till, men man kan också vända sig till de amningsmottagningar som finns på vissa orter. Det går också att få hjälp via Amningshjälpen, en ideell verksamhet som ger stöd åt kvinnor som vill amma sina barn. Länk finns i kapitlet Fördjupning och länkar.

Om man inte vill amma

De flesta mammor vill amma sitt barn, men en del vill inte det. Det kan finnas många olika anledningar och vilket beslut man än fattar har man rätt att bemötas med respekt för sitt val.

Om man är tveksam till amning redan under graviditeten kan det vara bra att prata med barnmorskan på MVC för att få saklig information, svar på frågor och stöd för det beslut man fattar.

Om man bestämt sig för att inte amma är det bra om personalen på förlossningsmottagningen känner till det, för då kan man få råd och hjälp redan där. Om man inte tänker amma är det bra att den första tiden använda en fast behå, till exempel en sportbehå. Under tre till fem dagar kommer brösten att bli spända och göra ont, så man kan behöva ta smärtstillande medicin.

Om brösten blir mycket spända kan man duscha varmt, massera lätt över brösten och låta mjölken rinna ut av sig själv utan att handmjölka ur. Man kan också doppa bröstvårtorna och en del av vårtgården i en skål med varmt vatten, vilket gör att mjölken rinner ut av sig själv utan att man stimulerar mjölkproduktionen.

Mjölkproduktionen kan också avslutas med hjälp av mediciner. De kan ha biverkningar som gör att de inte ska användas om man till exempel har högt blodtryck. Även när man avslutar med hjälp av medicin får man besvär med spända bröst under några dagar.

Hitta en bra amningsställning

Det är bra att försöka hitta en bra amningsställning. Man kan sitta eller ligga bekvämt och barnet ska ha en bra position i förhållande till bröstet. En del mammor vill stödja upp barnet med kuddar för att få en bra ställning. Det finns även speciella amningskuddar att köpa i affärer som säljer spädbarnssaker.

Så kallade amningsbehåer finns att köpa i de flesta affärer där man kan köpa underkläder. Det kan vara klokt att vänta med att skaffa en sådan tills barnet är fött så att man kan prova ut och få rätt storlek.

För att undvika problem som sår på bröstvårtorna är det viktigt att barnet redan från början har rätt tag runt bröstvårtan. Av hygieniska skäl, bland annat för att undvika infektioner, bör man tvätta händerna innan man rör vid bröstvårtorna. Det är svårt att lägga ett skrikande barn vid bröstet. Därför är det bra att alltid försöka att få barnet lugnt innan man börjar amma.

När man sitter eller ligger bekvämt och barnet är lugnt kan man börja amma. Här är några råd som underlättar amningen:

• Man kan stimulera barnets sökreflex genom att röra vid kinden med bröstvårtan. Då vänder sig barnet mot bröstet och börjar söka, buffa och böka.
• Sedan lägger man barnets kropp mot sin egen, vilken del av kroppen som ligger mot spelar inte någon roll. Det viktigaste är att barnets huvud inte är vridet utan är riktat rakt mot bröstet.
• Bröstvårtan bör vara strax ovanför barnets överläpp och peka i riktning mot barnets näsa.
• Så småningom är barnet redo och gapar stort. Då kan man föra barnet till bröstet.

Viktigt att barnet har rätt tag

Här några saker man bör tänka på för att amningen ska bli effektiv och inte göra ont:

• När barnet börjar suga är det bra om det har en stor del av vårtgården i munnen, inte bara bröstvårtan. Barnets läppar bör vara utvikta.
• Det bör inte höras några smackande biljud eller synas några smilgropar i kinderna. Sväljljud brukar höras och det bör inte kännas som att barnet kniper eller biter ihop bröstvårtan.
• De första sugtagen kan kännas lite, men efter en stund brukar det inte göra ont. Om det gör ont i bröstvårtan under hela amningen har barnet inte rätt tag.
• Barnets huvud bör inte vara vridet åt något håll eftersom barnet då kan slita och dra i bröstvårtan. Däremot kan huvudet vara något bakåtlutat så att hakan ligger mot mammans bröst och man ser hur musklerna kring tinningen arbetar.

Efter amningen bör bröstvårtan vara rund och rak. Då har barnet haft rätt tag. Om bröstvårtan är platt eller sned kan det bero på att barnet har haft fel tag eller hamnat snett i förhållande till bröstet. Om man ser att det bildats en kant på bröstvårtan efter amning har barnet haft ett felaktigt tag om bröstet eller legat i fel läge vid bröstet. Man bör inte låta barnet suga med fel tag eftersom det kan bidra till såriga bröstvårtor, smärta och sämre stimulering av mjölkproduktionen.

Indragna bröstvårtor kan ibland försvåra för barnet att få bra tag om bröstvårtan. Om det blir problem kan personalen på BB visa olika tekniker för att få barnet att ta rätt tag om bröstvårtan.

Några tips

• Om barnet inte har ett bra tag om bröstvårtan, eller om man vill få barnet att släppa taget, kan man försiktigt stoppa in ett finger i barnets mungipa så att greppet lossnar. Om man drar loss barnet kan man irritera bröstvårtan.
• Om barnet har svårt att få grepp därför att brösten är spända kan man handmjölka ur lite mjölk så att bröstet blir mjukare.
• Starka dofter kan försvåra amningen eftersom barnet föredrar mammans egen lukt. Därför bör man undvika parfym och deodorant som doftar mycket.
• Om barnet har svårt att börja suga är det extra viktigt att invänta barnets sökreflex. Den kan stimuleras genom att man rör vid barnets kind.

Amma på ett eller båda brösten?

