Om man har diabetes är det vanligt att blodsockret stiger om man får en infektion i kroppen. Orsaken till detta är att en infektion innebär en stress för kroppen och man får en ökning av olika stresshormoner i blodet till följd av infektionen. Stresshormoner leder bland annat till en ökad blodsockernivå.
Förhöjt blodsocker i samband med infektioner brukar vara störst vid bakterieinfektioner, till exempel lunginflammation eller urinvägsinfektion och vid infektioner som leder till feber.
Höjningen av blodsockret kan ibland bli stor vid infektionssjukdomar. Därför är det viktigt att man kontrollerar sitt blodsocker flera gånger per dygn om man har en infektion med feber. Om man behandlas med insulinpump eller snabbverkande insulin bör man även kontrollera om urinen innehåller syror, så kallade ketoner. Detta görs med en speciell urinsticka för analys av ketonuri som finns på apoteket.
Om man har insulinbehandlad diabetes bör man räkna med att öka sina insulindoser i samband med infektioner och särskilt om man har feber. En tumregel är att man ökar insulindosen med 25 procent för varje grad som temperaturen överstiger 38 grader. Man bör ta sitt insulin på samma tider som vanligt.
Vid feber och vid magsjuka med diarré eller kräkningar förlorar man en hel del vätska. Det är därför viktigt att se till att man dricker ordentligt så länge infektionen pågår. Vätskeförlusterna kan annars ytterligare öka risken för att utveckla syror i blodet.
Vid höga blodsockervärden kan man få illamående och kräkningar. Dessa symtom kan förväxlas med infektionssymtomen och därför är det viktigt att man har kontroll på sitt blodsockervärde med hjälp av extra mätningar.
Risken för att utveckla kraftig blodsockerstegring och bildning av syror i blodet i samband med infektioner gäller framför allt om man har typ 1-diabetes. Jag tycker dock att man bör göra extra många blodsockerkontroller även om man har typ 2-diabetes och får en infektion med feber.