Beroende på hur mycket mjölk man producerar kan det för en del barn räcka att ammas på ett bröst, medan andra behöver ammas på båda brösten vid samma matningstillfällel. En del barn ammas på ett bröst på morgonen men vill ha båda på kvällen.

För att mjölkproduktionen ska bli ungefär lika stor i båda brösten är det bra att låta barnet börja suga varannan gång på vänster respektive höger bröst.

Låt barnet suga på det första bröstet tills det släpper taget eller somnar. Om ett av brösten känns obehagligt fullt är det bra att låta barnet suga så mycket att obehagen försvinner.

Nyfödda barn måste ammas tillräckligt ofta

Den allra första tiden är det bra att amma barnet så ofta och så länge som det vill, om man tycker att det känns bra. De flesta barn vaknar och visar att de är hungriga, men en del nyfödda barn kan vara så trötta att man behöver väcka dem för att de ska ammas. Det bör inte gå mer än fyra timmar mellan varje amning.

Ett nyfött barn äter effektivt cirka fem till tio minuter av de ungefär trettio minuter en amning vanligtvis tar. Ätandet brukar vara intensivast i början av amningsstunden och man märker att barnet äter genom att det sväljer oftare då. Många barn släpper bröstet självmant när de har ätit färdigt. Om barnet inte gör det kan man försöka vara uppmärksam på när det inte sväljer lika ofta längre.

Långa, utdragna amningar kan göra att barnet blir väldigt trött och det är också tröttande för mamman. Båda mår bra av en stunds vila mellan varje amningstillfälle.

Den första tiden kan det vara svårt att veta om barnet får i sig tillräckligt med mjölk. Barnet får i sig små mängder varje gång och för att det ska bli tillräckligt mycket får barnet inte ammas för sällan. Efter det första dygnet är det viktigt att se till att barnet ammas minst sex till åtta gånger per dygn. I samband med det kan det vara bra att byta blöja. Ett tecken på att barnet får i sig mjölk är att blöjan är blöt varje gång.

Känner man sig osäker kan man be personalen på BB eller BVC om hjälp. De är vana att bedöma om barnet får i sig tillräckligt med mjölk. På sikt är det viktigt att både mamman och barnet är nöjda med hur ofta och hur länge barnet ammas.

Det är mycket som händer i magen och tarmarna när ett nyfött barn börjar att äta och det är helt naturligt att barnet får gaser under de första två månaderna. Man kan hjälpa barnet genom att hålla det lite upprätt efter amningen. Att lägga barnet över sin axel hjälper ofta barnet att rapa och släppa sig, vilket är bra eftersom en del av luften i magen då kommer ut.

Amning när barnet är lite större

När barnet är två till tre månader har de flesta föräldrar kommit in i rutinerna och situationen känns lite mer förutsägbar. Men då kan barnet komma in i perioder när det helt plötsligt vill äta oftare igen. Det brukar bero på så kallade tillväxtperioder, som innebär att barnet växer och att tillgång och efterfrågan på mat inte är i balans. Då behöver barnet äta mer för att det ska stämma igen.

När barnet blir sjukt rubbas ofta de vanliga rutinerna. Om det till exempel blir förkylt och är täppt i näsan kan det vara svårt att amma.

Till en början verkar inte barnet påverkas och störas så mycket av omgivningen när det ska äta, men från ungefär tre månaders ålder kan barnet bli rejält stört om det är för mycket aktiviteter runt omkring.

Amning på natten

Det varierar hur mycket och hur länge mammor ammar sina barn på natten. En del barn nattammas under hela amningstiden medan andra ammas ibland.

Man kan ibland behöva sluta med nattamningen, till exempel för att få det lite större barnet att äta mer vanlig mat på dagarna, men fortsätta att delvis amma på dagen.

Det kan också vara så att barnet behöver ammas för att kunna somna. Det är många gånger en anledning till att man fortsätter med amningen fast man har slutat amma på dagen.

Om man vill låta barnet sova hos sig i sängen för att underlätta amningen bör man tänka på att det inte ska vara för trångt eller för varmt för barnet. Man bör skapa ett fritt utrymme för barnet i sängen och se till att barnets ansikte är fritt under sömnen.

Ett alternativ är att ha barnet hos sig i sängen när man ammar och när barnet är vaket, men sedan lägga över det i en egen säng när det ska sova. Amningen underlättas om barnsängen står nära.

I vissa fall bör inte spädbarn sova i samma säng som vuxna. Det gäller om de vuxna är mycket trötta eller påverkade av alkohol eller mediciner, eftersom reaktionsförmågan då är sämre och barnet riskerar att skadas. Det är också olämpligt för en mamma att ha barnet sovande i sin säng om hon är rökare, eftersom flera undersökningar har visat att det då finns en något ökad risk för plötslig spädbarnsdöd.

Det är olika hur man upplever amningen på natten. En del mammor märker knappt att barnet suger, andra tycker att det är mycket ansträngande. Man kan under en period tycka att det går bra, men under en annan period blir man uttröttad. För att man ska orka amma dygnet runt är det viktigt att man får avlastning av pappan, partnern eller någon annan närstående.

Viktigt att vila

Tiden efter förlossningen kan vara ansträngande både för den nyblivna mamman och för pappan eller partnern. Man kan även förvänta sig att barnet kommer att vakna många gånger varje natt. Därför behöver man vila även under dagtid och om man har möjlighet är det bra att försöka följa barnets rytm och vila på dagen när barnet sover. Man kanske vill hjälpas åt på natten varje gång när barnet vaknar, men om båda föräldrarna blir uttröttade kan det vara bättre att hitta en annan lösning. Pappan eller partnern kan till exempel få sova ett längre pass och sedan ta hand om barnet direkt efter amningen vid några andra tillfällen så att mamman får vila helt mellan några amningar.

Mjölka ur brösten för hand

Ibland kan man behöva mjölka ur brösten. Det kan behövas om brösten är så överfulla att barnet har svårt att suga. Man kan också behöva mjölka ur brösten om man har någon typ av amningsproblem och det inte fungerar att barnet suger eller om man vill att någon annan ska kunna ge barnet mjölk.

Om man ska handmjölka är det bra att använda en behållare som är vid upptill, eftersom det ofta sprutar åt sidorna. När man handmjölkar ur brösten kan det också underlätta om man ställer behållaren på något underlag så att man slipper hålla i den.

Så här mjölkar man ur för hand:

• Börja med att tvätta händerna.
• Massera lätt över bröstvårtan och stryk lätt över bröstet för att stimulera utdrivningen.
• Placera tumme och pekfinger på varsin sida om bröstvårtan där vårtgården börjar.
• Tryck fingrarna försiktigt bakåt, mot kroppen.
• Tryck fingrarna mot varandra så att vårtgården pressas ihop. Det är viktigt att inte trycka ihop precis bakom bröstvårtan, eftersom man då klämmer ihop mjölkgångarna och inte får ut någon mjölk.
• Flytta fingrarna i en cirkel runt vårtgården och upprepa enligt ovan.

Mjölka ur med pump

Om det inte fungerar att handmjölka finns det olika sorters bröstpumpar, manuella och elektriska. Man får pröva sig fram vilket som känns bäst. Manuella handpumpar finns att köpa på bland annat apotek och det finns olika fabrikat att välja mellan. De elektriska brukar man kunna hyra. BVC eller BB kan informera om vart man kan vända sig. Det finns också dubbelpumpar med två flaskor så att man kan pumpa ur båda brösten samtidigt. Det spar tid och man kan lättare mjölka ur vid flera tillfällen och på så sätt stimulera mjölkproduktionen.

När man pumpar ur mjölken kan utdrivningsreflexen ha svårare att komma igång än när barnet suger. En del tycker att det hjälper att värma brösten en stund innan. Ibland kan man få pröva syntocinonsprej, som är konstgjort oxytocin. Det är receptbelagt och man få mer information om sprejen på BVC, amningsmottagningen eller BB.

Man tömmer bröstet bättre om man masserar bröstet i cirkelrörelser under tiden man pumpar. Bröstet töms också bättre om man pumpar med fem minuters intervaller, det vill säga byter bröst efter fem minuter och sedan byter tillbaka till det första bröstet igen efter ytterligare fem minuter. Man ska inte pumpa längre tid än högst 15 minuter per bröst.

När man börjar pumpa ska man efterlikna barnets sugmönster genom att pumpa i snabbare takt de första två minuterna och därefter pumpa med ett sug per sekund. En handpump är avsedd att användas enbart vid tillfällig urpumpning. Om man har för avsikt att av någon anledning enbart mjölka ur med pump och mata barnet med flaska bör man hyra en elektrisk bröstpump, eftersom det är mycket tungt att handpumpa flera gånger per dygn.

Mjölkersättning

Om man inte ammar eller mjölkar ur bröstmjölk måste man ge barnet mjölkersättning. BB eller BVC kan ge råd om vilken sort som är bäst att använda. Mjölkersättningar efterliknar bröstmjölken så långt det är möjligt och innehåller fullgod näring för barnet.

Om barnet av någon anledning inte verkar tåla vanlig mjölkersättning finns det en rad olika alternativa preparat. Om man misstänker att barnet har någon typ av överkänslighet eller allergi bör man låta en barnläkare utreda saken. Om barnet till exempel är allergiskt mot komjölksprotein kan barnläkaren skriva ut specialersättning utan mjölkprotein på recept.

Om man ger mjölkersättning med nappflaska är det viktigt att kontrollera att nappen har rätt storlek på hålen. För stora hål gör att barnet får i sig maten för fort och riskerar magont. Det finns också speciella flaskor som är utformade på ett särskilt sätt för att minska risken för att barnet ska få ont i magen. Om man har frågor angående mjölkersättningar och flaskmatning kan man vända sig till BVC för att få råd och stöd.

En nära kroppskontakt är viktig för både föräldern och barnet och gör att det blir lättare att lära känna varandra. Det är lika viktigt att sitta eller ligga bekvämt när man ger mjölk med flaska som när det ammas. För barnet är hud- och ögonkontakten med föräldern mycket viktig och därför bör man alltid ha barnet i famnen när det får mat.

Tvillingamning

Innan man har lärt känna sina barn och fått bra rutiner kan det kännas svårt att hinna med att mata båda barnen och samtidigt själv få den vila man behöver. Om tvillingarna är familjens första barn ska man både lära sig att amma och hitta amningsrutiner som fungerar med två barn. Det tar längre tid än om man har ett barn, men med bra hjälp brukar man komma fram till en lösning som fungerar.

I början kan det vara bra att amma ett barn i taget, dels för att lära känna varje barn för sig, dels för att det då är lättare att lära sig amningstekniken. Innan man går hem från BB bör man ha prövat att amma båda barnen samtidigt. Speciellt i början kan man bli väldigt stressad av att det ena barnet skriker när man ägnar sig åt det andra. Då är det en trygghet om man vet att man klarar av att amma båda barnen på samma gång. Så småningom kommer man själv fram till vilket som fungerar bäst.

De flesta mammor tycker att det är lättare att hitta en bra amningsställning med hjälp av kuddar. Det finns speciella amningskuddar att köpa, men man kan också pröva med vanliga kuddar eller ett ihoprullat täcke. När båda barnen ammas samtidigt kan man lägga barnens huvuden mot brösten, bredvid varandra, och kropp och fötter under sina armar. Man kan också lägga barnen mittemot varandra, ett barn vid varje bröst.

En del mammor ger sina tvillingar enbart bröstmjölk, en del ger bröstmjölk i kombination med mjölkersättning och andra ger bara ersättning. Förutsättningarna i starten kan se olika ut. Om ett eller båda barnen behöver ligga på barnklinik den allra första tiden kan det vara svårare att komma igång med amningen. Om barnen är små och behöver extra mjölk kan man behöva extra stöd från BVC eller amningsmottagningen.

Att amma om man är bröstopererad

För det mesta brukar det gå bra att amma även om man har genomgått en bröstoperation. Det är en lite större risk att det uppstår problem i början. Därför är det bra om man stannar på BB tills amningen har kommit igång. När man kommer hem från BB är det bra att direkt ta kontakt med BVC för att veta vart man ska vända sig om det uppstår problem.

Vid bröstförminskningar finns det operationstekniker som är bättre med tanke på en kommande amning än andra. Ju färre mjölkgångar och nerver som är avskurna desto bättre chans att amningen fungerar bra. När man förstorar brösten tas inga mjölkgångar bort. Däremot kan inlägget vara i vägen vid amning, men för de flesta går det alldeles utmärkt att amma. I vissa fall kan ingreppet ge en begränsad mjölkproduktion och då får man ge mjölkersättning som komplement till amningen. Det är alltid värt ett försök att komma igång med amningen.

Om mjölkgångar och nerver är avskurna kan det ta längre tid att komma igång med amningen. Den svullnad, så kallad mjölkstas, som man får i samband med att den första mjölken rinner till kan sitta i längre än om man inte är opererad. De avskurna mjölkgångarna gör att mjölken kan ha svårt att hitta ut och måste hitta nya vägar.

Även om brösten känns väldigt spända och man upplever att det inte kommer ut någon mjölk behöver man inte bli orolig. Den mjölk som eventuellt inte hittar ut tas upp av kroppen. Om bara ett bröst är opererat kan mjölkproduktionen bli mindre på det bröstet. För barnet har det inte någon betydelse eftersom man kan ha tillräckligt mycket mjölk i det andra bröstet. Om mjölken inte räcker till kan man behöva amma oftare eller ge mjölkersättning parallellt med amningen.

Läckande bröst

Den första tiden läcker de flesta mammors bröst och för en del fortsätter det att läcka under hela amningsperioden. När man ammar är det vanligt att det droppar mjölk ur det bröst som barnet inte suger på. Om man läcker mycket mjölk i samband med amning kan man använda en speciell uppsamlingskopp som finns att köpa på apotek. Mjölken som samlas i koppen kan man spara och frysa in för att använda senare.

Det kan även börja rinna mjölk om man hör barnet skrika eller om man tänker på sitt barn. Man kan få mjölken att sluta att rinna genom att trycka med en eller två fingrar, eller armen, rakt på bröstvårtan en kort stund.

Det är bra att försöka hålla brösten torra och många tycker att det hjälper att lägga in amningskupor i behån. Man ska inte använda plastinlägg eftersom materialet inte släpper igenom luft.

Spända bröst - mjölkstas

De flesta mammor får spända bröst, mjölkstas, i samband med att mjölken rinner till. Det kan också komma senare. Då beror mjölkstas oftast på att man har mer mjölk än vad barnet behöver. Det kan ha gått ovanligt långt mellan amningstillfällena, eller så är barnet kanske sjukt och inte suger lika bra som vanligt. Mjölkstas kan även orsakas av en behå som sitter för hårt eller att bröstet har kommit i kläm när man har legat på det. Mjölkstasen brukar gå över efter ett till två dygn.

Symtomen kommer ofta gradvis i ett eller båda brösten. Brösten blir spända, svullna, ömma och man kan ofta se en rodnad. En del kvinnor får ont eller känner obehag och ibland kan man få frossa.

Man kan förebygga mjölkstas genom att mjölka ur för hand om brösten känns obehagligt spända och barnet inte behöver ammas.

Vad kan man göra vid mjölkstas?

Det bästa är att låta barnet suga så ofta det vill. Det kan vara lättare för barnet att få ett bra tag om man mjölkar ur lite för hand så att vårtgården blir mjukare. Om barnet sover längre än vanligt, till exempel på natten, kan man behöva väcka det eller mjölka ur brösten om de känns obehagligt spända. Eftersom mjölkproduktionen stimuleras när man pumpar, bör man bara mjölka ut så mycket mjölk att obehaget försvinner. Risken finns annars att man producerar mer mjölk än vad barnet behöver.

En del kvinnor tycker att det är skönt med värme på brösten och då kan man använda det. Det är lättare att bli av med mjölkstasen om man är lugn och avslappnad. Därför är det bra om man kan vila. Om man är osäker på om det är mjölkstas eller om man vill ha råd kan man kontakta BB eller BVC.

Smärtor i brösten

Under de första veckorna får de flesta ont i brösten i början av varje amningstillfälle. När barnet tar de första sugtagen kan man känna obehag i bröstvårtorna eftersom de är ovana. Det går över när utdrivningsreflexen har kommit igång.

Ibland känner man av utdrivningreflexen kraftigt så att det känns obehagligt och gör ont. Det kan kännas som "tusen nålar" i bröstet, men är ofarligt och man brukar känna mindre av det med tiden. En del tycker det lindrar att värma bröstet en stund före amning med en varm vetekudde, värmedyna eller liknande. Att dricka en kopp varmt te och att stryka sig lätt över bröstet före amning kan också göra att det känns bättre.

De första dagarna kan man också få små sugblåsor på bröstvårtorna som kan göra ont, men de försvinner av sig själva. Besvären brukar minska om man smörjer bröstvårtorna med lite bröstmjölk både före och efter amning.

Har man ont hela tiden när man ammar och även mellan varje amningstillfälle, ska man försöka ta reda på varför. Det kan bero på såriga bröstvårtor eller en svamp- eller bakterieinfektion. Man bör då kontakta BVC eller amningsmottagningen för att få hjälp.

Såriga bröstvårtor

Sår på bröstvårtorna orsakas av att barnet har ett för litet tag om bröstet eller ligger snett i förhållande till bröstvårtan. Sår gör ont och man ska försöka få dem att läka så fort som möjligt. Det viktigaste för att förebygga sår är att lära sig rätt amningsteknik. Se till att barnet har ett bra tag och ligger rätt.

Vad kan man göra själv om man har fått sår?

Sår gör ofta ont och det kan vara plågsamt att amma. Så här kan man göra för att påskynda läkningen av såren när barnet ska ammas:

• Tvätta händerna för att undvika infektion i såret.
• Smörj in bröstvårtorna med bröstmjölk både före och efter amningen.
• Var extra noga med att barnet både ligger bra och har ett bra tag om vårta och vårtgård.
• Låt barnet börja suga på det bröst som gör minst ont. Barnet suger nämligen kraftigast i början av amningen, innan utdrivningsreflexen har kommit igång.
• Pröva en annan amningsställning än den vanliga, till exempel att sitta i stället för att ligga eller att vid amning av höger bröst hålla barnet som när man ammar på vänster bröst.
• Handmjölka för att få igång utdrivningsreflexen eller för att låta bröstet vila från barnets sugande. Om barnet behöver mjölken ska man helst ge den med sked eller mugg. Då kan barnet behöva rapa efteråt för att undvika magknip, eftersom det ofta får i sig mer luft vid matningen.
• Lufttorka brösten efter amningen och undvik att bröstvårtan skaver mot kläderna genom att till exempel använda bröstvårtsskydd som finns att köpa på apotek.

Om såret sitter

• mitt över bröstvårtan - se till att barnet tar ett större tag
• på ovansidan - lägg barnet högre i förhållande till bröstet
• på undersidan - lägg barnet lägre i förhållande till bröstet
• på höger sida - lägg barnet mer till höger
• på vänster sida - lägg barnet mer till vänster.

Sår på bröstvårtan kan blöda. Det är inte farligt om barnet får i sig blod men det kan bli lite illamående och avföringen kan bli svart. Man kan även se lite blod om barnet kräks upp mjölk. Vanligtvis gör det då också mycket ont när man ammar. I vissa fall bör man då göra ett uppehåll med amningen för att bröstvårtorna ska ha en chans att läka.
Om man har mycket ont kan man tillfälligt ta smärtstillande läkemedel. Man kan ta mediciner som innehåller ibuprofen, till exempel Ibumetin och Ipren, eller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil. Man ska inte ta ibuprofen om man är överkänslig mot acetylsalicylsyra. Alla smärtstillande medel går över i modersmjölken, men det finns inget som tyder på att de skadar barnet.

Amningsnapp kan lindra om man har sår

Det finns så kallade amningsnappar som läggs som skydd över bröstvårtan när man ammar. Då suger barnet på den i stället för direkt på bröstet. Innan man börjar med amningsnapp är det bra om man söker hjälp på BVC. Där kan de titta på när man ammar och bedöma om man behöver ändra på något för att det ska gå bättre.

När man ska använda amningsnapp är det viktigt att man sätter på den rätt. Amningsnappen ska vikas halvvägs ut och in så att ett vakuum uppstår och bröstvårtan sugs in i nappen. Det är också viktigt att amningsnappen har rätt storlek så att den inte skaver på bröstvårtan.

Man ska se till att barnet gapar stort och får ett stort bra tag om amningsnappen. För att vara säker på att amningen med nappen fungerar måste man vara uppmärksam på att barnets sväljljud hörs under amningen, att barnet verkar nöjt efter amningen och att det har lättat i bröstet när man har ammat klart.

Amningsnappen kan lindra men gör det ibland svårare för barnet att suga effektivt. Därför ska amningsnapp bara vara ett tillfälligt hjälpmedel för att avlasta bröstvårtan. Amningsnapp finns att köpa på apotek.

Sök hjälp om såren inte blir bättre, gör mycket ont eller varar

Om man har problem med såriga bröstvårtor och såren inte blivit bättre på en vecka bör man söka hjälp på BVC, amningsmottagningen eller BB. Man ska alltid söka hjälp om det gör mycket ont, om det blöder mycket eller om det har kommit var i såren eftersom de då kan vara infekterade.

Mjölkstockning

När man har mjölkstockning är en eller flera mjölkgångar i bröstet tilltäppta så att mjölken inte kan komma ut utan stockar sig. Det brukar kännas som en knöl eller förhårdnad i bröstet som kan vara öm. Man känner sig ofta sjuk och kan ha feber. Mjölkstockning kommer vanligtvis plötsligt och ofta bara i det ena bröstet.

Mjölkstockning orsakas oftast av att barnet har fel tag om bröstet eller ligger i fel läge vid bröstet. Det är också vanligt med mjölkstockning på grund av att barnet får i sig mindre mjölk än vad som finns i bröstet. Det kan hända om det är långt uppehåll mellan amningarna, till exempel på grund av att man har såriga bröstvårtor eller andra amningsproblem. Att mjölk finns kvar i bröstet kan också bero på att barnet är sjukt och därför suger dåligt.

Mjölkstockning kan även orsakas av en åtsittande behå eller att bröstet har kommit i kläm på något annat sätt. Stress, smärta, oro eller trötthet kan göra att man inte släpper ifrån sig all mjölk som produceras och det kan orsaka mjölkstockning.

Det är inte vetenskapligt klarlagt om kyla eller vinddrag ökar risken för mjölkstockning. Men det är vanligt att man ändå inte vill bli avkyld på brösten när man ammar. För att hålla brösten varma utan att behöva ta på sig mer kläder kan man använda speciella inlägg som finns att köpa bland annat på apotek.

Vad kan man göra själv om man har fått mjölkstockning?

Om man misstänker att man har mjölkstockning bör man direkt försöka tömma bröstet. Det bästa är om man låter barnet suga. Man bör börja amma på det bröst som ömmar mest då barnet suger mest aktivt i början och bröstet töms bättre. Barnet kan ha lättare att få ett bra tag om man först mjölkar ur lite för hand så att vårtgården blir mjukare.

Man kan pröva om det går lättare att få ut mjölken om barnet läggs i ett annat läge eller om man själv ändrar ställning. Om det inte fungerar kan man mjölka ur för hand eller med pump.

Det är lättare att få ut mjölken om man kan slappna av. Om man tycker det känns skönt kan man värma bröstet med till exempel en varm handduk eller duscha varmt innan man ammar. Man kan också massera lätt under amningen eller när man mjölkar ur. Det är bra att försöka vila så mycket som möjligt.

Om man har ont kan man ta smärtstillande som innehåller ibuprofen, till exempel Ibumetin och Ipren, eller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil. Man ska inte ta ibuprofen om man är överkänslig mot acetylsalicylsyra. Alla smärtstillande medel går över i modersmjölken, men det finns inget som tyder på att de skadar barnet.

När ska man söka hjälp?

Har man problem med mjölkstockning eller om det känns svårt och krångligt att amma kan man få råd, hjälp och stöd på BVC, amningsmottagningen eller BB. Om man har feber eller om bröstet är svullet, rött och varmt bör man söka vård direkt på BVC, amningsmottagningen eller en akutmottagning. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Bröstinflammation

Mjölkstockning kan leda till bröstinflammation om mjölken inte töms ut. Då pressas mjölken i stället ut i omgivande vävnad, vilket kan leda till en infektion och bröstböld. Ofta känner man en eller flera knölar, får ont och bröstet kan rodna. Det är vanligt att man får feber, som kan bli hög, samtidigt som man har frossa, muskelvärk och huvudvärk. Bröstinflammationen sitter i en avgränsad del av bröstet och oftast bara i ett bröst.

Behandling av bröstinflammation

Det viktigaste är att försöka tömma bröstet och det bästa är om barnet gör det genom att suga.

Börja amningen med att låta barnet suga på det inflammerade bröstet eftersom barnet suger mest effektivt i början. Barnet kan ha lättare att få ett bra tag om man mjölkar ur lite för hand så att vårtgården blir mjukare.

Man kan pröva om det går lättare att få ut mjölken om barnet läggs i ett annat läge eller om man själv ändrar läge till exempel genom att sitta i stället för att ligga. Om det av någon anledning inte fungerar med att barnet suger kan man mjölka ur för hand eller med pump.

Det är lättare att få ut mjölken om man kan slappna av. Det är bra att försöka vila så mycket som möjligt. En lätt beröring med handflatan eller fingrarna över det hårda området kan underlätta för mjölken att komma ut.

Om man har mycket ont kan man tillfälligt ta smärtstillande läkemedel. Man kan ta mediciner som innehåller ibuprofen, till exempel Ibumetin och Ipren, eller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil. Man ska inte ta ibuprofen om man är överkänslig mot acetylsalicylsyra. Alla smärtstillande medel går över i modersmjölken, men det finns inget som tyder på att de skadar barnet.

Akupunktur kan ge avslappning och smärtlindring.

När ska man söka hjälp?

Har man problem med amningen kan man få råd, hjälp och stöd på BVC, amningsmottagningen eller BB. Om man har feber eller om bröstet är svullet, rött och varmt bör man söka vård direkt på BVC, amningsmottagningen eller en akutmottagning. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.

Bröstinfektion

I ovanliga fall kan det komma in bakterier i bröstet så att det blir en infektion. Bakterierna kommer oftast in via sprickor eller sår. Infektionen kommer plötsligt och det kan ta från upp till två veckor innan den går över. Man kan ha ett eller flera av följande symtom:

• feber och frossa
• muskelvärk och huvudvärk
• ett avgränsat område som gör ont eller ömmar, rodnar och känns varmt
• en knöl eller ett hårt parti under huden
• sprickor eller sår på bröstvårtan.

Behandling av bröstinfektion

Om man har feber eller om bröstet är svullet, rött och varmt bör man söka vård direkt på BVC, amningsmottagningen eller en akutmottagning.

Om man har ett sår får man lämna prover från såret, och man kan behöva antibiotika. Om det är svårt att amma barnet kan man få råd om hur man ska göra.

Man bör också försöka tömma bröstet. Det bästa är om man låter barnet suga. Barnet kan ha lättare att få ett bra tag om man först mjölkar ur lite för hand så att vårtgården blir mjukare. Man kan pröva om det går lättare att få ut mjölken om barnet läggs i ett annat läge eller om man själv ändrar ställning. Om det inte fungerar kan man mjölka ur för hand eller med pump. Man kan massera lätt i samband med tömning.

Det är lättare att få ut mjölken om man kan slappna av, därför är det viktigt att ta det lugnt. Det är bra att försöka vila så mycket som möjligt.

Om man har ont kan man ta smärtstillande som innehåller ibuprofen, till exempel Ibumetin och Ipren, eller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil. Man ska inte ta ibuprofen om man är överkänslig mot acetylsalicylsyra. Alla smärtstillande medel går över i modersmjölken, men det finns inget som tyder på att de skadar barnet.

Bröstböld

Ibland, men det är ovanligt, kan en bröstinfektion utvecklas till en bröstböld som innehåller var. Huden över bölden är rodnad eller missfärgad. Symtomen kommer gradvis under en längre tid. Oftast känner man sig sjuk och mår dåligt. Om man får en böld har man ofta samtidigt sår eller sprickor på bröstvårtan. Bröstet kan se spänt, buktande och glansigt ut, huden kan fjälla och det gör ofta mycket ont.

Behandling av bröstböld

Om man har feber eller om bröstet är svullet, rött och varmt bör man söka vård direkt på BVC, amningsmottagningen eller en akutmottagning.

Om man har en böld får man antibiotika och ibland behöver varet tömmas ut. Det tar cirka en vecka innan man blir bra igen.

Det går bra att fortsätta amma barnet om man orkar och vill. Om det gör för ont att amma på det sjuka bröstet kan man under en tid amma bara på det friska. Man kan också göra ett tillfälligt uppehåll för att sedan återuppta amningen igen. Personalen på amningsmottagningen eller på BVC kan ge råd om hur man ska amma, mjölka ur brösten och ge barnet mjölk under amningsuppehållet. För att undvika problem under uppehållet måste man mjölka ur brösten för hand eller med pump.

Svampinfektion

Svampinfektion på bröstvårtorna är ganska vanligt. Svampen kan också få fäste djupt inuti bröstet i mjölkgångarna.

Vid en svampinfektion på bröstvårtorna får man en svidande brännande smärta och klåda. Det bildas ofta småsår och småsprickor, särskilt vid basen kring bröstvårtorna. Bröstvårtorna blir rosa, uppluckrade och irriterade. Vårtgården kan bli svullen, glansig, fjällande och vätskande. Ibland kan det finnas vita fläckar eller flagig röd irriterad hud på vårtgården. Det kan börja med småblåsor som utvecklas till såriga bröstvårtor som gör mycket ont.

Om man har en svampinfektion inuti bröstet märker man att det bränner, värker och kliar inuti bröstet. Ibland har man även klåda utanpå bröstet. Oftast har man samtidigt även svamp på bröstvårtorna och vårtgårdarna. Det är vanligt att svampen får fäste djupt inuti bröstet. Ibland är smärta, brännande känsla och klåda på och inuti bröstet det enda man känner. Man ser inget på bröstet, bröstvårtorna eller vårtgårdarna. Smärtan i bröstet känns oftast när man ammar, men kan även kännas efter att man har ammat och mellan amningstillfällena.

Om man går länge med en svampinfektion så att den fördjupas blir den svårare att bli av med. Därför är det viktigt att man söker hjälp så fort som möjligt om man misstänker att man har fått en svampinfektion. Man kan vända sig till BVC, en amningsmottagning eller vårdcentralen.

Behandling av svampinfektion

Om man har en ytlig och lindrig svampinfektion kan man pröva att med en bomullspinne pensla bröstvårtorna och vårtgårdarna med mineralvatten som innehåller natriumbikarbonat, till exempel vichyvatten. Man penslar även med mineralvattnet i barnets mun, men då är det bättre att använda en tvättlapp. Om behandlingen inte hjälper efter tre till fyra dagar eller om man har stora besvär måste svampinfektionen behandlas med läkemedel.

Svampinfektion inuti bröstet behandlas alltid med läkemedel.

Om man har en svampinfektion är det viktigt att hålla rent och torrt i behån. Man bör lufta bröstet ofta och vara noga med handhygienen. Svamp trivs i fuktig miljö. Det är bra att använda bröstvårtsskydd som ger ett luftutrymme i behån. De finns att köpa på apotek eller i butiker som säljer spädbarnssaker.

Om amningsinlägg används bör de vara av bomull som tvättas ofta i 60 grader. Om man är rädd för att frysa om brösten är det bättre att ta på en kofta i stället för att avvända värmeinlägg.

Man bör koka nappar, bröstvårtsskydd och barnets bitleksaker dagligen. Underkläder, behå och handukar bör man byta ofta och tvätta i 60 grader.

Bröstvårtor som vitnar

Den vanligaste orsaken till att bröstvårtorna vitnar är att barnet har ett för litet tag om bröstet, vilket leder till att bröstvårtorna kläms åt bakom barnets gom. Blodkärlen kläms åt så att blodflödet upphör ut i bröstvårtan och den vitnar. Bröstvårtan brukar då också vara tillplattad och ihopklämd och det ser ut som en vit kant på bröstvårtan.

När blodtillflödet stryps gör det mycket ont med sprängande, intensiv värk. Om man misstänker att barnet har ett felaktigt tag bör man försöka ändra ställning när man ammar.

Ibland, men det är ovanligt, kan man under amningen få något som kallas Raynauds fenomen. Bröstvårtorna ändrar då färg från vitt, via lila till rött på grund av att blodkärlen drar ihop sig och sedan vidgas. Ofta följs färgskiftningen av att bröstvårtorna domnar och gör mycket ont i upp till tio minuter efter att barnet släppt taget.

Om bröstvårtorna vitnar bör man kontakta BVC eller en amningsmottagning för råd. Där kan man också få hjälp med att rätta till barnets tag om bröstet.

Amma så länge det känns bra

Man avgör själv hur länge man ska amma sitt barn. Det är bra för barnet att bli ammat, men det kan finnas många skäl till att man slutar tidigare än vad man hade tänkt sig från början. Ett kan vara att man har problem med amningen som gör att man inte orkar fortsätta. Det är viktigare för barnet att man som mamma mår bra än att man till vilket pris som helst ska fortsätta att amma.

Trappa ner långsamt

Det bästa för både mamman och barnet är om amningen trappas ner långsamt. Man avgör själv när det är dags att sluta och det finns inte någon tidpunkt som är bäst för alla. Om amningen fungerar utan problem är det vanligt att långsamt börja med annan mat när barnet är sex månader. Samtidigt fortsätter man amma som vanligt.

Morgon- och kvällsmålet är de måltider som sist brukar övergå från amning till annan mat. Under hela amningsperioden är det många barn som suger på bröstet innan de ska somna och om de vaknar på natten.

Hur länge man fortsätter att amma varierar. En del slutar tidigt medan andra fortsätter i flera år. Några avslutar snabbt medan andra har en långsam nertrappning. Avslutningen på amningen blir oftast lättast och minst komplicerad om mamman och barnet samtidigt tycker att det är dags att sluta. När barnet suger mindre och mindre avtar mjölkproduktionen. Till slut brukar barnet tröttna på bröstet. Om bröstet känns obehagligt spänt och fyllt under den första tiden kan man behöva mjölka ur några enstaka gånger. Man ska bara mjölka ur så mycket att obehagskänslan försvinner eftersom mjölkproduktionen ska upphöra.

Om barnet vill fortsätta att ammas är det bara man själv som kan avgöra om man ska sluta i alla fall, eller fortsätta ett tag till. Känns det helt fel att neka barnet kan det bli väldigt svårt att avsluta amningen. Då är det bättre att vänta tills man känner sig mer övertygad. Väljer man att sluta är det bra att vara konsekvent. Barnet förstår inte vad man menar om man ibland låter det suga på bröstet och ibland inte. Tycker man att det är svårt kan man be BVC-sjuksköterskan om hjälp.

Att ge barnet trygghet utan amning på natten

Varje familj måste själv komma fram till hur man ska göra med amningen på natten. Det finns inte ett sätt som passar alla och om man ammar länge gör man oftast inte likadant hela tiden.

När barnet vaknar betyder det inte alltid att man måste amma för att ge barnet mat. Lika gärna kan det betyda att barnet behöver känna närhet, värme och trygghet. Det kan en pappa eller partner ge lika bra som mamman.

Om man vill försöka få barnet att sova längre, sammanhängande perioder kan man pröva att trösta och lugna barnet på andra sätt i stället för att amma direkt när det vaknar. Man kan till exempel byta blöja, bära eller vagga barnet och på det viset dra ut på tiden mellan amningstillfällena. Om man har mörkt i rummet, inte leker och inte pratar mer än nödvändigt kommer barnet lättare till ro igen. Genom sitt beteende visar man barnet att det är skillnad mellan natt och dag och att man sover eller vilar på natten. På det här sättet vänjer man barnet vid att inte vakna så ofta. Oftast får man gradvis utöka den tid som barnet inte ammas.

De flesta barn sover bättre inom en vecka

När man har bestämt sig för att försöka minska på antalet amningstillfällen får man räkna med att de första nätterna blir ansträngande. Man kommer att behöva lugna barnet många gånger genom att till exempel bära eller vagga, men inom en vecka brukar de flesta barn sova betydligt bättre. Det finns forskning som visar att föräldrar kan påverka barns sömnmönster genom att gradvis förlänga intervallen mellan amningarna på natten.

Om och när man bestämmer sig för att försöka få det lite äldre barnet att sluta ammas på natten går det oftast lättare om pappan, partnern eller någon annan som känner barnet väl tar hand om tröstningen på natten. För mamman kan det vara svårt att trösta utan att låta barnet suga på bröstet. Man har störst möjlighet att lyckas om man är övertygad om att man verkligen vill ändra barnets mönster, om man är beredd på att barnet kommer att protestera och att man får sova dåligt några nätter.

Det är inte ett misslyckande om man inte får barnet att sova längre, utan man kan göra ett nytt försök när som helst. Om man inte lyckas beror det oftast på att man inte orkar trösta på andra sätt än att amma, eller att man har prövat vid ett tillfälle när barnet behöver extra mycket trygghet och därför har svårare att acceptera någon annan tröst än bröstet.

Att sluta amma plötsligt

Ibland händer det att man måste sluta amma plötsligt utan möjlighet att långsamt trappa ner. Orsaken kan vara att man har blivit akut allvarligt sjuk, att man behöver använda mediciner som inte är bra för barnet eller att man av någon annan anledning väljer att avsluta amningen snabbt. Eftersom mjölkproduktionen är hög behöver man oftast individuell rådgivning på BVC eller amningsmottagningen för att inte få problem med till exempel mjölkstockning. Vilken behandling man får beror bland annat på hur stor mjölkproduktion man har, men oftast får man läkemedel.

Livsmedelsverket

På Livsmedelsverkets webbplats finns aktuella rekommendationer om kost för ammande kvinnor. Fördjupad information finns i rapporten "Toxikologiska risker vid graviditet och amning".

Om alkohol och föräldraskap

Mer information om alkohol och föräldraskap finns i Statens folkhälsoinstituts informationsmaterial "Tänk efter i vilket sällskap du berusar dig!"

Lästips

• Amningsboken
  Kristin Svensson, Malin Nordgren:
  Natur och Kultur, 2002
• Att amma
  Nanna Bylund:
  Albert Bonniers förlag, 2002
• Lättare att amma
  Elisabeth Kylberg:
  Gothia, 2008